bild
Arkiv

Justitiekanslern


Justitiekanslerns ämbete inrättades 1719. Föregångaren var den genom Karl XII:s kansliordning 1713 tillkomne högste ombudsmannen, HO. Sedan 1719 benämns innehavaren av ämbetet justitiekansler.
De ursprungliga arbetsuppgifterna var att ha tillsyn över att lagar och författningar efterlevdes samt att myndigheter fullgjorde sina skyldigheter. Justitiekanslern var före 1975 en del av Kungl. Maj:ts kansli och hade fram till 1965 beteckningen Justitiekanslersämbetet. Myndigheten Justitiekanslern lyder under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet.

SEKRETESS
Justitiekanslerns akter innehåller allmänna handlingar. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess kan dock förekomma för uppgifter i handlingar i Justitiekanslerns arkiv. För Justitiekanslern gäller en särskild sekretessbestämmelse, se 11 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100). Även andra sekretessbestämmelser kan vara tillämpliga. Exempel på ärenden där hemliga uppgifter kan förekomma är sådana som rör ersättning till frihetsberövade (gruppnummer 41) och tryck- och yttrandefrihetsärenden (gruppnummer 30-35).

SÖKINGÅNGAR TILL ARKIVET
En viktig sökingång i arkivet är diariet. T.o.m. år 1988 diariefördes JK:s ärenden mauellt. Fr.o.m. 1989 sker registreringen via ett datoriserat diarieföringssystem (DIABAS), i vilket varje årgång ingår i separata filer.

I arkivförteckningen redovisas handlingarna på serie och volymnivå med tidsangivelser. Med hjälp av diarienummer och arkivförteckningen kan ett enskilt ärende återsökas.

Koncept/registratur (serie B1), kan användas som sökingång till arkivet om man vet ungefär när ett ärende initierades, samt vad det rörde. I ärendeförteckningen kan man med dessa uppgifter se vilket diarienummer ärendet hade och sedan via arkivförteckningen ta fram akten.

 Arkiv (2 st)

ReferenskodTitelTid 
01Justitiekanslern1719 – 1974
 
02Justitiekanslern1975 -