bild
Arkiv

Kakelugns- och krukmakarämbetet

SKRÅARKIV

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0066/25
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Py1O7yzOJGYrWzO8BxejqZ
ExtraID25
Omfång
0,1 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)KAKELUGNS- OCH KRUKMAKAREÄMBETET (66/25)

INLEDNING

Under 1500-talet kom krukmakare (då kallade pottmakare) från utlandet till Sverige för att tillverka kakelugnar, i början främst till de kungliga slotten. Krukmakareyrket var liksom flera andra hantverk ett stadshantverk och fick med få undantag bedrivas utanför städerna under skråtiden.

Kakelugnsmakareämbetet i Stockholm hade sitt ursprung i Krukmakareämbetet som bildades i Stockholm i slutet av 1500-talet (troligen 1580-tal). Senare bildades ett ämbete under vilket länge även flertalet av krukmakaremästarna i landsortsstäderna lydde. Ämbetet i Stockholm kallades Krukmakareämbetet 1703-1748, Kakelugnsmakareämbetet 1748-1754, Kakelugns och krukmakareämbetet 1754-1784 samt åter igen Kakelugnsmakareämbetet 1748-1846.

Kakelugnsmakarens arbete fördelade sig på två klart skilda områden som båda hade mer eller mindre nära anknytning till två andra hantverksyrken, krukmakarens och murarens. Kakelugnsmakaren tillhörde från början samma skrå som krukmakaren och var senare förenade i samma ämbete. I uppsättningen av kakelugnar ingick en del murningsarbete, men i övrigt hade inte Kakelugnsmakareämbetet någon direkt anknytning till Murmästareämbetet (se förteckning nr 66/42).

Under 1800-talet blev kakelugnstillverkningen mer dominerande, även om tillverkningen av större krukor för konservering av matvaror fortsatte under hela seklet. När fabrikstillverkade kakelugnar började bli vanliga under seklets andra hälft övergick många krukmakare till att enbart sätta upp kakelugnar.

Kakelugns- och krukmakare ämbetets arkiv omfattar 0,3 hm, tiden 1703-1906, huvudsakligen bestående av protokoll och lådräkningar. I Nordiska museet förvaras även vissa handlingar, 1684-1846, bl a en allmän skråordning upprättad 1720. Arkivet har ordnats och förtecknats under september 2009.


Stockholms stadsarkiv den 29 januari 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.







Kontroll

Skapad2009-09-14 13:09:18
Senast ändrad2012-12-04 12:43:10

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter