bild
Arkiv

Fornminnesavdelningen


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ARK3_2-7
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xy0wBquh8I95eowUdi3Ab2
ExtraIDARK3_2-7
Omfång
14,13 Hyllmeter 
1193 Volymer 
Datering
19071986(Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet (1923 – 1975)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll

ArkivhistorikTill fornminnesavdelningen (F-avd.), före 1938 års instruktion även benämnd fornvårdsavdelningen, hörde inventeringen av rikets fasta fornlämningar, vissa arkeologiska undersökningar, fornminnesvården (till budgetårsskiftet 1968) och det s.k. runverket (den pågående publiceringen av Sveriges runinskrifter). Inom avdelningen handlades också de s.k. sjöregleringsärendena, d.v.s. arkeologiska och etnologiska inventeringar av dämningsområden för vattenkraftverk.
Avdelningen delades 1968 (eller 1967) i en sektion för fornminnesinventering, en sektion för arkeologisk uppdragsverksamhet (UV) samt en sektion för runverket. 1971 tillkom en särskild enhet i Visby för arkeologiska undersökningar på Gotland, RAÄ:s Gotlandsundersökningar (RAGU; se ämbetsarkivet 4, dokumentationsbyrån).
Formellt inrättades en uppdragsverksamhet vid RAÄ 1967. Denna skulle vara ett särskilt expertorgan som skulle vara serviceinriktat mot det omgivande samhället men även säkra det arkeologiska materialet från undersökningarna. Verksamheten skulle bedrivas enligt principen full kostnadstäckning. (Äa 4, Dokumentationsbyrån - Uppdragsverksamheten/Undersökningsverksamheten (UV).)
1938 inleddes inventeringen av fornminnen i Sverige, i alla fall den inventering som har skett i samarbete med den officiella framställningen av kartor av Rikets Allmänna Kartverk (fr o m 1974 Statens Lantmäteriverk) och som brukar kallas för "fornminnesinventeringen för den ekonomiska kartan". Före 1938 skedde också inventeringar fast i en delvis annan form och utsträckning. Under 1800-talet påbörjades exempelvis markeringar av fornminnen på allmänna kartor framför allt av Sveriges Geologiska undersökning. Även vissa regionala inventeringar som Göteborgsinventeringen skedde (vilken påbörjades omkring 1880). Arbetet med de tidiga inventeringarna påverkades bl a av bristen på resurser vilket ledde till svagheter i inventeringsmetod och ojämn geografisk spridning. Under inventeringen för den ekonomiska kartan som således inleddes 1938 fick inventeringsarbetet en mer ordnad form (Selinge sid 7-8)
Källor:
Texten kommer delvis från den äldre förteckningen till Fornminnesavdelningen samt från förteckningen till Ämbetsarkivet 4, Dokumentationsbyrån.
Delen om inventeringen för den ekonomiska kartan är från Klas-Göran Selinges artikel "Det närvarande förflutna. 50 år med fornminnesinventeringen" i Årsbok 1987-88 Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer
Förtecknandet av Fornminnesavdelningen
Under 2006 och 2007 skedde ett ordnings- och förteckningsarbete med Fornminnesavdelningens material som har resulterat i denna förteckning. En grundstruktur har dock behållits från tidigare ordnings- och förteckningsarbeten och tidigare oförtecknat material har förts till den äldre strukturen/förteckningen vid arbetet under 2006 och 2007.
Ylva Larsson, februari 2007

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:09
Senast ändrad2024-01-03 10:40:57

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter