Arkiv

Malmö - Bulltofta flygplats arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11183

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/KnbJ9gSG54synrsVLkt2z7

Omfång

12 Hyllmeter

Datering

1936

–

1971

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), Arkivkursen 1995 med kompletteringar 2000.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Malmö - Bulltofta flygplats (1923 – 1972)

Kategori: Statlig myndighet. Luftsfartsverket flygplatser

Innehåll

Inledning (äldre form)

Malmö-Bulltofta Flygplats - En kort historik

Den 1 aug 1923 fick Malmö Stad Bulltoftafältet godkänt av luftfartsmyndigheterna som flygplats. Redan följande år - den 1 juli - kom trafiken igång. Det gällde då reguljär trafik till Köpenhamn och Hamburg.

Under de följande 10 à 15 åren utökades verksamheten med utbyggnad i flera etapper, samtidigt som man utökade trafiken att omfatta Nordvästeuropas viktigaste städer såsom London, Paris, Amsterdam, Berlin och Wien. Därtill kom flertalet flygplatser av betydelse i Skandinavien.

Statens övertagande av fältet 1938 innebar en viss stagnation. En förödande brand som inträffade 1940 har också inverkat menligt på verksamheten. T ex har utbyggnad inte skett så att man kunnat ta emot de nya tyngre maskiner som börjat komma i bruk, varför den europatrafik som förekommit måst överflyttas till Kastrup.

Staten ansåg det olämpligt för utvecklingen av Malmö hamn att bygga ut Bulltoftafältet, en uppfattning som fick stöd av 1944 års flygplatsutredning.

Drätselkammaren i Malmö tillsatte en kommitté som kom fram till att södra Sveriges flygförbindelser skulle försämras avsevärt om inget gjordes åt Bulltofta. Utredningen fick stöd av AB Aerotransport.
Ytterligare en utredning gjordes sedan av Flygplats- kommittén och Kungl Luftfartsstyrelsen, varvid bestämdes att flygplatsen skulle byggas ut för både inhemsk trafik och europatrafik. Någon transatlantisk trafik var däremot inte aktuell, varför utbyggnaden skulle ske enl specifikation för flygplats klass C.

Allt efter krigsslutet kan en viss eftersläpning märkas vid Bulltofta. Det försprång man haft tidigare,
(50% av den svenska flygtrafiken) hade gått förlorat, och 1972 flyttades trafiken till den då nya flygplatsen "Sturup".

- - - - - - - - - - -

Som en efterskrift meddelas dessa notiser:

Redan 1910 landade det första flygplanet i Malmö (Limhamnsfältet) och 1911 företogs uppstigningar från Jägersro. först fram på 1920-talet började man använda dåvarande Kronprinsens Husarregementes övningsplats, Bulltofta och 1924 stod flygplatsen färdig i sitt första skick, bekostad av Malmö stad. Samma år började AB Aerotransport sin verksamhet på Bulltofta och övertog även förvaltningen av flygplatsen. Med statens stöd byggdes fältet till mönsteranläggning under början av 1930 - talet. Den första svenska luftfartsmyndigheten inrättades 1922.

År 1939 övertogs flygplatsens förvaltning av Kungl. Väg- och Vattenbryggnadsstyrelsen i egenskap av Luftfartsmyndighet för att år 1945 helt övergå i Kungl. Luftfartsstyrelsens ägo.
Efter de pågående utvidgningsarbetena blir start - och ladningsstråkens längd c:a 1500 m.
Stationsbyggnaden, som uppfördes år 1942/43 var mycket ändamålsenlig. I bottenvåningen fanns bl.a. expeditionslokaler för passagerare, SAS-ABA:s trfikkontor, bank, flygtull och post.
Andra våningen innehöll bl.a. lokaler för trafikledning, radiostation, väderlekstjänst och restaurant. Högst upp var kontrolltornet.
Flygets utveckling efter kriget blev mycket expansiv, varför ett särskilt ämbetsverk bildades 1945 - Kungliga Luftfartsstyrelsen med flygplatsorganisationen som samlande namn för lokala underorgan.
Det hela sammanställdes till ett affärsdrivande verk - Luftfartsverket - 1 juli 1947.

Det förtjänar också att nämnas att verkets förste överdirektör - Carl Ljungberg - återfinns som porträtt
i Malmö-Bulltoftas arkiv.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Om postens upprättande	Förteckningen upprättad 1995 av Landsarkivets arkivkurs. Gun Andersson, Henrik Bajtner, Torsten Frejbrandt, Per Grönlund, Ulla Christine Nilsson, Jan Permerup och Bo-Christer Windehem. Förteckningen kompletterad juni 2000 av arkivarie Georgeta Penescu.
Skapad	1995-04-21 00:00:00
Senast ändrad	2020-10-13 14:25:52

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter