Arkiv

Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och Magistratens arkiv

Basic data

Reference code

SE/LLA/10149

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zzD0E5fbYyaKnswok2hDPA

Extent

30 Hyllmeter

4.8 Hyllmeter (-, Nya leveransen 2013.)

Date

1573	–	1943		(Tidsomfång)
1669	–	1934		(Huvudsaklig tid)

Terms and conditions

Nej

Finding aid

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1985/19, Cecilia L Madeja

Arkivförteckning (godkänd), Förteckning från Varbergs tingsrätt.

Bouppteckningsregister: Bouppteckningsregister, 1677-1859

Archive institution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Record creator / Origination

Rådhusrätten och magistraten i Kungsbacka (– 1934)

Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Content

System of arrangement	Arkivnr LLA/10149 Förteckning 19/1985 Förteckning över Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv Förteckningen upprättad 1965 av arki- varie Siv Sjöblom och kompletterad 1974 av landsarkivarie Seved Johanson (lev. 125-127/1973) samt 1985 av Håkan Bergstrand / Anna-Brita Lövgren.
General note	Förteckningen upprättad 1965 av arkivarie Siv Sjöholm. Kompletterad 1973 av arkivvårdare Torsten Laurin i Halmstad samt 1974 av landsarkivarie Seved Johnson (lev. 125-127/1973). Kompletterad 1985 av Håkan Bergstrand/Anna-Brita Lövgren samt genomgången och kompletterad i augusti 2002 av praktikant Kerstin Ingelmark, Landsarkivet i Lund. Kompletterad ytterligare av Cecilia L Madeja i april 2015.
Introduction (older form)	Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv HISTORIK Kungsbacka är beläget på landtungan mellan Kungsbackaån och dess biå Söderån ca 2 km ovanför Kungsbackaåns mynning i Kungsbackafjorden i norra Halland. Namnet Kungsbacka avsåg tidigast ett slott, omtalat av Valdemar Atterdag i ett brev som han utfärdat där 1366. Av brevet framgick dock inte om slottet hade något samband med en stadsbildning. Det första belägget i skriftliga källor om Kungsbacka som stad härrör sig från början av 1400-talet, men staden kan ha haft en föregångare som handelsplats eller hamn. Slottet Kungsbacka efterträdde troligtvis det närbelägna slottet Hunehals som omnämndes sista gången 1328. Under unionstiden omnämnes Kungbacka som köpstad men synes ej ha haft någon större betydelse. Från 1508 finns en anteckning om en förordning enligt vilken borgerskapet i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg skulle flytta till Halmstad och enligt en ny förordning (ca 1539) skulle Kungsbacka ödeläggas och borgarna denna gång flytta till Varberg. Efter klagomål återfick Kungsbacka sina stadsprivilegier och rättigheter 1558 men dessa drogs in ytterligare en gång innan Kungsbacka återfick dem för gott 1582. Staden beskrevs 1749 av C. Hårleman som en bondby utan någon stadsnäring och Kungsbacka har alltjämt varit småskalig fram till 1900-talets början då tillväxten tog fart. Namnet Kungsbacka (1366 Koningsbakkae) utgår troligen från ett BACKA d .v.s backsluttning och i egenskap av kungsgård fick det tillägget KUNGS-. Enligt en annan teori syftar KUNGS- på stadens läge invid en sk kungsväg. Staden eldhärjades svårt 1846 då den äldre delen ödelades nästan totalt. Sydspetsen av den landtunga på vilken Kungsbacka ligger, utgörs av tingsstället Skansen. Namnet Skansen härrör från en fästning som funnits på platsen i äldre tider och vaktat inloppet till Kungsbackaån. 1786 uppfördes ett tingshus på delar av fästningens grund. Skansens byggnader nåddes aldrig av elden 1846 utan tingshuset revs 1889 för att transporteras till Torpa i Fjärås socken och där tjänstgöra som mejeribyggnad. Kungsbacka rådhusrätt upphörde d. 1 januari 1935 och förenades med Fjäre härads tingslag av Hallands norra domsaga. På Landsarkivet i Lund finns arkiv från Kungsbacka rådhusrätt bevarade från 1573. Befolkningsstatistik: år 1800 - 342 invånare, år 1850 - 577 invånare, år 1900 - 961 invånare, år 1950 - 2991 invånare. Källor: Johansson, B., Grill, E., Kungsbacka före branden 1846. 1966. Landsarkivet i Lund, del 1. Nationalencyklopedin, band 11. Nordisk familjebok, band XV. Svensk författningssamling 1934:505. Svensk uppslagsbok 1950, band 17.
Disposable	Nej

