Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rottneros bruk


ROTTNEROS BRUK

Rottneros bruk härstammar från tre små ursprungligen fristående järnbruk med olika ägare vid Rottna-älven. Den första stångjärnshammaren på platsen har förmodligen tillkommit under 1620- eller 1630-talet på prästen Sven Benedicti Elfdalius initiativ. Driften kom emellertid inte igång på allvar förrän under senare hälften av 1600-talet och i mitten av 1690-talet fanns sammanlagt tre stångjärnshammare vid Rottneros, Den totala årsproduktionen för de tre olika bruken ver vid denna tid c:a 30 ton stångjärn/år.

Två av stångjärnshammarna - de vid Rottneholm och Rottnedal - ägdes vid denna tid av regementskvartermästaren Anders Björnberg. Den återstående hammaren vid Skarped ägdes av lanträntemästaren Johan Carlheim.

Efter flera ägarbyten i början av 1700-talet slogs bruken vid Rottneholm och Rottnedal samman år 1721. Den nye ägaren, överkrigskommissarien Jonas Bratt såg till att öka produktionen och under 1740-talet tillverkades årligen c:a 30 ton stångjärn bara vid Bratts del av Rottneros, 1747 kom även en avläggare till Rottneros när brukspatron Henrik Bratt lät anlägga en helt ny stångjärnshammare vid Stöpafors två mil norr om det egentliga bruket.

1802 övergick bruket i greve Claes Adam Wachtmeisters ägo. Wachtmeister köpte även upp Skarpeds bruk och tillsammans utgjorde bruket i Skarped och bruket i Rottneros från och med denna tid ett och samma företag, de så kallade Rottneverken. Produktionen var dock fortfarande relativt blygsam: 33 ton stångjärn/år. Efter någon tid bytte bruket ägare när Wachtmeister sålde Rottneros till kommerserådet Niclas Björnberg. Björnberg dog 1829 och samtidigt gick också Rottneros i konkurs. Samma öde drabbade därefter även näste ägare Otto Vilhelm Invenius. 1839 övertogs bruket slutligen av tre gemensamma delägare-Jan Fröding Andreas Gullström och Magnus Clarholm. Dessa förvaltade bruket fram till mitten av seklet och produktionen vid denna tid omfattade genomsnittligen c:a 37 ton stångjärn/år förutom en del manufaktursmide i form av bland annat spik. 1853 övergick bruket i G.A, Walls ägo och denne genomförde en viktig omstrukturering av produktionen i det att han lät införa lancashiresmidet vid Rottneros år 1857. Wall lät också bygga om och slå samman anläggningarna vid Rottneholm och Rottnedal. Dessa rationaliseringar och införandet av den nya smidesmetoden innebar att en avsevärd produktionsökning kunde uppnås. Vid mitten av 1800-talet tillverkades därför i genomsnitt 46 ton stångjärn/år vid Rottneros. Till bruket hörde också vid denna tid, förutom järnhanteringen, även ett omfattande jordbruk knutet till Rottneros gård.

Kommunikationerna var ofta en svår flaskhals för den tidiga industrin. För Rottneros vidkommande uppnåddes en avgörande förbättring av kommunikationssituationen när en av Svertges första järnvägar, banan mellan Frycksta och Lyckan låg färdig 1849. Därigenom fick Rottneros bruk en snabb direktförbindelse mellan Frykens sydände och Klarälven. Transporterna till Frycksta från Rottneros sköttes emellertid av brukets egna båtar.

Under Walls tid som Rottneros ägare blandades brukets affärer i hög grad samman med Edsvallabolagets verksamhet i vilket Wall var en av huvudintressenterna. Samtidigt började lönsamheten vid Rottneros att gå tillbaka efter en kort högkonjunktur i samband med det fransk-tyska kriget 1870-71. 1875 råkade bruket in i en allvarlig ekonomisk kris, vilken fick som följd att Wall var tvungen att sälja Rottneros. Köpare blev Edsvallabolaget, eftersom banden mellan de både företagen redan sedan gammalt varit starka på grund av Walls särställning som intressent i både Edsvallabolaget och Rottneros bruk. 1882 bytte bruket ägare ännu en gång. Denna gång var köparen H.E. Montgomery under vars ledning järnhanteringen försvann vid Rottneros 1884 för att ersättas av trämassetillverkning. Parallellt med denna produktion drevs också en mekanisk verkstad ända fram till 1918, vilken var specialserad pâ tillverkning av jordbruksmaskiner. Tyngdpunkten inom brukets verksamhet var dock lagd på trämassetillverkningen och 1912 producerades sammanlagt 3 670 ton torr massa. I början av 1900-talet kom också en stor förändring av ägarförhållandena inom bruket. Montgomery dog 1911 och därefter ombildades Rottneros till aktiebolag.

Efter Montgomerys frånfälle igångsattes en omfattande rationalisering och modernisering av Rottneros samtidigt som det gamla bruket expanderade kraftigt. Bland annat elektrifierades driften i slutet av 1910-talet. Större delen av företagets omstrukturering leddes emellertid av före detta löjtnanten Svante Påhlson som blev aktiebolagets direktör från och med 1918. Verksamheten breddades efter andra världskriget och Rottneros köpte upp bland annat Göta Cellulosa AB och Åmotsfors pappersbruk AB. I slutet av 1940-talet gav sig Rottneroskoncernen dessutom in i energibranschen och köpte därför, i stark konkurrens med bland andra Billerud och Uddeholm, upp en mängd vattenrätter i olika värmländska älvar. I början av 1960-talet var Rottneros-koncernen sålunda Europas största producent av torrslipmassa med 180 000 tons kapacitet. Rottneros största kunder var tillverkarna av tidningspapper i Storbrittanien och på kontinenten och företagsledningen hyste även själv planer på att bygga ett eget tidningspappersbruk. Dessa planer förverkligades emellertid aldrig och koncernens expansion kan sägas vara avslutad i början av 1960-talet. Därefter konsoliderades företaget, aktiestocken utvidgades från 500 000 kronor till att omfatta 5 000 000 kronor och koncernen bytte namn till Rottneros AB.

Då hade Svante Påhlson sedan länge avgått i pension och han efterträddes av i tur och ordning Peter Möller och C.J. Wettergren. 1971 gick Rottneros AB upp i det nybildade Vänerskog och utvecklingstendenserna inför 1970-talet såg allmänt gynnsamma ut. Efterhand befanns emellertid anläggningarna i Rottneros vara olönsamma enligt Vänerskogs ledning, varför denna del av koncernen köptes upp av Wettergren personligen kort före Vänerskogs konkurs 1981. Idag är dock bruket utan egna energi- och råvaruresurser. Skogstillgångarna hamnade 1971 under Vänerskogs förvaltning och LRF köpte 1979 upp alla kraftproducerande enheter som tidigare hade hört till Rottneros.


Litteratur:
Möller, L. m.fl.: Rottneros-Ett värmländskt bruks historia, Karlstad 1982.
NilWert, G.: Rottneros bruk. Värmland vår hembygd 1957, sid. 79-87.
Rottneroskoncernen, dess tillkomst och utveckling. Rottneros 1957.



( Martin Åberg )

 Arkiv (1 st)

