bild
Arkiv

Handelskollegiet


Inledning

Handelskollegiet har utvecklats ur den s.k. fraktkammaren. Såväl i de av Gustav Vasa 1529 som de av Erik XIV 1563 för Stockholm utfärdade privilegierna omtalas av borgmästare och råd utsedda fraktherrar med uppgift att tillse, att skeppsfrakterna i första hand förbehållas skepp tillhörande stadens egna borgare. Enligt 1563 års privilegier skulle anordningarna härför träffas på "fracktcammaren". Dennas verksamhetsfält synes senare har vidgats med vissa göromål, vilka sedan kom att ingå i handelskollegiets åligganden.

Denna handelskollegiets föregångare har emellertid avsatt ytterst obetydliga spår i arkivmaterialet. Från 1635 finnas ett par ark protokoll angående handelns "partering", vilka väl någon gång under det tidigare 1900-talet tydligen med rätta hänförts till fraktkammarens arkiv och uppställts tillsammans med handelskollegiets protokoll. Utöver dessa handlingar har inte påträffats material av sådan art, att det låter sig inrangeras i ett av fraktkammaren bildat arkiv. Att det bestått ett starkt samband mellan fraktkammaren och det senare handelskollegiet framgår emellertid av den långt fram i tiden fortlevande vanan att för handelskollegiet även använda beteckningen fraktkammaren.

Handelskollegiet bildades till följd av den av överståthållaren och borgmästare och råd 1636 utfärdade stadgan angående "ämbetsdelningen emellan borgmästarne i Stockholm". Enligt denna skulle magistratssysslorna fördelas mellan fyra kollegier, vart och ett bestående av en borgmästare som preses och tre rådmän. Ett av dessa kollegier, snart kallat handelskollegiet, skulle "med köpenskapen och handelen hava att beställa". Genom den kungliga förordningen angående Stockholms stads styrelse den 12 december 1672 utvidgades handelskollegiets befogenhetsområde högst väsentligt. Kollegiet tillades överinseendet jämväl över stadens finansväsende och bokföring och skulle därjämte representera staden i accisrätten. Med kollegiets egenskap av lokalt finansförvaltande organ följde även handhavandet av kronouppbörden i Stockholm. Den 1672 införda ordningen blev i väsentliga avseenden bestämmande för handelskollegiets verksamhet i nära ett och ett halvt sekel.

Under 1800-talet minskades kollegiets befogenheter successivt. Stadens finansförvaltning överflyttades 1814 till den då bildade drätselkommissionen, och samma år organiserades överståthållarämbetet för uppbördsärenden, vilket övertog inseendet över kronouppbörden; handelskollegiet bestod emellertid fortfarande som uppbördsverk.

Som ett led i kollegieförvaltningens gradvis skeende avveckling under 1800-talet sammanslogs handelskollegiet genom kungligt brev den 21 december 1849 från 1850 års början med politi-, ämbets- och byggningskollegium under namnet handels- och ekonomikollegium.

Den föreliggande förteckningen redovisar för vad som benämnts handelskollegiets "huvudarkiv". Detta innebär samtidigt, att delar av kollegiets arkiv hållits utanför förteckningen.

Därför har här inte upptagits de handlingar, som uppkommit till följd av kollegiets befogenheter inom kronouppbördsväsendet, och inte heller de arkivalier, som hänföra sig till dess sjöfolkskontrollerande verksamhet. De förra, förtecknade av N. Staf, ingå som en särskild avdelning i överståthållarämbetets för uppbördsärenden arkiv. Att så är fallet beror på att överståthållarämbetet för uppbördsärenden 1880 inträdde i det samtidigt upphörda handels- och ekonomi-, förut handelskollegiets egenskap av uppbördsverk och därigenom även kommit att förvara det tidigare kronouppbördsarkivet.

De av sjöfolkskontrollen uppkomna handlingarna (skeppsprotokoll, skeppsinlagor, manlistor, förteckningar över skepp och skeppsfolk, inkomna sjöpass) har förtecknats av O. Jägerskiöld (ing. 414/1936), som dessutom i uppsatsen Sjöfolkskontrollen i Stockholms handelskollegium (bilaga till arkivnämndens och stadsarkivets årsberättelse 1935) behandlat därmed sammanhängande företeelser.
Såsom delar av handelskollegiets arkiv kunna i viss mån även betraktas stadens räkenskaper och andra inom ramen för stadskamrerarens verksamhet bildade handlingar före drätselkommissionens tillkomst 1814. Genom den förut omtalade förordningen om stadens styrelse den 12 december 1672 underställdes nämligen stadskamreraren (före 1673 kallad bokhållare) handelskollegiet i samband med att detta övertog stadens finans förvaltning. Ifrågavarande handlingar höra emellertid organiskt samman med de arkiv, som bildats av stadskamreraren i hans senare egenskap av drätselkommissionens, från 1863 drätselnämndens, tjänsteman. Stadskamrerarens arkiv har därför förtecknats såsom en självständig enhet. Det nära samarbetet mellan stadskamreraren och handelskollegiet under den tid, han sorterade under detta, har emellertid medfört, att bestämda gränslinjer mellan å ena sidan handelskollegiets, å andra sidan stadskamrerarens arkiv inte alltid kunnat uppdragas. Det är värt att observera detta faktum ej minst vid studier i ämnen, som falla inom områden för stadens finansförvaltning och räkenskapsväsen.
Särskild förteckning upprättades 1933 av I. Seth över handels- samt handels och ekonomikollegiets för forskningen synnerligen viktiga och ofta efterfrågade borgarböcker och liggare över näringsidkare. I samband med ordnande och förtecknande av handels- och ekonomikollegiets tiden 1850-1880 omfattande arkiv inordnades i detta det till ifrågavarande bestånd hörande material, som tillkommit under nämnda period. De återstående volymerna, således alla tillhörande handelskollegiets arkiv, ha i konsekvens med nyssnämnda åtgärd intagits i föreliggande arkivförteckningen och därvid omsignerats. I den av honom uppgjorda förteckningen (nr 435/1933) lämnade I. Seth upplysningar om den lagstiftning, varpå de olika seriernas uppkomst grundat sig, m.m. i de icke sällan förekommande fall dessa upplysningar ha fått formen av utförligare redogörelser, ha de icke överförts till den nya förteckningen.
Vid dylikt förhållande har vid respektive serie gjorts hänvisning till den av I. Seth upprättade förteckningen, eljest icke längre gällande. Till ytterligare vägledning har nedan å särskilt blad gjorts en sammanställning av de i berörda förteckning upptagna, till handelskollegiet hörande liggarna, varvid förutvarande och nuvarande beteckningar angivits i parallellt löpande kolumner.
Handelskollegiets arkiv har vid upprepade tillfällen varit föremål för ordningsarbeten. Sådana ha utförts redan i rådhusarkivet, varvid man kunnat urskilja en tydlig avsikt att ordna inkomma handlingar efter diarierna. Arbetet därmed nådde dock knappast över grovsorteringens stadium. År 1948 erhöll arkivarien F. Sleman i uppdrag att ordna och förteckna handels- jämte handels- och ekonomikollegiets arkiv. Förteckning över det senares arkiv förelåg utskriven året därpå (nr 382/1949). Arbetet med handelskollegiets arkiv var ännu icke avslutat, när arkivarien Sleman sommaren 1958 slutade sin anställning i stadsarkivet. Det låg därefter en längre tid nere. En betydande del av arkivet hade emellertid ordnats, varjämte lämnats en redogörelse för det i samtliga protokollsvolymer ingående materialet. Dessutom hade utarbetats inventeringslistor över stora delar av arkivet i övrigt. De riktlinjer, enligt vilka arkivarien Sleman utförde sitt uppdrag, ävensom resultatet därav, har av honom framlagts i en promemoria av den 17 juni 1958. Det framgår, att den stora mängden lösa handlingar, vid arbetets början i mer eller mindre ordnat skick, vållat speciella svårigheter. Det var arkivarien Slemans avsikt, i betydande omfattning även realiserad, att så vitt möjligt ordna handlingarna efter diarierna. Denna princip har konsekvent tillämpats även i fortsättningen. Åtskilligt material har tillförts de förutvarande serierna Handlingar till diarierna. I fråga om serien Handlingar till rättegångsdiarierna har skett en fullständig nyordning. Detta gäller även stora delar av de icke diarieförda handlingarna, i fråga om de under F redovisade nära nog samtliga. Även i övrigt har ett omfattande material, vilket i stor utsträckning framdragits vid genomgång av sumpar, inordnats i arkivet. Serierna Konceptprotokoll och Koncept ha bl.a. mottagit avsevärda tillskott. Så länge emellertid ännu stadsarkivets äldre bestånd ordnade handlingar icke systematiskt genomgåtts, föreligger givetvis möjligheten av ytterligare accessioner i måhända icke obetydlig omfattning.

Stockholm den 2 oktober 1961


Arkivet innehåller även 3 buntar som ej ordnats och förtecknats.

 Serier (196 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLL 
A IProtokoll, huvudserienVolym A I:68 och A I:72 (åren 1727 och 1731) är skannade och publicerade med tolkad text i Stadsarkivets applikation "Stockholms Stadsarkivs sökbara handskrifter". För direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". 
A IIKonceptprotokollKonceptprotokoll ingå även i huvudserien. I denna serie redovisas lösa konceptprotokoll. 
A IIIMemorialprotokoll 
A IVProtokoll förda av särskilda deputerade i spridda frågor 
A VDiverse protokollsregister 
BKONCEPT OCH REGISTRATUR 
B IRegistratur, huvudserien 
B IIRegistratur, renskrift och koncept, separat serie 
B III aKoncept till memorial 
B III bKoncept till utslag och resolutioner 
CDIARIER 
C IBrev- och remissdiarierRemisser, myndigheters skrivelser, memorial från tjänstemän. 
C IIRättegångsdiarier 
C IIIAnsökningsdiarierDiarier över direkt till kollegium inkomna ansökningar, utlåtanden och memorial. Register i varje band. Ärendena numrerade årsvis. 
C IVAllmänna diarierOmfattar alla slags ärenden. 
C VDiarium, diverse ärenden 
DLIGGARE M.M. 
D IBorgar- och klassifikationsböcker 
D I a 1Borgarböcker, huvudserieAlfabetiska förteckningar över personer som vunnit burskap i handelskollegiet. 
D I a 2Förteckning över anmälda borgare enligt k.k. 6/4 1810I åsyftade k.k. stadgas bl.a. att "idkande av all borgerlig näring mot åtagande av däremot svarande borgerlig tunga måtte bliva en rättighet för alla med
borgarklasser".
 
D I bKlassifikationsböckerOm borgerskapets klassifikation se under rubriken "klassifikationsböcker" i förteckning upprättad av Ivar Seth (de där upptagna serierna överförda till denna förteckning) över borgarböcker och liggare över näringsidkare i handelskollegiets arkiv (dnr. 435/1933) s. 14 ff. 
D I cLiggare över uppsagda burskap 
D IISpeciella längder och förteckningar över borgare m.fl. 
D II aLängder över borgare i allmänhet 
D II a 1Lista över de handlande, fördelade efter näringsfång, "Handels Partition vthi Stockhollm" 
D II a 2Förteckning över borgare, som vunnit burskap 1719-1725 
D II a 3Förteckning över handlande, fabrikörer, manufakturister samt hantverkare under handelskollegiet 
D II a 4Förteckning över hos ämbetena antagna mästare och ledamöter, anmälda i handelskollegiet 
D II a 5Förteckning över handlande, fabriksidkare, hantverkare och andra näringsidkare 
D II a 6Förteckning över kramhandlare 
D II a 7Förteckningar över burskapsansökningar för handlanden m.m. 
D II bFörteckning över skeppare och sjöfolk 
D II b 1Förteckning över kofferdiskeppare, som vunnit burskap 
D II b 2Diverse förteckningar över sjöfolk 
D II cFörteckning över judar 
D II c 1Förteckning över judar 
D II c 2In- och utskrivningsbok för handelslärlingar och bodsvenner av judiska nationen 
D II dFörteckning över smärre grupper av handelsidkare m.fl. 
D II d 1Förteckningar över till Stockholm handelskollegiet anmälda främmande köpmän 
D II d 2Förteckning över personer som fått tillstånd att exportera spannmål 
D II d 3Förteckningar över månglerskorOm bakgrunden till förteckningarnas tillkomst se den tidigare nämnda förteckningen upprättad av I. Seth, särskilt s. 29. 
D II d 4Förteckning över personer som fått kollegiets tillstånd att sända spannmål till uppstäderna 
D II d 5Förteckningar över håruppköperskor 
D II d 6Förteckning över klädmäkleriidkare 
D II d 7Förteckning över möbelhandlare 
D II d 8Förteckningar över lutfiskblötareI tidigare omnämnd förteckning av I. Seth anges även en volym för 1682. Enligt äldre förteckningen anmärkes att den saknas 22/12 1943.
Lutfiskblötare skulle till handelskollegium betala sin saluaccisavgift (Ö.Ä:s kung. 9/11 1830).
 
D II d 9Förteckningar över nålstolskramidkareFör närmare upplysningar om serien se tidigare omnämnd förteckning av I. Seth s. 35 och 37. 
D II d 10Förteckning över personer som anhållit om bevis att bevista städernas frimarknader 
D II d 11Förteckningar över nipperhandlareAngående de beslut som ligga till grund för seriens uppkomst, se tidigare omnämnd förteckning av I. Seth s. 37. 
D II d 12Förteckningar över ljusstöpare 
D II d 13Förteckning över grönsaksförsäljare 
D II d 14Förteckningar över försäljare av bröd, glas och porslin m.m. 
D II d 15Förteckningar över snus- och tobakshandlare 
D II d 16Diverse förteckningar över handelsidkare, sjöfolk m.fl. 
D IIIFörteckningar över krögare, spiskvartersidkare m.fl.Översikt över den för tillverkning och försäljning av brännvin m.m. gällande lagstiftningen i tidigare omnämnd förteckning av I. Seth s. 60 och 62. 
D III aFörteckning över krögare 
D III a 1Flyttningslängder 
D III a 2Taxeringslängder och förteckningar över krögeriidkare 
D III a 3Förteckningar över krogkautioner 
D III a 4Uppbördsböcker över krogavgifterI krogsedlarna finns inryckta bestämmelser, att innehavaren i mars och september skulle i ämbetshuset erlägga sina kvartalspenningar. Av uppbördsböckernas uppläggning (i "vår- och höstkvartaler") att döma, avser de just dessa kvartalspenningar. Uttrycket "i ämbetshuset" kan möjligen tyda på att dessa böcker förts i krögarämbetet. Troligen har de förts där för handelskollegiets räkning. 
D III bAnteckningar angående åtaget brännvinAngående bakgrunden till de nedannämnda seriernas uppkomst se tidigare omnämnd förteckning av I. Seth s. 73. 
D III b 1Uppgift på det kvantum destillerat brännvin, diverse näringsidkare åtagit sig att till föryttring på 1 års tid ta ut hos associerade ur bryggarämbetet 
D III b 2Förteckning över vinskänkar, traktörer etc 
D III cFörteckningar över vinskänkar m.fl.Angående utövningen av sockerbageri- och schweizerbagerinäringarna i Stockholm, se Kungl. Maj:ts brev till kommerskollegium 1/3 1834 (årstr.). Jämför även diarier över ansökningar om rättighet (burskap) å traktörnäring 1825-1846. 
D III c 1Kaffehusbok 
D III c 2Anteckningar över borgensförbindelser för vinskänkars, källarmästares, socker- och schweizerbagares, traktörers samt kaffehusidkares kronoutskylder 
D III dFörteckningar över personer som erhållit tillstånd att hålla spiskvarterAngående de för spiskvartersidkarna gällande bestämmelserna se tidigare omnämnd förteckning av I. Seth s. 79. 
D III eFörteckning över brännvinsdestillatörer 
D IV aFörteckningar över sjöfolk och järnbärare 
D VFörteckningar över roddare och lastbåtar 
