bild
Arkiv

Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2100
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/beyOEjtZJoDDyTeaaplocF
Omfång
5,4 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)FÖRENINGEN KOLONITRÄDGÅRDAR I STOCKHOLM
(1906 - 21/2 1921)

Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm grundades i januari 1906. Initiativtagare och tillika föreningens ordförande hette Anna Lindhagen och var syster till den radikale borgmästaren i Stockholm Carl Lindhagen. Anna Åbergsson som i likhet med Anna Lindhagen hörde till de ivrigaste förespråkarna för koloniträdgårdar i Sverige, blev föreningens kassör. Till sekreterare utsågs den trädgårdsutbildade Sigrid Hård av Segerstad. Bland de övriga föreningsstiftarna kan nämnas litteraturprofessorn Karl Johan Warburg. Föreningen, som hade hämtat sina förebilder från Danmark, syftade dels att ge kolonisterna – som huvudsakligen kom från arbetar- och hantverkarfamiljer – möjlighet att hjälpa upp det magra kosthållet genom att odla rotfrukter, grönsaker och frukt, dels att skapa en lantlig tillflyktsort för familjerna som i allmänhet levde i trånga och mörka bostadshus.

För att bli medlem krävdes att man skulle stödja föreningen med kapital eller genom arbete. Till en början hade inte kolonisterna något inflytande i föreningen, ett förhållande som emellertid ändrades efter cirka tio år. Föreningens styrelse sammanträdde fem till sex gånger om året medan föreningssammanträden normalt ägde rum två gånger per år.

Redan 1904 hade Anna Lindhagen fått Kungl. Djurgårdsförvaltningen att upplåta en strandremsa vid Värtan för kolonilotter. Strax därefter uppläts ett område i Stadshagen som tillhörde Stockholms stad, och 1905 kunde man disponera ytterligare Djurgårdsmark vid Söderbrunn. Detta förhållande förklarar att man finner en del handlingar före 1906 i koloniträdgårdsföreningens arkiv.

Under de första åren hade verksamheten hållit sig inom tullarna. På 1910-talet fick rörelsen ny fart sedan Stockholms stads nyinköpta lantegendomar började utnyttjas för ändamålet. Dalen vid Enskede anlades 1911-12, Alviken 1914, Mossen och Åkeshov 1915, Övre och Nedre Valla på Årstafältet 1916. Hungersnöden under första världskriget bidrog ytterligare till föreningens kraftiga expansion. Samtidigt som staden verkade för koloniträdgårdarna började man också att utarrendera s.k. planteringsland d.v.s. lotter utan byggnader.

Föreningens regler och föreskrifter fastställdes ofta av Anna Lindhagen personligen. Dessa regler bestämde t ex kolonistugans storlek och utseende, lottens växtlighet och kolonistens beteende. Det krävdes då som nu byggnadslov, och försäljning fick inte äga rum till högre pris än värderingsnämnden bestämt. Alla koloniområden i Stockholm var emellertid inte med i föreningen utan somliga arrederade sin mark direkt från staden utan inblandning av koloniträdgårdsföreningen.

Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm upphörde den 21 februari 1921 då verksamheten övertogs av Stockholms stads fastighetskontor. Inom fastighetskontoret inrättades en särskild koloniträdgårdsexpedition.

Arkivet

Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm är ett enskilt arkiv. Det är osäkert när det överlämnades till Stockholms stadsarkiv, men möjligen har det skett i samband med att delar av fastighetskontorets äldre arkiv levererades under 1930-talet. Sannolikt har arkivet första gången förtecknats i samband med att föreningen upphörde och verksamheten togs över av Stockholms stad 1921. Denna förteckning har emellertid inte påträffats. Det finns även handlingar från koloniföreningens verksamhet som inte har ingått i Föreningen Stockholms koloniträdgårdars arkiv. Dessa återfinns i ett fristående arkiv i Anna Lindhagens enskilda samling som förvaras i stadsarkivet (förteckning 571). Från 1921 och framåt finns huvuddelen av handlingarna rörande koloniträdgårdarna i fastighetskontorets arkiv under rubriken koloniträdgårdsexpeditionen (en ny förteckning är upprättad 1992) – se fnr 40-41.

Föreningen Stockholms Koloniträdgårdsförenings arkiv omfattar åren 1904-1929 vilket förklaras av att några handlingar har påträffats som är daterade såväl före bildandet av föreningen 1906 som efter det att Stockholms stad tagit över verksamheten 1921. Arkivet består av ca 5,5 hyllmeter.

Litteratur i urval

Bondeson, Topsy, Stockholms innerstadskolonier – ett riksintresse i tiden? i Stadsvandringar 16, Stockholms stadsmuseum 1993
Englund, Gunilla och Hallgren, Sören, Koloniträdgårdar, Stockholm 1974
Lindhagen, Anna, Om koloniträdgårdar, Stockholm 1905
Lindhagen, Anna och Åbergsson, Anna, m fl, Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm, Stockholm 1916

Stockholms stadsarkiv i december 1997

Bo Lundström

Arkivet har ordnats och förtecknats som övningsuppgift i Stockholms universitets kurs i arkivvetenskap under november–december 1997.

Stockholms stadsarkiv den 25 augusti 1998

Christina Hellgren

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-08-24 00:00:00
Senast ändrad2020-05-14 11:27:01

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter