Arkiv

Kriminalavdelningen

Överståthållarämbetet för polisärenden 3 (ÖÄ)

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/0023/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/Vf0yfrTrGANRxe82hndyT8

ExtraID

Omfång

213,6 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)

KRIMINALAVDELNINGEN

INLEDNING

Historik
Polisväsendet i Stockholm tillhörde ursprungligen Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden, inrättad 1776. Avdelningen genomgick en omfattande organisationsförändring efter att ett Kungligt brev hade utfärdats den 9 mars 1850. Kungl. Maj:t fastställde att den nya organisationen skulle träda i kraft den 1 september samma år. Omorganisationen innebar bland annat att all polisverksamhet samlades hos en och samma myndighet och att polisens uppgifter blev mer specialiserade.

Den 4 oktober 1853 inrättades en ny avdelning inom Överståthållarämbetet för polisärenden vilken enbart skulle arbeta med brottsbekämpning. Fyra av säkerhetsavdelningens poliser fick då i uppgift att efterspana och gripa brottslingar samt utreda brott utan inskränkning till ett visst geografiskt område. Tidigare hade efterspaningar endast ägt rum i den trakt där brottet hade begåtts. Avdelningen kallades Säkerhetspolisen till 1864, därefter Detektiva avdelningen och från 1917 Kriminalavdelningen. Man hade lokaler vid Myntgatan 4 i Gamla Stan till 1911 då verksamheten flyttades till det nybyggda polishuset på Kungsholmen.

Efter framställning av Överståthållarämbetet beslöt Kungl. Maj:t den 28 maj 1856 att inrätta en ny tjänst med titeln polisadjutant. Polisadjutanten blev chef för den brottsbekämpande avdelningen som i samverkan med polisvaktdistriktens konstaplar skulle verkställa polisens uppsikt över för brott straffade eller misstänkta personer, bedriva efterspaningar i brottmål samt söka förhindra brott.

När polisväsendet återigen omorganiserades 1864 utökades personalstyrkan väsentligt; en kommissarie, två överkonstaplar och tio konstaplar ställdes nu under den samtidigt inrättade polisintendentens chefskap. Tjänstetiteln polisintendent ändrades till förste polisintendent vid ytterligare en omorganisation av polisen 1899. Det närmaste ansvaret för kriminalpolisen ålåg dock poliskommissarien, vars befattning åren 1870-1917 var förenad med en av stadsfiskalstjänsterna, även verksam som åklagare (se Stadsfiskalskontoret, nr 128). Förste polisintendenten var Kriminalavdelningens högste chef till 1917 då chefskapet överfördes till en nyrättad tjänst som tredje polisintendent. I samband med denna omorganisation indrogs förste stadsfiskalsbefattningen och ersattes av två polisassessorer som dels skulle fungera som allmänna åklagare, dels biträda vid brottsutredningar inom Kriminalavdelningen.

Kriminalpolisens verksamhet bestod även i att bekämpa och söka förhindra lösdriveri vilket innebar övervakande och omhändertagande av lösdrivare, d v s alkoholister, arbetslösa, tiggare, prostituerade och hemlösa. En särskild byrå för prostituerade öppnades 1859, se Prostitutionsavdelningens arkiv, förteckning nr 24/02. I Kriminalavdelningens arkiv förvaras handlingar rörande lösdrivare till 1885, tiden 1885-1952 se Kriminalavdelningens femte rotel/ Lösdrivaravdelningen, förteckning nr 23/02.

För att sprida uppgifter och fotografier över misstänkta brottslingar utgavs tidningen ”Polisunderrättelser” 1878-1976 (förvaras hos Stadsarkivets bibliotek). Tidningen bestod av två delar. Dels en för kriminella ärenden som huvudsakligen innehöll efterlysningar av brottslingar, tillkännagivanden om gripanden, uppgifter om stulen egendom och förteckningar över brottslingar som skulle friges. Dels en del som omfattade meddelanden om alla personer som varnats eller dömts till tvångsarbete för lösdriveri samt uppgifter om frigivning av dessa.

Ett annat viktigt hjälpmedel i jakten på misstänkta och efterlysta brottslingar var upprättandet av ett signalementssystem. Redan 1871 hade man börjat fotografera häktade och straffade personer. Så småningom började fotografierna av brottslingar, kallade ”förbrytarporträtt”, ordnas efter olika brottskategorier, till exempel ”Cykeltjuvar”, ”Vindstjuvar”, ”Sedelförfalskare” (se serie F XI). Man ansåg att en brottsling hade en viss specialitet och inte gärna frångick den. År 1893 infördes fransmannen Alphonse Bertillons system med antropometriska mätningar av brottslingar och anteckningar om förekomst av medfödda kroppsfel, tatueringar, ärr och dylikt som komplettering till fotografierna. (Antropometri = läran om människokroppens måttförhållanden.)

