Arkiv

Krigsarkivets ämbetsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/KrA/0033

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/blhvZjihSqEfzyPt4BUN79

Omfång

141 Hyllmeter

Datering

1805

(Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Krigsarkivet (1805)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)

Krigsarkivet bildades år 1805 som en särskild enhet vid den samma år inrättade Fältmätningskåren, senare Topografiska kåren. Den främsta uppgiften var att förvara kartor över Sverige och utlandet och att ta hand om de fältarkiv som bildats under krigen. Stora mängder kartor, manuskript och böcker överfördes till Krigsarkivet bl.a. från Kungens egen kartsamling, Fortifikationen, Helsingfors (finska rekognoseringsverket), Generaladjutantsexpeditionen och den av kronan inköpta Carl Fredrik von Fredenheims samling. Dessa kartleveranser bildar grunden för Krigsarkivets, även från internationell synpunkt, betydande kartsamling. Kartvården blev huvuduppgiften under detta skede.

En ny utveckling inleddes 1873, då Krigsarkivet överfördes till den nybildade Generalstaben. Arbetet inriktades till stor del på att föra samman arkiv från lantförsvarets centrala och lokala myndigheter. Samtidigt kom handlingarna att utnyttjas för de krigshistoriska forskningar som bedrevs i första hand vid Krigshistoriska avdelningen. Krigsarkivet utvecklades till en arkivdepå för lantförsvarets myndigheter. Ordnings- och förteckningsarbeten utfördes i större skala. Från slutet av 1870-talet utfärdade Kungl. Maj:t bestämmelser om att Krigskollegiums äldre arkiv samt förbandens arkiv äldre än 1815 skulle överlämnas till Krigsarkivet. Genom ett reglemente utfärdat 1882 blev myndigheten en forskningsinstitution med särskild forskarsal i lokalen i Generalstabens hus på Riddarholmen i Stockholm.

Genom en rad bestämmelser under de första decennierna av 1900-talet fastställdes Krigsarkivet roll som arkivmyndighet. I början av 1920-talet fick Krigsarkivet rätt att inspektera de lantmilitära myndigheternas arkivtjänst. Arkiven efter de förband som hade lagts ned i enlighet med 1925 års riksdagsbeslut överlämnades till Krigsarkivet.

År 1943 blev Krigsarkivet en självständig institution tillhörande Försvarsdepartementet med uppgifter som arkivmyndighet och arkivdepå för samtliga myndigheter lydande under Försvarsdepartementet, såväl gemensamma centrala ämbetsverk som alla organ hörande till armén, marinen och flygvapnet. Från 1 juli 1992 fick Krigsarkivet en egen instruktion och skildes därmed från Försvarsmakten. Hösten 1994 beslöt riksdagen att Krigsarkivet skulle upphöra som egen myndighet och från den 1 juli 1995 överföras organisatoriskt till Riksarkivet som tillhörde Kulturdepartementet. Enligt riksdagsbeslutet skulle dock Krigsarkivets särart bibehållas även efter sammanläggningen och Krigsarkivets verksamhet och uppgifter kom inte att förändras.

Krigsarkivets ämbetsarkivs tillkomst

Uppgifter om Krigsarkivets verksamhet speglas i huvudsak i Krigsarkivets ämbetsarkiv. De organisatoriska förändringar som Krigsarkivet genomgått har medfört att uppgifter om Krigsarkivet även kan och bör sökas i arkiven hos de myndigheter som Krigsarkivet under årens lopp på ett eller annat sätt haft samband med. De aktuella myndigheterna är:
• Fältmätningskåren/Topografiska kåren (år 1805-1873), i Krigsarkivet, referenskod SE/KrA/0052/A
• Generalstaben (år 1873-1937), i Krigsarkivet, referenskod SE/KrA/0200/002:Ö
• Arméstaben (år 1937-1939), i Krigsarkivet, referenskod SE/KrA/0201
• Försvarsstaben (år 1939-1943, i vissa avseenden -1992), i Krigsarkivet, referenskod SE/KrA/0202
• Militärhögskolan (handlade Krigsarkivets löne- och personalärenden, s.k. kassamyndighet, år 1963-1995), i Krigsarkivet, referenskod SE/KrA/0212/001:Ö, se serie D 2 d.
• Riksarkivets ämbetsarkiv (år 1995- ), i Riksarkivet, referenskod SE/RA/481/01/02.

Trots att Krigsarkivet vid flera tillfällen bytt huvudman har man valt att inte vid någon av dessa organisatoriska förändringar avsluta arkivbildningen och börja en ny. Argumentet att inte bryta arkivbildningen har varit att det väsentliga i verksamheten inte förändrats.

I Krigsarkivets ämbetsarkiv kan accessioner till Krigsarkivet följas från 1805 (se serie D 2 A). Strövisa handlingar som utlåningsböcker (se serie D 7) och vissa instruktioner (se serie D 11) finns bevarade från närmast följande decennier. Först från 1870- och 1880-talen finns dock de större serierna bevarade i ämbetsarkivet.

Krigsarkivets skrivelser arkiverades fram t.o.m. 1992 så att de utgående skrivelserna låg för sig (se serie B 1) och de inkomna för sig (se serie E 1). Varje skrivelse fick ett eget löpande nummer av typ utgående 1955/123. På de inkomna skrivelserna noterades vilken skrivelse som var svar på den inkomna. Fr.o.m. 1972 infördes ett klassifikationssystem, motsv. diarie- och dossierplan, t.ex. 123-1973-60, där 60 visar vilken ämnesgrupp skrivelsen hänfördes till. Men fortfarande arkivlades skrivelserna i separata serier. Ärendehantering infördes först 1993 och fr.o.m. detta år arkivläggs de utgående och inkomna skrivelserna i ett ärende tillsammans, se serie F 19.

Sedan budgetåret 1972/1973 har den ekonomiska redovisningen vid Krigsarkivet databehandlats då ”Redovisningssystem m/70-S” infördes inom försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE). Av okända orsaker finns räkenskapshandlingar sparsamt bevarade i Krigsarkivets ämbetsarkiv och av den anledningen har vissa handlingar som vanligen gallras bevarats och förtecknats i arkivet.

I några serier, som t.ex. accessionskataloger är materialet arkiverat efter Krigsarkivets sektioner. Dessa var under större delen av 1900-talet följande:
Sektion 1: Arkiv som tillhör arméns, flygvapnets och försvarets gemensamma centrala myndigheter - t.ex. staberna, Försvarets materielverk, krigskollegium men även samlingar av t.ex. generalmönsterrullor och liknande samt enskilda arkiv.
2: Regionala och lokala arkiv från armén och flygvapnet. T.ex. regementen och flygflottiljer, rullföringsområden.
3: Samlingar av kartor och ritningar, fotografier samt Fortifikationen och myndigheter som haft kart- eller ritningsverksamhet som en viktig beståndsdel.
4: Marinens myndigheter, centralt, regionalt och lokalt. Dessutom
Värnpliktsverket och Försvarets forskningsanstalt
5 och 6: forskarservice, arkivbildnings- och bevarandefrågor, administration

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2023-03-30 10:19:05

Arkiv (3 st)

Referenskod	Titel
H	Hemliga arkivet
K	Kvalificerat hemliga arkivet
Ö	Öppna arkivet

Sökhjälp: arkiv

Nyheter