ReferenskodTitel 
Se även: SE/VA/50140Torsby bruk: Rottneros bruk 

 Serier (67 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
F 1DossiererSerien i kartonger där ej annat anges.
Volymerna 1-3 är Mikrofilmade.		 
A 1Bolagsstämmoprotokoll med bilagorSerien inbunden om ej annat anges. Se även serie Ö 2. 
A 2Styrelseprotokoll med bilagorSerien inbunden om ej annat anges. Se även serie Ö 2. 
A 3ProtokollsbilagorSpridda protokoll och bilagor ingår även i serien F 5. Serien i pärmar om ej annat anges. Se även serie Ö 2. 
B 1BrevkopieböckerSerien inbunden om ej annat anges. 
B 2Utgående brevSerien i kartonger. 
D 1 aTrämassajournalerSerien inbunden. 
D 1 b"Diverse arbeten från mekaniska verkstaden"Serien inb. 
D 1 cSammandrag av sågtimmerSerien inb. 
D 1 dStrödda journaler 
D 2FraktjournalerSerien i kartonger. 
D 3 aPersonalmatrikel 
D 3 bRegister över skogsarbetareSerien i kartonger. 
D 4 aMinuteringsjournalerSerien inb. 
D 4 bMejerijournalerSerien inb. 
D 4 cMjölkspecialerSerien inb. 
D 4 dSpannmålsspecialerSerien inb. 
D 4 eProvmjölkningsjournalerSerien inb. 
D 4 fStrödda journaler angående lantbruket 
D 5Aktieböcker 
E 1Inkomna brevSerien i kartonger. 
E 2 aKorrespondens, huvudserieSerien i kartonger. 
E 2 bÖvrig korrespondensSerien i kartonger. Se även serie F 5. 
F 2Deklarationer m mSerien i kartonger. 
F 3Värderingsinstrument m mSerien i pärmar om ej annat anges. 
F 4Trävaru- och virkeskontraktSerien i kartonger. 
F 5Strödda ämnesordnade handlingarSerien i kartonger. I serien ingår även strödda protokoll, protokollsbilagor, korrespondens, räkenskaper, kartor och ritningar. 
G 1 aHuvudböckerSerien inb. 
G 1 bHuvudbokskortSerien i kartonger. 
G 1 caInventarieböckerSerien inb. 
G 1 cbInventariumSerien inb. 
G 1 ccInventarielistorSerien i kartong då ej annat anges. Se även serie F 5. 
G 1 daÅrsbokslutSerien i kartonger. 
G 1 dbBokslutskladdarSerien inb. Se även serie F 5. 
G 1 eUtdrag ur räkenskaperSerien inb. 
G 2 aAvräkningsböcker, huvudserienSerien inb. om ej annat anges. 
G 2 bAvräkningsböcker med trämasseleverantörerSerien inb. 
G 2 caReskontra, virkesleverantörer och körareSerien i kartong om ej annat anges. 
G 2 cbReskontra, "diverse debitorer och kreditorer"Serien i kartonger. 
G 3 aSamlingsjournalerSerien inb. 
G 3 bDebetjournalerSerien inb. 
G 3 dEfterkravsjournalerSerien inb. 
G 4SpecialerVolym 1-6 inb, volym 7-15 i buntar. 
G 5 aArbetsböckerSerien inb där ej annat anges. 
G 5 bAvlöningsböckerSerien inb. 
G 5 cAvlöningslistorSerien i kartonger. 
G 5 d"Statistik över skogsarbetarnas förtjänster"Serien inb. 
G 6 aaKassaböcker, serie 1Serien inb. 
G 6 abKassaböcker, serie 2Serien inb. 
G 6 acKassaböcker, serie 3Serien inb. 
G 6 adKassaböcker, trämassavedSerien inb. 
G 6 aeKassaböcker, mekaniska verkstadenSerien inb. 
G 6 afKonceptkassaSerien inb. 
G 6 agStrödda kassaböckerSerien inb. 
G 6 bMemorialSerien inb. En tidigare här redovisad volym för år 1918 är 1987 överförd till arkivet för Sunne Elektriska AB. 
G 6 cDagböckerSerien inb. 
G 7 aVerifikationerSerien i kartonger. 
G 7 bRäkningskopieböckerSerien inb om ej annat anges. 
G 7 cUtgående räkningarSerien i kartonger. 
G 8 aArbeten till trämassefabriken 
G 8 bRotköp och egna skogarSerien inb. 
G 8 cSammandrag av virkesleveranser m.m.Serien i kartonger. 
G 8 dStrödda räkenskaperSerien inb om ej annat anges. Se även serie F 5. En försäljningsbok för 1917 och en dagkladd från 1923-1924, som tidigare redovisats här, är 1987 överförd till Sunne Elektriska AB:s arkiv. 
G 3 cKreditjournalerSerien inb. 
J 1RitningarSe även serie F 5. 
Ö 1Föremål 
Ö 2Rottneros Förvaltnings ABBolaget utgjorde organisationsform för den centrala administrationen inom Rottneroskoncernen. Det försvann genom en namnändring 1963 - efter detta år har den centrala verksamheten redovisats under namnet Rottneros AB (se huvudarkivet). 

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter