Arkiv

Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen

Grunddata

Referenskod

SE/FAJ/FAJ_13093-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/w5Chb6r6zgFIGQczqr2Q53

ExtraID

FAJ_13093-1

Omfång

6,11 Hyllmeter

84 Volymer

Datering

1956

–

2018

(Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

Särskilda villkor gäller för känsliga handlingar och handlingar innehållande personuppgifter. Kontakta Föreningsarkivet i Jämtlands län för mer information.

Arkivinstitution

Föreningsarkivet i Jämtlands län

Arkivbildare/upphov

Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen (1962)

Alternativa namn: Jämtland-Härjedalens Naturskyddsförbund

Alternativa namn: Jämtland-Härjedalens naturvårdsförbund

Kategori: Förening. Ospecificerad (IV:Fritids-, miljöorganisationer)

Innehåll

Arkivhistorik

1913 utsände styrelsen i SNF ett cirkulärförslag att det skulle bildas lokala kommittéer ute i landet för befordrande av föreningens syften. Den tredje november 1913 bildades Jämtlandskommittén av Svenska naturskyddsföreningen på initiativ av greve Robert Mörner, Birka. De naturskyddsfrågor som de första åren diskuterades var t.ex. fridlysning av fjällbruden, vars existens ansågs vara starkt hotad och skyddandet av de få bestånd av alm som fanns i landskapet.
Den 18 mars 1916 ombildades föreningen till att täcka hela länet och fick därför namnet Jämtland och Härjedalens naturskyddsförening. 1923 sammanslogs Jämtland och Härjedalens naturskyddsförening med Jämtlands läns fornminnesförening och Jämtslöjd till Heimbygda hembygdsvårdande förening för Jämtland-Härjedalen. Föreningens styrelse skulle fördela sitt arbete på tre nämnder och vilket den första; Fornminnes- och Naturskyddsnämnden skulle ta hand om och behandla naturskyddsärendena. Ärenden som behandlades under tiden 1923 fram till 1953 var bland andra beslutet om att 1925 fridlysa vissa delar av Bjurälven i Frostvikens socken för skyddandet av de nyligen utplanterade bävrna, och Svenska naturskyddsföreningens ansökan att fridlysa Döda fallet, vilken 1926 bifölls. År 1940 ingrep naturskyddsnämnden mot kronans förvärv av Tennforsen i utbyggningssyfte och 1942 framförde man krav på ändrad vattenlagstiftning pga. de då aktuella sjöregleringarna efter Indalsälven.
Fornminnes- och naturskyddsnämnden ersattes 1932 av ett arbetsutskott. De ändrade stadgarna tillämpades från och med utgången av år 1933. Till 1952 års riksdag kom ett förslag till naturvårdslag där det föreslogs att länsstyrelserna allmänt skulle inrätta naturskyddsråd, vilka redan fanns i vissa län. Länsstyrelsen i Jämtlands län tog i oktober 1953 initiativet till att tillsammans med hembygdsrörelsen bilda ett naturskyddsråd. Av denna anledning beslutade Heimbygdas styrelse vid årsmötet 1953 att Heimbygdas naturskyddsnämnd knappast vore behövlig, då de hembygdsvårdande intressena komma att bli väl företrädda i nämnda råd.
Naturskyddsrådet bestod av länsarkitekten, vägdirektören, länsjägmästaren och landsantikvarien samt sammanlagt fyra representanter för naturskyddsföreningen i länet och hembygdsrörelsen. Länsstyrelsen uppdrog riktlinjer för rådets verksamhet vilket dels skulle vara rådgivande i frågor rörande naturskyddet i länet, dels genom egen verksamhet befrämja detta.
Detta råd arbetade fram till år 1962 med olika frågor som t.ex. regleringen av Härjedalens Storsjö, Tännforsens och Åreälvens övre lopp, regleringsärendena av Lofssjön.
Före tillkomsten av länsförbund i Jämtlands län 1962 bevakades många frågor av lokala ombud, som rapporterade till riksorganisationen. From 1959 utsåg riksorganisationen ett särskilt ombud i varje län. Länsombuden bevakade naturvårdsfrågor inom hela länet. Länsombudsverksamheten fortsatte fram till 1974. Efter tillkomsten av länsförbundet 1962 var i regel sekreteraren eller ordföranden länsombud. Se serie F 6.
Den 15 februari 1962 hölls ett konstituerande möte med medlemmarna inom Svenska naturskyddsföreningen i Jämtlands län för bildande av Jämtland-Härjedalens naturvårdsförbund. I april 1987 bytte man namn till Jämtland-Härjedalens naturskyddsförbund. Viktiga projekt som förekommit under de senaste decennierna är Projekt Brunkulla och Berguv Nord Z vilken den senare sedan starten 1979 med framgång arbetat med att återskapa den norrländska berguvstammen.
Vid sidan av Svenska naturskyddsföreningen samt dess länsförbund och länsombud fanns under en följd av år Norrlands naturvärn - en organisation för bevakning av norrländska naturvårdsfrågor. Stadgar fastställdes 1956. i styrelsen ingick representanter för norrlandslänen. Norrlands naturvärn startades av landshövdingen Erik Thomasson, Lycksele. Han ledde naturvärnet som ordförande till sin bortgång 1981, då naturvärnet upplöstes. Se serie F 1.
Se även: Svenska Naturskyddsföreningens årsböcker 1910-1969 med förteckning över artiklar som berör Jämtland-Härjedalen.

Kontroll

Skapad	2019-06-27 11:47:19
Senast ändrad	2024-04-25 09:18:02

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen

Grunddata

Innehåll

Kontroll

Serier (35 st)

Nyheter