Ett särskilt Signalementskontor inrättades den 14 mars 1906 efter att kriminalpolisen hade undervisats i signalementslära och daktyloskopi (läran om fingeravtryck). Samtidigt infördes en förbättrad fingeravtrycksmetod, kallad Galton-Henrys system. Inom Kriminalavdelningens signalementskontor inrättades Centralbyrån för fingeravtryck den 1 januari 1907. Verksamheten omfattade ursprungligen identifiering av brottslingar i Stockholm. År 1921 förstatligades byrån och kom att omfatta hela riket under namnet Statens centralbyrå för fingeravtryck (Statens kriminaltekniska anstalt fr o m 1939) och fick tillsammans med Signalementskontoret en gemensam ledning . (Förvaras hos Riksarkivet.)

Till Kriminalavdelningen hör också den s k Kreugerutredningen. Finansmannen och företagsledaren Ivar Kreuger föddes den 2 mars 1880 i Kalmar och hittades skjuten (förmodat självmord) den 12 mars 1932 i Paris. Han grundade flera företag, tillsammans kallade Kreugerkoncernen, till exempel byggföretaget Kreuger & Toll AB 1908 och Svenska Tändsticks Aktiebolaget (S.T.A.B.) 1917. Bland många andra uppdrag kan nämnas att Ivar Kreuger var majoritetsägare i Svensk Filmindustri (S.F.), grundad 1919. Kreugerkoncernen bedrev även en omfattande utlåning av pengar till stater mot förmånlig ränta och mycket långa amorteringstider. I slutet av 1920-talet kontrollerade Kreugers finansimperium bland annat merparten av världens hela tändsticksproduktion. Efter den stora börskraschen i New York 1929 började koncernen få svåra ekonomiska problem. Kreugers död utlöste den så kallade ”Kreugerkraschen” då stora delar av koncernen försattes i konkurs. Sammanbrottet tillhör en av historiens mest omfattande konkurser och fick långtgående politiska, personliga och ekonomiska konsekvenser i Sverige, USA och många andra länder runtom i världen. Se även Stockholms rådhusrätts arkiv, förteckning nr 140, avdelning 2 (”Kreugerroteln”).

Arkivet
Kriminalavdelningens arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv den 25 februari 1944, accessionsnummer 9/1944. En tilläggsleverans omfattande polisens Kreugerutredning överlämnades den 22 juni 1976, accessionsnummer 29/1976. Kreugerutredningen (serierna
F X a-h) består huvudsakligen av polisrapporter, utredningar och inlagor till domstolar som upprättades efter Kreugerkraschen 1932.

Kriminalavdelningens arkiv omfattar totalt 201,5 hm handlingar varav 93,5 hm utgörs av polisutredningar i brottmål ordnade i dossierer (se serie F IV a). För upplysning om vad vissa serier innehåller se respektive serie i arkivförteckningen samt redogörelse för diarier och register (ingår i F IXX:2). Med undantag för den tidigare helt oförtecknade Kreugerutredningen har kriminalpolisens arkiv ordnats och förtecknats av polisens arkivarier före leverans till Stadsarkivet.

Arkivet har registrerats i databasen ARKIS II under november-december 2008 och arkivförteckningen har även kompletterats med en mängd uppgifter som tidigare endast funnits redovisade på arkivvolymerna.

Stockholms stadsarkiv den 30 december 2008

Christina Hellgren

Källor:
Dahlgren, E.W. (red.), Stockholm 1897, del I, kapitel IX Stockholms polis
Järbe, Bengt, Polisen i Stockholm förr och nu, Stockholm 1975
Thullberg (Tistad), Dagmar, På spaning efter individen - Stockholmspolisen som källa till personforskning, Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1989, Stockholm 1990
Artiklar i CD-ROM/DVD-skivan: Kungsholmen, Stockholms stadsarkiv 2005
Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Ivar-Kreuger>

Kontroll

Skapad	2008-11-25 12:43:58
Senast ändrad	2021-11-11 08:11:40

Serier (123 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL - finns ej		Läsesal
B	REGISTRATUR		Läsesal
B I	Brevkopieböcker	Serien inb. Serien består av kopior av utgående skrivelser.
B II	Rapportjournaler (rapportböcker)	Serien inb. Serien består av rapportjournaler även benämnda rapportböcker. I rapportböckerna infördes alla från Kriminalavdelningen utgående rapporter i brottmål. Se även serie C II c. Vol.2-242, åren 1871-1917, är ordnade efter kvartal, fr o m 1918 efter sidnummer.
B III	Dagrapporter	I dagrapporterna antecknades upplysningar om vad som under dagen passerat inom Kriminalavdelningen. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har dagrapporterna utgallrats.
B IV	Anmälningsrapporter	I anmälningsrapporterna redovisades de under dagen inkomna anmälningarna och innehöll uppgifter om målsägarens eller angivarens namn samt om egendom förkommit genom brott eller på annat sätt. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har anmälningsrapporterna utgallrats.
B V	Veckorapporter	Veckorapporterna innehåller uppgifter om tjänstgöringen inom Kriminalavdelningen. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har veckorapporterna utgallrats.
C	DIARIER		Läsesal
C I	Diarier angående inkomna handlingar		Läsesal
C I a1	Diarier	Serien i buntar.
C I a2	Anmälningslistor	Serien inb. I anmälningslistorna registrerades alla anmälningar om stölder, rymningar och dylikt. Benämnda "Brottmålsregister" 1882-1886.
C I a3	Anmälningsregister	Vol. 1-8 i buntar, vol. 7-34 inb. Åren 1871-1884 benämndes serien "Register över stulna, borttappade och förskingrade saker", åren 1885-1894 "Stöldregister".
C I b	Brevdiarier B.D. II	Serien inb. I brevdiarier B.D. II registrerades diverse inkomna ärenden.
C I c1	Yttrandelistor med register	Serien inb. Registret är sammanbundet med yttrandelistan. I denna antecknades alla till Kriminalavdelningen för yttrande remitterade ärenden.
C I c2	Register till diarier över yttranden
C II	Diarier angående utgående handlingar		Läsesal
C II a	Brevdiarier B.D. I	Serien består av diarier över utgående korrespondens.
C II b	Brottmålsdiarier B.D.	Serien inb. Serien benämndes åren 1880-1896 för "Brottmålslista", åren 1896-1901 "Brottmålsregister". Här registrerades utredningar eller dossierer, jämför serie F IV a.
C II c	Rapportdiarier	Serien inb. I rapportdiarierna registrerades alla utgående rapporter, jämför serie B II.
C II d	Godsdiarier	Serien inb. Diariet har utbrutits ur Brottmålsdiariet, jämför serie C II b. Fr o m 1902 registrerades inkomna anmälningar angående gods som tillvaratagits på pantbanker eller hos lumphandlare i ett särskilt godsdiarium.
D	REGISTER OCH LIGGARE		Läsesal
D I	Målslistor	Serien i buntar. Enligt Kungl. brevet den 4/10 1935 har målslistorna utgallrats. Serien består av typexemplar.
D II	Personalliggare		Läsesal
D II a	Personalrullor	Serien inb.
D II b	Orderböcker	Serien inb.
D II c	Cirkulärböcker
D II d	Tjänstgöringsböcker	Serien inb.
D II e	Förteckningar över beväpning mm	Serien inb. om ej annat anges.
D II f	Dagkladdar	Serien inb.
D III	Liggare över anhållna personer		Läsesal
D III a	Rullor över anhållna personer	Serien inb.
D III b	Journaler över rekvirerad förtäring	Serien inb. Serien avser förtäring för anhållna i "lilla vakten".
D III c	Vallrullor	Vallrullan består av uppgifter om fångar som tagits in för att undergå förhör.
D IV	Liggare över häktade personer		Läsesal
D IV a	Rekvirerade prästbetyg	Serien inb. om ej annat anges.
D IV b	Kvittensböcker för utdrag ur straffregister	Serien inb.
D IX	Liggare över lösdrivare		Läsesal
D IX a	Liggare över varnade personer	Serien inb.
D IX b	Lösdrivarrullor med register	Serien inb. Lösdrivarrullor om ej annat anges. Om lösdrivare efter 1885 se Kriminalavdelningens 5:e rotel/Lösdrivaravdelningen, arkivförteckning nr 23/02.
D IXX	Arkivförteckningar
D V	Liggare över eftersökta personer		Läsesal
D V a	Rymmarregister	Vol. 1-6 i buntar, vol. 7-35 inb. Register över förrymda, avvikna eller för brott misstänkta personer.
