bild
Arkiv

Gästriklands domsagas häradsrätts arkiv


GÄSTRIKLANDS DOMSAGAS HÄRADSRÄTT (cirka 1581-1920)

Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen två eller flera tingslag. Tingslaget var det område vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Mellan 1671 och 1920 utgjorde landskapet Gästrikland en enda domsaga som före 1693 omfattade tingslagen socknarna Hamrånge, Hedesunda, Hille, Ockelbo, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda och Österfärnebo. År 1693 slogs tingslagen/socknarna samman till att omfatta fyra tingslag: Hedesunda, Årsunda och Österfärnebo tingslag (med tingsplats i Rångsta), Hille och Valbo tingslag (med tingsplats i Gävle), Ockelbo och Hamrånge tingslag (med tingsplats i Sundsbro) och Ovansjö och Torsåkers tingslag (med tingsplats i Ovansjö). År 1725 ägde en judiciell förändring rum då Årsunda socken överfördes till Ovansjö och Torsåkers tingslag (fr.o.m. 1725 Ovansjö, Torsåkers och Årsunda tingslag).

Nästa judiciella förändring skedde år 1880 då Gästriklands domsagas fyra tingslag slogs samman till Gästriklands västra tingslag, som omfattade socknara Högbo, Järbo, Ockelbo, Ovansjö, Torsåker, Åmot och Årsunda, och Gästriklans östra tingslag, som omfattade socknarna Hamrånge, Hedesunda, Hille, Valbo och Österfärnebo. Vissa förändringar skedde redan år 1881 då socknarna Högbo och Årsunda överfördes till det östra tingslaget och Österfärnebo socken överfördes till det västra tingslaget.

År 1921 skedde ytterligare en judiciell förändring i Gästrikland då landskapet delades upp två nya jurisdiktioner. Socknarna i det västra tingslaget, utom Österfärnebo, bildade Gästriklands västra domsaga oh tingslag, medan socknarna i det östra tingslaget tillsammans med Österfärnebo bildade Gästriklands östra domsaga och tingslag.

Gästriklands domsagas häradsrätts arkiv omfattar även handlingar tillkomna t.o.m. 1850 vid Gästriklands tingslags häradsrätter.


RENOVATIONER AV DOMBÖCKER
Gustav Vasa ålade på 1540-talet häradsrätterna att till kronans räntekammare inlämna register över dombrott och sakören (böter) för att man skulle kunna kontrollera fogdarnas redovisning av sakörena. Senare ansåg man att även tingsförrättarna borde kontrolleras, varför häradshövdingarna 1595 ålades att årligen vid Mikaeli till kansliet insända renoverade (avskrivna) exemplar av domböckerna. Leveranserna försummades på många håll och man fick därför aktualisera frågan på nytt 1602. När sedan Svea hovrätt inrättades 1614 bestämdes att renovationerna skulle insändas till hovrätten istället för till kansliet. Hovrättens granskning gällde nu inte i första hand sakören utan frågan huruvida tingsförrättaren fällt en orättvis dom. Även städernas domstolar omfattades av skyldigheten att insända renovationer. När nya hovrätter tillkom fick de ta hand om renovationerna från sitt upptagningsområde.
Riksarkivet förvarar samtliga renovationer som insänts till Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge. Göta hovrätts renovationer finns i hovrättens arkiv i Jönköping.

I början av 1700-talet utbröts ärenden rörande inteckningar och uppbud ur de allmänna protokollen och man fick då en ny renovationssvit, de s k småprotokollen, som också kom att omfatta ärenden rörande äktenskapsförord och förmynderskap.

Med tiden kom dock renovationsplikten att bli alltmer betungande för domstolarna. Begränsningar gjordes därför. 1712 bestämdes att brottmål som underställts hovrätten kunde uteslutas ; endast tidpunkten för överlämnandet till hovrätten noterades. 1823 beslöt man att endast utslagen i brottmål skulle utskrivas. 1848 försvann så samtliga brottmål ur renovationerna som endast skulle omfatta mål och ärenden som angick ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, ägoskillnad, delning av jord, arv eller testamenten.

