Arkiv

Sunne Hembygdsförening, Theodor Bergholtz & Co Rakknivsfabrik, Sunne

Grunddata

Referenskod

SE/FAS/FA_4639-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zRxj2mt8QAP5tKkgfAnaO7

ExtraID

FA_4639-1

Omfång

0 Hyllmeter

2 Volymer

Datering

1855

–

1920

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Föreningsarkivet i Värmland

Arkivbildare/upphov

Sunne Hembygdsförening, Theodor Bergholtz & Co Rakknivsfabrik, Sunne

Kategori: Företag. Ospecificerad (Annan verksamhet)

Innehåll

Arkivhistorik

Historik upptecknad efter ett band intalat av Gösta Miller:
Det var i Fryksdalen åren efter sekelskiftet. I tätorten Sundsvik rådde ett rörligt liv. Handel och köpenskap hade koncentrerats hit sedan lång tid tillbaka och industri och hantverk blomstrade. Sundsvik var stapelplats med 11 båtbryggor. På Kvarngatan låg Sunne Elektriska kvarn med elkraft från eget kraftverk.
Detta och mycket mer såg garvaresonen Theodor Bergholz från Lersjöfors, väster om Sunne. Han hade varit några år i Eskilstuna på en fabrik för stålmanufaktur och visste en hel del om eggverktyg och slipning. Sedan han sist var hemma hade flyglarna till "Slottet" flyttats till en placering bakom kvarnen. Han såg att en av flyglarna stod tom och placeringen möjliggjorde överföring av mekanisk kraft från kvarnen. Här ville han försöka starta en rakknivsfabrik.
Bergholz förhörde sig om lokalerna och kraftförsörjningen. En av delägarna i kvarnen lovade hjälpa till på hyggliga villkor.
Hans kamrat i Eskilstuna, Carl Uggla, var en mästare på smide och härdning. Brevledes fick Carl Uggla del av Bergholz idéer och blev genast intresserad. Uggla hade inga pengar men kunde konsten.
Bergholz hade tre bröder som arbetade hos fadern i hans garveri i Lersjöfors. Bröderna understödde av allt att döma Bergholz i hans rakknivsplaner. Så tillkom Theodor Bergholz & Co Rakknivsfabrik, Sunne, Sweden.
Bergholz och Uggla inrättade tillsammans lokalen i "Kvarnburen" för industrin. Väggar flyttades och smideshärdar murades. En axelledning drogs över från kvarnen och drivkraften var klar. Stålet kom från Sandviken, kolet från Arneby och slipmedel samt stenar från Tyskland.
Så smiddes de första rakknivarna, monterades i skaft av ebonit eller ben som importerades från Tyskland.
Kvalitén var god och det blev ingen svårighet att avyttra produkterna i första hand genom annonser i pressen.
Det såg lovande ut och affärerna blomstrade. Efterfrågan steg och man utvidgade rörelsen. Därför inköptes en fjäderhammare, en för sin tid modern maskin. Den fraktades med båt och avlastades i Sundsviken under sträng bevakning. De smeder som i eget intresse försökt att få se något av det märkvärdiga fick vända hem med oförrättat ärende. En dylik maskin måste förbli en hemlighet.
Med ökad produktion följde kravet på mera rörelsekapital. Bergholz kom att få kämpa med ekonomiska svårigheter. Kraftförsörjningen från kvarnen var ofta avbruten flera timmar om dagen för justeringar och reparationer. De anställda arbetade på ackord och klagade bittert över driftstoppen.
Trots alla svårigheter kunde dock Bergholz hålla god kvalitet.
De ekonomiska svårigheterna blev dessvärre inte mindre. Efter några år var Bergholz tvungen att rekonstruera sitt företag. En bolagsbildning kom till stånd i slutet av 1905. Fem intressenter tillsammans med Bergholz ombildade den gamla firman till bolag utan att ändra firmanamn. Det ev. kompanjonskapet med bröderna och Uggla synes ha upphört mer eller mindre av sig själv. Uggla var nu anställd. Bolagsmännens rättigheter och skyldigheter fastställdes genom ett detaljerat kontrakt.
Så kom en ny period med mera aktiv verksamhet. Man deltog i den stora industriutställningen i Lund 1908, där Theodor Bergholz i Sunne tilldelades stort diplom för sina förnämliga fabrikat.
Företaget gick nu bra några år. Arbetsstyrkan höll sig omkring 10 personer. 1907 installerades egen elmotor i verkstaden. Trots detta förkom täta avbrott i driften. De anställda var missnöjda med detta för det var ju ackordslön och en konfliktliknande situation uppstod 1908, med så bestämda krav från arbetarnas sida att arbetsfreden allvarligt stördes under en kort tid.
Härdningen var ett besvärligt moment. Stålet blev för hårt eller för mjukt. Kasserade knivar lades åt sidan för att senare omarbetas till en ny modell efter omhärdning. Med ökad produktion blev lagret av kasserade knivar allt större.
En av bolagsmännen kom då, tydligen på helt eget bevåg, på den idén att sälja dessa knivar med någon rabatt eller till köpare som han bedömde som mindre kvalitetsmedvetna.
Pengar behövdes och här var ju en möjlighet. Men reklamationer började strömma in och med dessa hade rakknivarnas goda rykte allvarligt skadats, en skada som skulle visa sig vara omöjlig att reparera.
Det började knaka i bolaget och driften avtog efter hand. Uggla tog en anställning vid SJ som signalreparatör och Bergholz stod snart ensam. Storstrejken pågick i landet och konjunkturerna var urusla. Bolaget trädde i likvidation och maskiner och verktyg kom att försäljas på auktion 1910.
Bergholz flyttade från Sunne och slog sig ned på Hammarön nära Skoghall.
Lokalerna i Sunne revs någon gång under 1:a världskriget.

Kontroll

Skapad	2019-08-05 13:15:56
Senast ändrad	2024-03-01 09:28:34

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

Sunne Hembygdsförening, Theodor Bergholtz & Co Rakknivsfabrik, Sunne

Grunddata

Innehåll

Kontroll

Serier (1 st)

Nyheter