D V b	Rullor över eftersökta personer, "svarta boken"	Serien inb.
D V c	Register till av Överståthållarämbetet efterlysta personer
D V d	Register till polisunderrättelser
D VI	Liggare över stämningar	Serien inb.
D VII	Liggare över straffade personer		Läsesal
D VII a	Straffrullor	Serien inb. register till straffrullorna se serie D VII b.
D VII b	Register till straffrullorna	Serien inb.
D VII c	Register över avvikna och befriade straffade personer
D VII d	Straffuppgifter från Stockholms rådhusrätt	Serien inb. om ej annat anges.
D VII e	Bostadsrullor över straffade personer	Serien inb.
D VIII	Liggare över minderåriga brottslingar	Serien inb. Liggare över i Poliskammaren tilltalade minderåriga brottslingar om ej annat anges.
D X	Liggare över stulet och anhållet gods	Serien inb.
D XI	Rullor över pantlånare	Serien inb.
D XII	Liggare över anmälda resande jämte register		Läsesal
D XII a	Liggare över anmälda handelsresande	Serien inb.
D XII b	Register till liggare över anmälda handelsresande	Serien inb.
D XIII	Liggare över kontroll av politiska partier och möten		Läsesal
D XIII a	Anteckningsböcker rörande möten	Serien inb. om ej annat anges.
D XIII b	Rullor över ungsocialister	Serien inb.
D XIV	Liggare över större offentliga tillställningar	Serien inb.
D XV	Statistikliggare		Läsesal
D XV a	Statistik (anteckningar) om brott	Serien inb. om ej annat anges. Liggarna benämnda brottmålsstatistik 1899-1900, statistik över upptäckta brott 1908-1921, anteckningar om brott 1922-1925.
D XV b	Brottmålstabeller	Vol 1-5 i kart., vol. 6-10 inb. Även benämnda brottmålsförteckningar.
D XV c	Statistik över hos pantlånare anträffat gods
D XVI	Kvittoböcker över utkvitterat gods	Serien inb. om ej annat anges.
D XVII	Inventarieböcker	Serien inb.
D XVIII	Post- och telegramböcker	Serien inb. Vol. 1-3 består av typexemplar, övriga har gallrats enligt Kungl. brevet 4/10 1935.
D XX	Register över sodomiter m m
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E I	Inkomna skrivelser B.D. I	Serien i buntar. Serien består av svar på skrivelser som utgått och diarieförts i B.D. I (Brevdiarium I)., serie C II a. De flesta har förenats med respektive dossierer, se serie F IV a.
E II	Inkomna skrivelser till B.D. II	Serien i buntar. Diarier se serie C I b.
E III	Inkomna anmälningar		Läsesal
E III a	Anmälningar	Serien i buntar. Serien består av anmälningar som inkommit till Kriminalavdelningen med anledning av stölder eller andra förseelser. Vare sig anmälningarna gjordes skriftligen eller muntligen upprättade den tjänstgörande personalen rapporter. Dessa rapporter kopierades sedan i anmälningskopieboken, se serie E III c. Med undantag för år 1900 har serien gallrats fr o m år 1881 enligt Kungl. brevet den 4/10 1935.
E III b	Stöldjournaler	Serien inb. om ej annat anges. Serien består av anmälningar om begångna stölder.
E III c	Anmälningskopior	Serien inb. Serien sträckte sig från 1897 till 1932 då den upphörde. Serien är en fortsättning av serie E III b och består av kopior av de rapporter som den tjänstgörande personalen upprättade vid inkomna anmälningar, vare sig de var skriftliga eller muntliga. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har samliga anmälningskopior utgallrats med undantag för typårgången 1910.
E III d	Cirkulär med rapporter
E IV	Inkomna skrivelser från myndigheter	Serien i buntar.
E V	Inkomna skrivelser från enskilda personer	Serien i buntar.
E VI	Telegram	Serien i buntar. Telegram från myndigheter och enskilda personer.
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE		Läsesal
F I	Handlingar rörande personal och tjänstgöring
F II	Handlingar rörande avlöningen
F III	Handlingar rörande utdelade gratifikationer	Serien i buntar.
F IV	Utredningar med tillhörande handlingar		Läsesal
F IV a	Dossierer (brottmålsakter)	Serien i buntar. Serien består av utredningar i alla brottmål. Diarier se serie C II b. Fr o m år 1901 är dossiererna/akterna sorterade i nummerordning. Serien omfattar även utredningar rörande utländska medborgare t m 1905, därefter se Utlänningsavdelningen förteckning nr 24/01, serie F I.