Svea hovrätts upptagningsområde omfattar norrlandslänen och svealandslänen utom Värmland 1636-1813 och Gotland fr o m 1646. Som hjälpmedel vid sökning bland renovationerna från häradsrätterna finns en lappkatalog som omfattar domböcker t o m 1845 och småprotokoll t o m 1865. Protokollen från de flesta städer har under 1600-talet bundits samman med häradsrätternas protokoll. Under samma tid var det också vanligt att renovationer från olika län bands samman till en volym.


Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1929:74, 1942:740, 1947:679
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok
Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007, domsagohistorik, Gävle och Sandvikens tingsrätter
http://www.foark.umu.se/samlingar/mikrofiche/renoverade-dombocker (2014-09-12)

 Serier (33 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
ADOMBÖCKER OCH PROTOKOLL 
A IDomböcker före 1948 
A I aDomböcker vid ordinarie tingSerien omfattar domstolsprotokoll upprättade i samband med ordinarie ting vid tingslagen inom Gästriklands domsaga (se arkivbildarhistoriken).

Volymerna 1-155 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.

Renovationer av domböckerna, dvs. renskrifter av domstolsprotokollen, omfattande åren 1612 och 1635-1700 återfinns i Svea hovrätts arkiv. Renovationerna är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.

Vid Riksarkivet (Marieberg) förvaras enligt uppgift Hans Larssons domböcker som avseende Gästrikland omfattar åren 1612, 1614, 1616, 1617, 1620, 1621, 1623 och 1636.
 
A I bDomböcker och protokoll vid urtima tingProtokoll vid urtima ting återfinns för tiden före 1827 i serie A I a och för tiden fr.o.m. 1827 i de respektive tingslagens häradsrätters arkiv inom Gästriklands domsaga (se arkivbildarhistoriken). 
A I cMemorial- och duplettdomböckerMemorial- och duplettdomböcker omfattande åren 1720-1842 återfinns i de respektive tingslagens häradsrätters arkiv inom Gästriklands domsaga (se arkivbildarhistoriken). 
A IISmåprotokollSmåprotokollen omfattar serier av lagfarts-, intecknings-, boupptecknings-, förmynderskaps- och avhandlingsprotokoll vid lösöreköp.

Småprotokoll för tiden före 1736 återfinns även serie A I a och för tiden efter 1800 i de respektive tingslagens häradsrätters arkiv inom Gästriklands domsaga (se arkivbildarhistoriken).
 
A IIIProtokoll vid extra förrättningarProtokoll vid extra förrättningar, såsom syneprotokoll, värderingsprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll, återfinns för tiden före 1828 huvudsakligen i serie A I a och därefter i de respektive tingslagens häradsrätters arkiv inom Gästriklands domsaga (se arkivbildarhistoriken).
 
A IVFörvaltningsprotokoll m.fl. protokoll inför domhavanden m.m. 
BKONCEPT 
B I aKoncept till utgående skrivelser 
B I bKoncept till utfärdade gravationsbevis 
B I cKoncept till rättsstatistik 
CLIGGARE OCH REGISTER FÖR TILLÄMPNINGEN AV VISSA BALKAR OCH LAGAR 
C IIILiggare och register för tillämpningen av jordabalken 
C III aUppbudsförteckningar 
C VLiggare och register för tillämpningen av handelsbalken och konkurslagen 
C V aFörteckningar och dagböcker över konkursmål 
C V bDagböcker över inkomna anmälningar av aktiebolagsstyrelser 
C VIILiggare och register för tillämpningen av rättegångsbalken av år 1734 
C VII aBrottmålsdiarier 
EINKOMNA SKRIVELSER 
E IInkomna vittnesmål angående husesyn 
FHANDLINGAR TILL DOMBÖCKER OCH PROTOKOLL M.M. 
F IInneliggande handlingar 
F IIBouppteckningar och arvskiftenRegister till bouppteckningar omfattande tiden 1715-1854 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen.

Bouppteckningar från åren 1797-1800 saknas.

Serien är mikrofilmad och finns tillgänglig på mikrofichekort.
Volymerna 1-41 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
 
F IIIHandlingar till dagboken över inkomna anmälningar av aktiebolagsstyrelser 
F IVKonkurs-, ackords- och årsstämningsakter 
F VRättens ombudsmans rapporter rörande avskrivna och avslutade konkurser 
KRÄKENSKAPER 
K IStämpelmedelsredovisningar 
LKOMMISSIONÄRENS HANDLINGAR 
L I aKommissionärens expeditionslistor 
L I bKommissionärens postböcker