Arkiv

Regeringsrättens arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/136

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/5YMNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

1192,7 Hyllmeter

Datering

1972

–

1989

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

S-avd, resp enhet

Villkorsanm

Domar och akter kan omfattas av sekretess enligt OSL kapitel 21, 25 och 27

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)

Arkivbildare/upphov

Regeringsrätten 1972-- (1972)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Allmän anmärkning

OBS! I Arninge börjar arkivet 1972. Alla 1972 års akter till mål finns i Arninge men detta års domböcker är ofullständiga!

Inledning (äldre form)

REGERINGSRÄTTEN

Regeringsrätten inrättades genom lag den 26 maj 1909 och var landets högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den prövade mål som överklagades från någon av de fyra kammarrätterna i landet. Alla mål togs inte upp till prövning i Regeringsrätten, bara sådana där Regeringsrätten gav prövningstillstånd. Huvudregeln var att prövningstillstånd bara lämnas om Regeringsrättens avgörande kan få betydelse som prejudikat, dvs ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas.

De vanligast förekommande måltyperna i Regeringsrätten är mål om skatter, socialvård, studiemedelsmål, byggnadsmål, körkortsmål och mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regeringsrätten kunde vidare i vissa förvaltningsärenden där annars regeringen varit beslutsfattare pröva om avgörandet i ärendet stred mot någon rättsregel. Detta institut kallas rättsprövning. Regeringsrätten, liksom även kammarrätt, prövade också ansökningar om resning och återställande av försutten tid när det var fråga om ärenden för vilka regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet var högsta instans.

Regeringsrätten skulle enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (1971:289) bestå av fjorton regeringsråd eller det högre antal som behövdes, varav som regel två eller tre tjänstgjorde i lagrådet. Regeringsrätten var delad i två avdelningar som var lika behöriga att ta upp de mål som Regeringsrätten handlade.

I Regeringsrättens kansli tjänstgjorde regeringsrättssekreterare som beredde och föredrog målen inför domstolen. I kansliet fanns vidare arkiv och registratorskontor, avdelningskanslier, administrativ enhet, bibliotek och expedition. Den närmare indelningen framgår av organisationsplaner mm i Regeringsrättens arbetsordning och verksamhetsplan.

Regeringsrättens dömande verksamhet reglerades i första hand av lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291) samt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Genom ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar blev Regeringsrätten högsta instans i socialförsäkringsmål mm vilket innebar att Försäkringsöverdomstolen lades ner den 1 juli 1995.

Den administrativa verksamheten reglerades i förordningen (1996:378) med instruktion för Regeringsrätten.

Sambandet mellan Regeringsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag.

Handlingar som hörde till den dömande verksamheten registrerades som mål och sammanfördes till särskilda akter, normalt en för varje mål. Regeringsrättens handlingar utgörs av överklagandeskrivelser varigenom målen anhängiggörs vid Regeringsrätten och den ytterligare skriftväxling som sker här. Till varje mål finns ett dagsboksblad, som innehåller uppgifter om vilka handlingar som inkommit med angivande om när så skett, från vem handlingen givits in samt handlingens art. I akten finns vidare kammarrättens och länsrättens avgörande och de handlingar som legat till grund för det.

I mål om skatter och körkort återlämnas skatteverkets respektive länsstyrelsens akt till myndigheten sedan Regeringsrätten avgjort målet, se Riksarkivets föreskrifter RA-MS 1994:64.

Domar och särskilt uppsatta beslut med eventuella bilagor bands i årliga volymer (domböcker). I mål där Regeringsrätten inte meddelat prövningstillstånd bands endast protokollen i årliga volymer.

Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess

Alla handlingar som tillförts arkivet är allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningens (TF) mening. Om handlingar i arkivet kan lämnas ut bestäms därför efter prövning om begärda handlingar innehåller uppgifter som träffas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Uppgifter i det ADB-baserade målregistret där registrering skett av inkommande mål, blev allmän handling i och med att uppgifterna förts in. Det förekommer mål vars blotta existens är sådant att personuppgifter inte kunnat registreras i det öppna diariet (exempelvis mål om könsbyte, kastrering mm). Registrering av uppgifter för sådana mål skedde i ett särskilt hemligt diarium. Det målregister som förts på ASB är emellertid sådant att uppgifterna som förts in däri inte träffas av någon bestämmelse om sekretess.

I förordning (2001:641) om registerföring mm vid Regeringsrätten och kammarrätterna med hjälp av automatiserad behandling finns bestämmelser om att Regeringsrätten inte får använda av som i personuppgiftslagen (1998:204) anges vara känsliga personuppgifter för att eftersöka mål i målregistret.

Gallringsregler

Riksarkivet har meddelat generella gallringsföreskrifter för handlingar inom områdena ekonomi och personal. Därtill har Riksarkivet bl a meddelat gallringsföreskrifter för Regeringsrättens akter i avgjorda mål.

I förordningen (1979:575) om protokollföring mm vid de allmänna förvaltningsdomstolarna finns bestämmelser om gallring av ljudupptagningar vid muntlig förhandling.

Tillgänglighet

Sekretess

Kontroll

Skapad	1999-02-05 00:00:00
Senast ändrad	2022-12-13 11:10:27

Serier (5 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
B	UTGÅENDE HANDLINGAR
C	DIARIER
D	REGISTER OCH LIGGARE
E	INKOMNA HANDLINGAR

Sökhjälp: arkiv

Nyheter