F IV b	Oregistrerade dossierer	Serien i buntar.
F IV c	Diverse handlingar till polisutredningarna	Serien i buntar.
F IX	Minnesanteckningar om grövre brott
F V	Spaningsdossierer		Läsesal
F V a	Spaningsdossierer, huvudserie	Serien i buntar.
F V b	Spaningsdossierer angående M. Ekenberg	Serien i kart. Dossiererna omfattar handlingar rörande Martin Ekenberg och bombattentat.
F V c	Spaningsdossierer angående Hammarbymordet	Serien i kart. Dossiererna omfattar handlingar rörande Hammarbymordet den 1 december 1913.
F VI	Godsrapporter	Serien i buntar. Enligt Kungl. brevet den 4/10 1935 har godsrapporterna utgallrats. Serien består av typexemplar.
F VII	Handlingar angående utskänkningsrättigheter
F VIII	Handlingar angående pantlånerörelsen	Serien i buntar.
F X	Polisens Kreugerutredning		Läsesal
F X a	Polisrapporter med bilagor (Kreugerutredningen)	Serien inb. Med innehållsförteckning i varje volym. Serien kronologiskt ordnad. Kortregister till polisrapporterna se F X c:5-7.
F X b	Skrivelser och telegram (Kreugerutredningen)	Serien i buntar om ej annat anges. Kortregister till telegram se F X c:2-4.
F X c	Register (Kreugerutredningen)	Serien i kortlådor om ej annat anges.
F X d	Rättegångshandlingar		Läsesal
F X d1	Utdrag ur Rådhusrättens protokoll (Kreugerutredningen)	Serien inb. Med innehållsförteckning i varje volym.
F X d2	Utdrag ur Svea Hovrätts och Högsta Domstolens protokoll (Kreugerutredningen)	Serien i buntar.
F X d3	Inlagor (Kreugerutredningen)	Serien i buntar om ej annat anges.
F X d4	Handlingar rörande Hovrättsförhandlingen (Kreugerutredningen)	Serien inb. Med innehållsförteckning i varje volym.
F X e	Utredningar (Kreugerutredningen)	Serien i buntar. Hänvisningar till sidnummer avser detaljerade uppgifter i bilaga 2.
F X f	Handlingar rörande revision (Kreugerutredningen)	Serien i buntar. Handlingar rörande revision från Prince, Waterhouse & co om ej annat anges (se bilaga 2. sid. 46).
F X g	Räkenskaper (Kreugerutredningen)	Serien i buntar om ej annat anges
F X h	Övriga handlingar rörande Kreugerutredningen	Serien i buntar om ej annat anges.
F XI	Fotografier		Läsesal
F XI a	Fotografier, huvudserie	Serien i kart. Serien innehåller fotografier av brottslingar i alfabetisk ordning efter efternamn. Inom varje volym finns förteckning över de personers fotografier som förekommer i volymen. Serien omfattar tiden 1868-1918, men endast ett fåtal är från den äldsta och yngsta tiden. Fotografierna är skannade och publicerade i applikationen "Stockholmspolisens signalementsfotografier 1869-1920". Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar". OBS Framtagning av serien i original görs först efter medgivande från läsesalens expeditionspersonal!
F XI b	Övriga fotografier	Fotografierna i volym 3 "Strökortsalbum" är skannade och publicerade i applikationen "Stockholmspolisens signalementsfotografier 1869-1920". Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar".
F XI c	Register till fotografier	Serien inb. om ej annat anges. Register till serie F XIa-b. Serien alfabetiskt ordnad efter efternamn. I volym 1-2 anges brottslingars namn, födelsetid, kategori och fotografinummer (se serie F XI b).
G	RÄKENSKAPER		Läsesal
G I	Avlöningsböcker	Serien inb. om ej annat anges.
G II	Utgiftsböcker
G III	Förskotterade utgifter och anteckningsböcker över utgifter i tjänsten	Serien inb. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har serien gallrats.
G IV	Kontraböcker för utspisning av anhållna personer	Serien inb.
G V	Inkasseringslistor	Serien består av inkasseringslistor till änke- och pupillkassorna, sjukkassan och begravningskassan. Enligt Kungl. brevet 4/10 1935 har inkasseringslistorna utgallrats.
L I	Tidningsurklipp med register		Läsesal
L I a	Tidningsurklipp	Serien i kart. om ej annat anges.
L I b	Register till tidningsurklipp	Serien inb. Alfabetiskt ordnade register. Åren 1902-1928 och 1948-1957 saknas.

Sökhjälp: arkiv