D VIFörteckningar över ärenden och handlingar 
D VI aFörteckningar över beviljade sjöpass 
D VI bListor över förnyade hyreskontrakt för stadens bodar 
D VI cDiverse förteckningar över ärenden och handlingar 
D VI dFörteckning över till stadskamreraren avgångna remisser 
D VI eJournaler över föredragna mål och ärenden 
D VIIRäkenskapsväsendet förteckningar 
D VII aInventarieförteckningar för Horns och Grinds tegelbruk 
D VII bFörteckningar över räkningar och anordningar 
D VII cListor över utdelade fattigpenningar 
D VII dKonceptförteckningar över sportler 
D VII eFörteckning över från handelskollegiet utfärdade expeditioner, underkastade charta sigillata rekognitionsavgiften 
D VIIIFörteckningar avseende varu- och sjöfartskontroll 
D VIII aSkeppningsstatistik 
D VIII bFörteckningar över till underlast beviljade bräder och ved 
D VIII cExtrakt av remisser till stadssekreteraren med anhållan om certifikationer på inkommande och utgående gods 
D VIII dListor över certifikationer 
D VIII eFörteckning över konfiskabla persedlar 
D VIII fFörteckning över avmätta skepp 
D VIII gFörteckning över förolyckade skepp och sjöfolk 
D VIII hSkeppsförteckning 
D IXKallelselistor 
D XNotarien von Kemphens memorial- och anteckningsbok 
D XIKvittensböcker 
D XIIArkivförteckningar 
EINKOMNA HANDLINGAR 
E IBrev, remisser m.m. 
E I aBrevbok 
E I bHandlingar till remissdiariet 
E I b 1Bundna remisserHandlingarna har i sen tid sannolikt omkring sekelskiftet, bundits. Ryggtitel t.o.m. 1800: "Remisser till collegierna", och fr.o.m. 1801: "Bref och remisser till collegierna". Jämte remisser och andra skrivelser till handelskollegium är från 1810 konsekvent inbundna även remisser till ämbets- och byggningskollegium, politikollegium samt politi- ämbets- och och byggningskollegium. De till handelskollegium ställda remisserna är i allmänhet numrerade enligt remissdiariet, men inte alltid med full konsekvens lagda i nummerföljd. Särskilt under förra delen av 1700-talet förekommer talrika icke diarieförda handlingar, i vissa fall sammanhållna i särskilda grupper i slutet av åren. Även strödda handelskollegiets koncept. 
E I b 2Remisser, buntad serie 
E I cDiverse remisser utanför diarieserien 
E IIHandlingar i rättegångsärenden 
E II aHandlingar till rättegångsdiariet 
E II bHandlingar i sjömål, ej diarieförda 
E II cHandlingar i diverse rättegångsärenden 
E IIIAnsökningar om rätt till näringsutövning med tillhörande handlingar 
E III aHandlingar till ansökningsdiariet 
E III bEj diarieförda burskapsansökningar m.fl. handlingar i burskapsärenden 
E III b 1BurskapsansökningarT.o.m. 1764 ordnade efter resolutionsdatum i borgarboken.

Sökingång: Namnregister till burskapsansökningar i volym 1-11 är skannat och publicerat i en applikation på Stadsarkivets webbplats. I applikationen finns även separat kortregister A-Ö över personer i burskapsansökningar 1726-1764 i volym 1-7 (samt till burskapshandlingar i arkivet Borgerskapets äldste). Applikationen innehåller även separat kortregister "Ej diarieförda burskapsansökningar 1765-1845" till personer i volym 8-11. För direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar".
 
E III b 2Ej beviljade burskapsansökningarSökingång: Skannat namnregister till ej beviljade burskapsansökningar i volym 1 finns publicerat i en applikation på Stadsarkivets webbplats (registret innehåller även A-Ö hänvisningar till serie E III b 1 samt till arkivet Borgerskapet äldste). För direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". 
E III b 3Borgensförbindelser för borgare 
E III b 4Handelsföreningens och borgerskapets äldstes utlåtanden i ärenden angående sökta handelsrättigheter 
E III cAnsökningar om handelsrättigheter 
E III dAnsökningar om krogrättigheter 
E III eAnsökningar om rätt till restauration, utom krogar 
E III fTillståndsbevis rörande näringsutövning 
E III f 1Diverse handelstillstånd 
E III f 2Tillstånd till klädmäkleri 
E III f 3Tillstånd att hålla roddbåt 
E III f 4Tillstånd att hålla spiskvarter 
E III f 5Krogsedlar 
E III f 6Marknadspass 
E III f 7Ansökningar om rättighet till traktörsnäringar 
E IVHandlingar till allmänna diariet 
E IXPrisuppgifter 
E IX aPrisuppgifter angående spannmål och mjöl 
E IX bPrisuppgifter angående av ryssar sålda och köpta varor 
E IX cPrisuppgifter angående tågvirke och hampa 
E VAnsökningar om tjänster m.m. 
E V aAnsökningar om tjänster 
E V bDiverse betyg och intyg 
E V cAntagningsbevis för stadens arbetskarlar 
E V dBetyg till ansökningar till tjänst som extra järnbärare m.fl. handlingar angående antagning av järnbärare 
E VITjänstemäns skrivelser 
E VI aTjänstememorial 
E VI a 1Tjänstememorial, huvudserie 
E VI a 2Stadskamrerarens avgjorda memorial 
E VI bRapporter från uppsyningsmän 
E VIISuppliker 
E VIIIKontrakt 
E VIII aBefraktningskontrakt 
E VIII bHyres- och arrendekontrakt m.fl. 
E XRevisionsanmärkningar vid auktionsverkets veckoräkningar 
E XIDiverse inkomna förteckningar 
E XI bDiverse varuspecifikationer 
E XI cFörteckningar över lasarettsmedel 
E XIIInkomna handlingar, separat serie 
E XIIISmärre meddelanden, attester, kvittenser och dylikt 
FÄMNESORDNADE SERIER 
F IHandlingar i ärenden angående handel och andra näringar 
F I aHandlingar rörande avsatta svenska manufakturvaror 
F I bHandlingar rörande handel i bodar och stånd 
F I cHandlingar rörande särskilda handelsorganisationer och andra näringsutövande grupper 
F I c 1Handlingar rörande bildandet av ett handelsgille 
F I c 2Handlingar rörande särskilda ämbeten och societeter m.fl. 
F I c 3Handlingar angående judiska handelsmäns handel 
F I dAnsökningar, förordnanden, rapporter etc. angående varube- siktningar och värderingar 
F I eDiverse handlingar rörande roddarbåtar 
F I fHandlingar angående tobaksplanteringar 
F IIHandlingar rörande sjöfolk och sjöfart 
F II aHandlingar angående sjöfolkskontroll 
F II bBevis rörande antagning av sjöbefäl 
F II cAnmälningar om prov för skepparexamen 
F II dSignalbrev 
F II eUppgifter angående ångfartyg 
F IIITjänstemäns koncept, anteckningar m.m. 
F III aTjänstemäns koncept, minnesanteckningar, utredningar och dylikt 
F III bFörste notarien Nils Risbergs papper 
F IVHandlingar rörande tjänsten 
F IXTaxor och priskuranter 
F IX aPriscouranter för Stockholms stadPriskuranter 1740-45, 1746-51 samt 1761-1767 (3 bd) överlämnade till Kungl Biblioteket den 23/9 1858, enligt kvitterat reversal i Handels- och Ekonomikollegiets inkomna handlingar. E I b: 2. 
F IX bMånadstaxor 
F VRäkenskapsextrakt och dylikt 
F VIHandlingar angående utarrendering 
F VI aHandlingar rörande utarrendering av Stora skeppsvarvet på Södermalm 
F VI bHandlingar rörande utarrendering av beten i Stadshagen 
F VIIHandlingar angående fria ljus 
F VIIIHandlingar rörande bryggeriaccisSe även Bryggareämbetets arkiv. 
F XAnslag 
F XIDiverse formulär 
F XIIAv kollegiet utfärdade protokollsutdrag och andra handlingar 
F XIIIHandlingar rörande Ahlströmska testamentsfonden 
F XIVDiverse handlingar 
GRÄKENSKAPER 
G IRedovisningar för kollegiets uppbörder och utgifter 
G IIUppbörsspecialer 
G II aSpecialer över burskaps- och läderämbarspenningarLäderämbarspenningar särskilt omnämnda endast 1652-1654. Specialerna 1647 och 1649 bundna vid redovisningarna för uppbörd och utgift samma år (G I), i övrigt vid protokollen. 
G II bSpecialer över genantspenningar 
G II cSpecialer över last- och bropenningar 
G II dSpecialer över beslagspenningarBundna vid protokllen för vid-
stående år
 
G II eSpecialer över fattigbössmedel 
G II fSaköresspecialer 
G IIIUtgiftsverifikationer 
G IVTaxeringslängder till ordinarie kontribution och allmänna avgiften