Arkiv

Föreningen för Svensk Hemslöjd

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730616

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RfVYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

87,4 Hyllmeter

Datering

1899	–	2008		(Huvudsaklig tid)
1820	–	2008		(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Tillståndsgivare

Arkivbildaren/deponenten

Villkorsanm

Följande serier är tillståndsbelagda:
F3 Personal och anställningshandlingar
F6 Skisser
F7 Arbetsritningar mm
F8 Broderier
F10 Tygprover
F11 Vävar och mattprover
F12 Knyppling
Fotografiskt material som finns i t ex K1 Fotografier, K2 Glasplåtar och K3 Diabilder är fritt tillgängligt att ta del av i läsesalen, för att reproducera krävs tillstånd.
K4 Filmen visas endast i läsesalen, kopieras ej.

Övriga handlingar är fritt tillgängliga för forskning. 2017-07-03/ M Almström Blom

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Reversal, För delar av det oförtecknade materialet, Kontakta Riksarkivet Arninge.

Dokumentation: Bilaga: Kodlista för broderier (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Föreningen för Svensk Hemslöjd (1899)

Alternativa namn: Svensk Hemslöjd

Kategori: Förening. Kulturella föreningar (Hemslöjdsförening)

Innehåll

Allmän anmärkning

Handlingar rörande föreningen finns även i Nordiska Museets arkiv.

Efterleverans 2003-09-30 ca 3 hyllmeter.

Efterleverans april 2013, ca 2 hyllmeter.

Efterleverans oktober 2015, ca 0,1 hyllmeter

Inledning (äldre form)

FÖRENING FÖR SVENSK HEMSLÖJD

HISTORIK
Föreningen för Svensk Hemslöjd bildades i oktober 1899 på initiativ av Lilli Zickerman. Bakgrunden till föreningens bildande var dels oron för att den moderna tidens industrialism skulle konkurrera ut den småskaliga folkkonsten, dels att man tyckte det fanns ett behov att dokumentera den folkkonst som ännu fanns kvar i Sverige. Zickerman ville främja den svenska hemslöjden och utveckla den i samklang med moderniseringen av samhället. Det skulle även ge möjlighet till arbetstillfällen och försörjning på landsbygden. För att dokumentera folkkonsten reste Lilli Zickerman i början av 1900-talet runt till hantverkare i hela landet och fotograferade framför allt den textila konsten. Resultatet blev 24,000 fotoplåtar, som skulle utgöra grunden till ett samlingsverk. Dock blev endast en del utgiven.

Föreningens första ordförande var prins Eugen och i styrelsen ingick även Lilli Zickerman; Victor Adler, rektor vid Tekniska Skolan i Stockholm; konstnären och författarinnan Ottilia Adelborg; Carl Robert Lamm; Gustaf Lindgren; Ludvig Looström, intendent vid Nationalmuseum; Ebba Tamm och arkitekten Thor Thorén.

Redan vid starten ordnade föreningen ett försäljningsmagasin i Stockholm, Permanenta utställningen för försäljning och utställningar. Utgångspunkten för föreningen var att varorna skulle säljas på kommission mot en låg provision. Slöjdare och hantverkare söktes upp och försågs med mönster och material till sina arbeten. En rad kända konstnärer, däribland Elsa Gullberg, Märtha Gahn och Märta Måås-Fjetterström, försåg under 1900-talets början föreningen med modeller. Utställningarna var det huvudsakliga medium förening kunde använda för att nå ut med sitt budskap och hitta en publik. Utställningsverksamheten omfattade även utställningar utanför lokalen. Affärsfilialer upprättades i Sundsvall, Kristianstad och Norrköping.

Förlagsaktiebolaget bildades 1903 för att lämna rörelsekapital till stöd för föreningen. Förlags AB upphörde 1981.

För att skilja föreningen för svensk hemslöjds ideella verksamhet från försäljningsverksamheten bildades 1914 en ekonomisk förening; Svensk Hemslöjds försäljningsförening upa som 1915 övertog permanenta utställningen i Stockholm och filialerna i landsorten. Svensk Hemslöjds Försäljningsförening upa namnändrades 1928 till Föreningen Svensk Hemslöjd upa.

För att sprida kunskap och väcka intresse för hemslöjden har föreningen deltagit vid olika utställningar, bland annat vid Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Stockholmsutställningen 1930. Man har även varit representerad vid en rad utställningar utomlands.

Föreningen har själv startat och drivit skolor och utbildningar eller bidragit med ekonomisk stöd till kurser och utbildningar inom sitt verksamhetsområde.

En Provvävnadsanstalt inrättades av Föreningen för Svensk Hemslöjd under åren 1905-1931. Den skulle ge grunden för både kvalitetsutveckling och konstnärlig förnyelse. Där producerades prover som kunderna valde ut och som slöjdarna kunde använda som förlagor. På provvävnadsanstalten skulle också beräkning ske av material och arbetstid så att ett enhetligt pris kunde sättas för arbetena i hela landet.

Ett samarbete etablerades med Klippans färgeri i Skåne. Klippan blev Svensk Hemslöjds färgeri genom åren.
1950 var Svensk Hemslöjd med om att grunda Bergå Färgeri och Ullspinneri AB.

En vävskola i Stjärnsund inrättades 1950 vars verksamhet upphörde 1956, därefter inrättades ett centrum för föreningens textila produktion, där man bland annat vävde de finaste mattorna och möbeltyger. Hemväverskor från hela landet fick sitt material och sina order därifrån och skickade sina färdiga tyger dit för mätning och avsyning. Verksamheten avvecklades på 1980 talet.

Mellan åren 1939 – 1963 gav föreningen ut mönsterblad som fick en stor spridning och som senare ersattes av bokutgivning i stickning, vävning, broderi m.m.

Ordförande:
1899-1947, prins Eugen
1948-1953, Gustav Birch Lindgren
1954-1957, Otar Hökerberg
1958-1963, Marshall Lagerquist
1964-1971, Åke Stavenow
1971-1987, Gösta Claeson
1987-1990, Göran Lindberg
1990-1998, Olof Nilsson
1998-2001, Bo Vahlne
2001-2008, Gunilla Lundahl
2008-2011, Ulla Parkdal
2012- Annika Havas

Hemslöjdchef:
1899-1914, Lilli Zickerman
1914-1915, Ragnar Brattén
1916-1944, Anders Lundberg
1944-1955, Olof Östberg
1955-1965, Marianne von Münchow
1965-1974, Thorild Wennerholm
1975-1996, Gunnel Hanell
1996-1997, Inger Frank
1997-1998, Gunnel Hanell
1998-2003, Anders Löfgren
2003-2008 Annelise Rasmussen
2008 Annika Havas
2008-2013 Karin Berglind
2013- Jenny Berge

ARKIVET
Föreningen för Svensk Hemslöjd har deponerat sitt arkiv hos Riksarkivet 1998, 2003 och 2013.
När arkivet ordnades och förtecknades 2013-2014 lades Ideella föreningen, Försäljningsföreningen och Förlags AB alla till samma arkiv. Verksamheterna har gått i varandra och de föreningsaktiva personerna har många gånger varit de samma i de olika föreningarna. Dessutom var allt material samlat som ett arkiv vid leveranserna. Detta har gjort att det ibland har varit svårt att veta var de olika handlingarna hör hemma, men när det har varit tydligt har material från de olika delföreningarna och Förlags AB lagts till egna serier, framför allt gäller detta protokollsserierna.

