bild
Arkiv

Föreningen Republiken Jamtland, Befrielserörelsen


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_14583-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/M8rITQeMUq6x4RbmSSclc0
ExtraIDFAJ_14583-1
Omfång
0,01 Hyllmeter 
1 Volymer 
Datering
19961998(Tidsomfång)
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Föreningen Republiken Jamtland, Befrielserörelsen
Kategori: Förening. Ospecificerad (X:Övriga organisationer och föreningar)

Innehåll

ArkivhistorikBefrielserörelsen verkar för att den lokala kulturen samt folkmålen jamska och herjeådalska bevaras respektive brukas.
Vision:
Befrielserörelsen har ett flertal regler som härrör från Moltas Erikssons tid som president. Dessa regler är till för Republikens besökare och om de efterföljs skall besökarens säkerhet garanteras. Det genomgripande temat är att -de e ittnå te ampes för!, d.v.s. det finns ingen anledning till oro!
Befrielserörelsen
På 1960-talet uppstod bland studentkretsar i Uppsala en rörelse som fick det klingande namnet ”Frihetsrörelsen”. De storsvenska stadsmakterna hade nämligen långt gångna planer på att slå samman Jamtland och Västernorrland till ett s.k. ”storlän”. En idé som i praktiken skulle inneburit katastrof för befolkningen i gelsbygden. Frihetsrörelsen protesterade därför högljutt med stridsropet ”Jämtland blöder”. Tiotusentals jamtar skickade s.k. ”fykort” till den storsvenska regeringen som protest mot den organiserade utarmningen av Jamtland.
Många Jamtar bar en nål, föreställande en bloddroppe, på rockslaget. Den syboliserade den sista droppen som fick bägaren att rinna över.
Som krona på verket utropades Jamtland till en självständig republik (precis som det hade varit 1500 år tidigare) med Yngve Gamlin som president. President Gamlin uträttade storverk när det gällde att dra storsvenskarnas blickar mot Jamtland. Bland annat lyckades han med den synnerliga svåra och farliga bedriften att stjäla bottenpluggen ur den riksbekanta Harpsunds ekan. Detta som ett led i planerna att ”sänka storsvensken”.
När jamtarnas frihetsfest, Storsjöyran upphörde i början på 70-talet, tappade Frihetsrörelsen sin viktigaste kanal till jamtlands folk och rörelsen gick på sparlåga fram till 80-talets början. När så Storsjöyran återupplivades levde frihetsrörelsen upp igen och bytte namn till Befrielserörelsen. Jan ”Moltas” Eriksson blev republikens nye president i nådens och dådens år 1983. Han styrde republiken med fast hand fram till sin tragiska bortgång 1988. Jan Eriksson var en färgstark president med en driven förmåga att blanda skämt och allvar.
Ett av hans mest berömda uttalanden lyder: ”Jamtar, resen eder som furor ovan det övriga småbuskaget!”.
Sommaren 1989 valdes en Herjeådaling till ny president. Omvälvd av rök och blixar steg Ewert Ljusberg fram på presidentbalkongen under Yran och blev genast tagen till alla jamtars, herjeådalingars och ravundigars hjärtan.
Föreningen arbetar för att värna om det jamska språket och kulturen, samt att få storsvenskarna att inse att Jamtland har mycket att ge övriga Sverige. Utarmningen av glesbygden och svensk storebrorsmentalitet är något vi bekämpare med alla medel.

Kontroll

Skapad2020-03-09 09:44:19
Senast ändrad2024-04-25 09:18:04

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter