BESVÄRSNÄMNDEN (1962 – 1989)

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)

Alternative names

Uppsala läns landstingskommuns besvärsnämnd.

History

Besvärsnämnden
Under löneförhandlingar våren 1960 mellan Landstingens centrala lönenämnd och landstingens personalorganisationer diskuterades möjligheten till nytt tjänstereglemente för landstingens befattningshavare. Den centrala lönenämndens förhandlingsdelegation yrkade på att 1955 års tjänstereglemente § 5 rörande företrädningsrätt vid tillsättning av befattning skulle utgå.
Förslaget godtogs vilket resulterade i att vid sammanträde den 21 september 1960 beslutade Landstingets centrala lönenämnd att godkänna förslaget vilket innebar att förbundsstyrelsen skulle rekommendera landstingen att inrätta besvärsnämnder. Reglemente för den lokala besvärsnämnden skulle antas av respektive landsting vilket skulle underställas Konungens prövning.
Besvärsnämnden skulle ha befogenhet att upphäva överklagat beslut men även att föreskriva positiv rättelse. Syftet med besvärsnämnden var skapa garantier för objektiv prövning av de sökandes meriter vid tjänstetillsättningar, av ärenden om befattningshavarens entledigande och av disciplinmål.
Förbundsstyrelsen var dock tveksam till förslaget då besvärsnämnden enbart skulle få någon betydelse i de större städerna. Samt att besvärsnämndens kompetensområde skulle vara så starkt begränsat att enbart en ringa del av tjänstetillsättningarna inom landstinget skulle kunna komma under nämndens prövning, detta särskilt rörande tjänstetillsättningar inom sjukvården.
Vid landstingets lagtima möte den 5 oktober 1961 beslutades på Uppsala läns landstings lagtima möte att på Finansutskottets förslag bilda en besvärsnämnd. Den nya nämndens uppgift var att ta emot besvär rörande tillsättning, förordnanden, disciplinär åtgärd och entledigande från tjänst. Nämnden skulle göra en bedömning av ärenden och därefter besluta om eventuell åtgärd. Förvaltningsutskottet underströk att besvärsnämndens prövning icke får blir en stel procedur, där pappersmeriterna automatiskt blir avgörande. En allsidig och objektiv prövning av tillsättningsärendena bör innebära att hänsyn togs till de sökandes personliga lämplighet och särskilt förutsättningar i övrigt.
Nämnden bestod ursprungligen av fem ledamöter, varav landstinget utsedd ordförande och vice ordförande, samt tre suppleanter. De var valda på fyra år. Besvärsnämnden höll sitt konstituerande möte den 29 mars 1962, protokoll saknas. Lagen om medbestämmande i arbetslivet, 1976:580, innebar viss förhandlingsskyldighet vid tjänstetillsättningar. Den nya lagen garanterade därmed fackligt inflytande.
Vid landstingets sammanträde 24-26 november 1987, §137, beslutades om ändring i besvärsnämndens reglemente då det ansågs föråldrat och hänvisade till nu upphävda bestämmelser. Efter kammarrättens besvär gällande den nya kommunallagen från 1988 ändrades besvärsnämndens reglemente. Vid landstingets möte 16 maj 1988 fick klaganden möjlighet att anföra nya omständigheter till grund för överklagandet efter besvärstidens utgång och fick rätt att lämna kompletterande upplysningar till tidigare åberopade besvärsgrunder.
Genom den nya kommunallagen 1991:900 avskaffades möjligheten för en kommun att inrätta en särskilda besvärsnämnd för beslutprövning rörande tjänstetillsättningar. Man hänvisade till medbestämmandelagen, 1976:580, som gjort besvärsnämnderna överflödiga. Sista protokollet för besvärsnämnden för landstinget i Uppsala län är daterat till mars 1989.
Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarie Linnéa Flodström år 2015.

Reference code	SE/C018/LA_83
Link to archive record	https://sok.riksarkivet.se/agent/JHCjQ8GTdqzBO7zSGagiQF
Language	Svenska
Extra ID	LA_83

Archive descriptions

BESVÄRSNÄMNDEN (Region Uppsala, Regionarkivet)

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Search help: arkiv

News

BESVÄRSNÄMNDEN (1962 – 1989)

News