Arkivet omfattar handlingar från starten 1899 till 2008. Protokollen är välbevarade, för ideella föreningens styrelsesammanträden finns dels en protokollsserie och en serie för föredragningslistor, som även innehåller bilagor. Mycket av korrespondensen finns bland protokollen och protokollsbilagorna, särskilt för de tidiga åren. Man får en bra inblick i föreningens tidiga verksamhet genom att studera protokollen och protokollsbilagorna.
Tryckta årsberättelser finns från åren 1899-1997 samt 2000-2008.

En stor del av arkivet består av arbetsritningar, skisser, textilprover samt färdiga broderier eller arbetsprover. I den mån det har gått att hålla de olika kategorierna i särskilda serier har detta gjorts, men många gånger har ritningar, förlagor, skisser och garn- eller tygprover redan från början lagts ihop och den ordningen har då bibehållits. Detta gör att man kan behöva söka i flera serier för att hitta ritningar eller skisser.

Arkivet innehåller också en stor fotosamling med motiv från butiken, utställningar och av produktionen.

Till arkivet finns också en del handlingar som inte är föreningens i egentlig mening men som hör nära samman med föreningens verksamhet. Det är dels handlingar från Steneby Hemslöjdsförening (bildad 1929) och Bergå, vars volymer finns i serie Ö.

Arkivet har ordnats och förtecknats under 2013-2014, dels av Riksarkivet men också av Föreningen för Svensk Hemslöjds arkivgrupp.

ÖVRIGA ARKIV
Fotoplåtarna från Lilli Zickermans omfattande dokumentationsarbete förvaras i dag på Nordiska Museet, där även visst annat material från föreningen finns.
Ett arkiv över Svensk Hemslöjds produktion från Stjärnsund sammanställdes 1962. Det innehöll tygprover, ritningar, mönsterskisser och foton. På 1980-talet överlämnades detta arkiv till Nordiska Museet och föreningens engagemang i Stjärnsund avvecklades.

Arninge december 2014
Christine Sundby
Arkivarie

KÄLLOR OCH LITTERATUR:
"Karaktär och Känsla" av Gunilla Lundahl, 2001.
"Svensk Hemslöjd 75 år 1899-1974"
"Svensk Slöjdhistoria"
Föreningen för Svensk Hemslöjds hemsida augusti 2013
Föreningen för Svensk Hemslöjds arkivgrupp 2014

KODLISTA FÖR TYGPROVER:
BK-tabletter
FS-förkläde
K-gångmattor
M-duktyg
O-möbeltyger
P-gardin
R-smådukar
RT-löparvävar
S-konstvävar
T-bomullstyg
Y-ylletyg
Z-allmogebetonade vävnader

Kodlista för broderier finns som bilaga till arkivförteckningen.

Arkivet innehåller även oförtecknade textilprover, arbetsritningar, möbelritningar, skisser, pressklipp, glasplåtar, tryckplåtar m.m. ca 43 hyllmeter.

2015-10-19 inkom en liten efterleverans i form av en deposition till Riksarkivet bestående av tre böcker med vävprover som hade överlämnats som gåva från
Lilli Zickerman till Edna Martin. En av Edna Martins döttrar överlämnade böckerna till Föreningen för Svensk Hemslöjd som i sin tur överlämnade böckerna till Riksarkivet som deposition 2015-10-19 (Dnr RA 256-2015-5983). Böckerna förtecknades i serie Ö4 Edna Martins handlingar.

Mikaela Nybohm 2016-05-09

TILLGÄNGLIGHET TILL ARKIVET
Vissa serier i arkivet är tillståndsbelagda, se närmare information i Arkis/NAD, fältet Villkorsanmärkning.

Delar av grundaren Lilli Zickermanns studiesamling på ca 12 000 bilder är digitiserad och finns tillgänglig via Hemslöjdens hemsida. Samlingen är hämtad ur Zickermanns inventering över folklig textil i Sverige 1910-1932.
/2019-03-18 M Almström Blom

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	1998-11-27 00:00:00
Senast ändrad	2024-03-13 13:15:02

Sökhjälp: arkiv

Nyheter