Topics

Topic, location

Hallands län

Accessibility

Secrecy

Nej

Control

Amended

24/04/2015 13:18:20

Kungsbacka stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv

HISTORIK

Kungsbacka är beläget på landtungan mellan Kungsbackaån och dess biå Söderån ca 2 km ovanför Kungsbackaåns mynning i Kungsbackafjorden i norra Halland. Namnet Kungsbacka avsåg tidigast ett slott, omtalat av Valdemar Atterdag i ett brev som han utfärdat där 1366. Av brevet framgick dock inte om slottet hade något samband med en stadsbildning. Det första belägget i skriftliga källor om Kungsbacka som stad härrör sig från början av 1400-talet, men staden kan ha haft en föregångare som handelsplats eller hamn. Slottet Kungsbacka efterträdde troligtvis det närbelägna slottet Hunehals som omnämndes sista gången 1328. Under unionstiden omnämnes Kungbacka som köpstad men synes ej ha haft någon större betydelse. Från 1508 finns en anteckning om en förordning enligt vilken borgerskapet i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg skulle flytta till Halmstad och enligt en ny förordning (ca 1539) skulle Kungsbacka ödeläggas och borgarna denna gång flytta till Varberg. Efter klagomål återfick Kungsbacka sina stadsprivilegier och rättigheter 1558 men dessa drogs in ytterligare en gång innan Kungsbacka återfick dem för gott 1582. Staden beskrevs 1749 av C. Hårleman som en bondby utan någon stadsnäring och Kungsbacka har alltjämt varit småskalig fram till 1900-talets början då tillväxten tog fart. Namnet Kungsbacka (1366 Koningsbakkae) utgår troligen från ett BACKA d .v.s backsluttning och i egenskap av kungsgård fick det tillägget KUNGS-. Enligt en annan teori syftar KUNGS- på stadens läge invid en sk kungsväg. Staden eldhärjades svårt 1846 då den äldre delen ödelades nästan totalt. Sydspetsen av den landtunga på vilken Kungsbacka ligger, utgörs av tingsstället Skansen. Namnet Skansen härrör från en fästning som funnits på platsen i äldre tider och vaktat inloppet till Kungsbackaån. 1786 uppfördes ett tingshus på delar av fästningens grund. Skansens byggnader nåddes aldrig av elden 1846 utan tingshuset revs 1889 för att transporteras till Torpa i Fjärås socken och där tjänstgöra som mejeribyggnad.

Kungsbacka rådhusrätt upphörde d. 1 januari 1935 och förenades med Fjäre härads tingslag av Hallands norra domsaga. På Landsarkivet i Lund finns arkiv från Kungsbacka rådhusrätt bevarade från 1573.

Befolkningsstatistik: år 1800 - 342 invånare, år 1850 - 577 invånare, år 1900 - 961 invånare, år 1950 - 2991 invånare.

Källor: Johansson, B., Grill, E., Kungsbacka före branden 1846. 1966.
Landsarkivet i Lund, del 1.
Nationalencyklopedin, band 11.
Nordisk familjebok, band XV.
Svensk författningssamling 1934:505.
Svensk uppslagsbok 1950, band 17.

Serier (43 st)

Reference code	Title	Note
#	Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie
A	DOMAR OCH PROTOKOLL		Access
A I a	Domböcker	Domböckerna omfattar från början alla slags mål. I domböckerna förekommer även koncept, diarier och räkenskaper för spridda år. Med början år 1719 ingår i regel saköreslängder. Fr. o. m. 1764 är bilagor bundna med protokollen. Felbindningar och luckor förekommer. Smärre luckor har ej anmärkts.
A I b	Memorialprotokoll
A I c	Konceptprotokoll
A II	Småprotokoll	Serien inbunden. Häri lagfarts-, intecknings-, förmynderskaps-, boupptecknings- och äktenskapsförordsprotokoll, bouppteckningar och protokoll över bevakade testamenten. Förlagsinteckningsprotokoll 1900-1924, protokoll över morgongåvebrev och avhandlingar om lösöreköp 1900-1928, tomträttsprotokoll 1908-1934, ägodelningsprotokoll 1934.
A III	Magistratens protokoll
A IV	Protestprotokoll	Se vidare kommunalborgmästarens arkiv.
A V	Auktionsprotokoll (med handlingar)
A VI	Övriga protokoll
A VII	Taxeringskommitténs protokoll
B I	Koncept till brev, kungörelser, riksdagsbesvär m.m.
B II	Statistikunderlag
C	LIGGARE OCH REGISTER		Access
C I	Diarier
C II a	Dagböcker över jorddelningsmål
C V	Liggare och register för tillämpningen av konkurslagen	Serien inbunden.
C VI	Böcker över villkorligt dömda
C VII	Böcker över fri rättegång
D I	Röstlängder
D II	Gästgiveriböcker
D III	Övriga liggare och förteckningar
E I	Inkomna skrivelser	Inkomna skrivelser förekommer också bland inneliggande handlingar (F I), samt bland Kronoräkenskaper 1870-1893 (H IV).
E II	Privilegiehandlingar
E III	Kungörelser	Kungörelser återfinns även bland inneliggande handlingar (F I).
F	HANDLINGAR TILL DOMBÖCKER OCH PROTOKOLL		Access
F I	Inneliggande handlingar	Serien i arkivboxar. Serie också benämnd Inneliggande handlingar till domböckerna.
F II	Bouppteckningar
F II a	Uppgifter om dödsfall
F III	Konkurshandlingar	Serien fr o m 1904 benämnd Konkursakter.
F IV	Förmyndarskapshandlingar	Serien efter 1907 benämnd Förmyndareräkningar.
F V	Exekutionshandlingar
F VI	Handlingar till handelsregistret
G I	Ämnesordnade handlingar	Serien består av äldre enheter, delvis vid ett äldre ordningsarbete utplockade ur inneliggande handlingar, där de olika slagen av handlingar nedan även bör sökas.
H I a	Mantalslängder
H I b	Mantalsuppgifter	Enstaka mantalsuppgifter finns också i H I a.
H II	Taxeringslängder
H III	Uppbördslängder och räkenskaper
H IV	Krono- och stadsräkenskaper	Bland kronoräkenskaperna 1870-1893, finnes för spridda år, uppgifter på födda, döda, in- och utflyttade personer samt dom- stolsutslag. Dessa uppgifter har inte kontrollerats före 1870.
H V	Månadsräkningar
H VI	Kassaräkenskaper
H X	Räkenskaper av skilda slag
J	Övriga handlingar (av främmande proveniens)

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Search help: arkiv

News