Arkiv

Barnavdelningen

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/03/06

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/fcPy1rsLzL7Zm0Bzfz0EbC

Omfång

6,3 Hyllmeter (-)

Datering

1938

–

1948

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Barnavdelningen (1938 – 1948)

Alternativa namn: Barnkommitté (1938 – 1939)

Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & struktur	Barnavdelningens arkiv omfattar handlingar från tiden 1938-1948, alltså oberoende av avdelningens organisatoriska tillhörighet (till Hjälpkommittén 1938-1940 och Flyktingsektionen 1941-1948). En del korrespondens m.m. om barnhjälpen även under Barnavdelningens tid ingår i Hjälpkommitténs resp. Flyktingsektionens arkiv.
Arkivhistorik	Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Inledning (äldre form)	Den 1933 bildade hjälpkommittén (till en början för Tysklands judar) bedrev hjälpverksamhet även för judiska barn. Man understödde internatskolan Kristinehov vid Löberöd i Skåne, vilken började sin verksamhet sommaren 1934 (nedlagd 1940). För Kristinehovselever erhölls så småningom inresetillstånd genom en särskild kvot, från början 100 platser. Under somrarna 1933–1938 medverkade kommittén till att tysk-judiska barn (sammanlagt omkring 300 barn) fick komma på ferievistelse i Sverige under ca sex veckor. Kommittén understödde också organisationen Ungdoms-Alijah i dess strävanden att överflytta judisk ungdom i åldern 14–18 år från Tyskland till Palestina. Bland annat åtog sig intresserade att bekosta vistelsen under två år för sådana barn i för dem upprättade internatskolor i Palestina (s.k. Patenschaft). På grund av pogromerna i Tyskland i november 1938 anhöll kommittén om en inresekvot av 160 barn, som skulle anses som transmigranter. I början av 1939 ökades barnkvoten till 460 platser. Senare överfördes 40 platser från Kristinehovskvoten till den allmänna barnkvoten, så att denna kom att omfatta 500 platser. För hjälpverksamheten kring dessa barn bildades inom hjälpkommittén i slutet av 1938 en särskild barnkommitté, som handhade vårdnaden av de genom barnkvoten inkomna barnen. Från våren 1939 blev det vanliga namnet Barnavdelningen. Barnavdelningen överfördes 1941 till den då inom församlingen inrättade Flyktingsektionen. Man drev internatskolor och barnhem i Sverige, lämnade bidrag till fosterföräldrar och var inte minst ett ekonomiskt och rådgivande stöd för barnen, när det gällde undervisning och yrkesutbildning. Barnavdelningen fick även ansvar för viss omvårdnad av barn tillhörande ”1945 års räddade”, vilka fanns i av Statens utlänningskommission upprättade internatskolor och ungdomshem. Vid Flyktingsektionens omorganisation den 1 oktober 1948 upphörde Barnavdelningen. Huvuddelen av dess kvarstående arbetsuppgifter kring hemmen överfördes till Understödsnämndens allmänna sektion. Barnavdelningens arkiv omfattar handlingar från tiden 1938–1948, alltså oberoende av avdelningens organisatoriska tillhörighet (till Hjälpkommittén 1938–1940 och Flyktingsektionen 1941–1948). En del korrespondens m.m. om barnhjälpen även under Barnavdelningens tid ingår i Hjälpkommitténs resp. Flyktingsektionens arkiv. Lars Hallberg Hösten 2013 omordnades den allmänna korrespondensen i serie E2a (som i huvudsak rör enskilda barn) av Pia Kristina Svenhard. Korrespondensen var tidigare ordnad alfabetiskt på endera fosterförälderns, förälderns eller barnets namn men ordnades nu om alfabetiskt enligt barnets namn. Korrespondensen rörande ett viss barn är numera samlat i en bunt per volym. Korrespondens som inte rör enskilda barn utan som rör allmänna frågor kring t. ex. Barnavdelningens verksamhet, ett större antal barn eller förfrågningar om att bli fosterföräldrar ligger samlat i ett särskilt omslag med rubriken övrigt. I samband med att korrespondensen ordnades om utökades antalet volymer från 18 till 34. Det som tidigare var t. ex. volym E2a:2 är numera volymerna E2a:2a-E2a:2b. Mikaela Nybohm 2014-02-04

Ämnesord

Ämnesord, sak

Judiska flyktingbarn (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

Den 1933 bildade hjälpkommittén (till en början för Tysklands judar) bedrev hjälpverksamhet även för judiska barn. Man understödde internatskolan Kristinehov vid Löberöd i Skåne, vilken började sin verksamhet sommaren 1934 (nedlagd 1940). För Kristinehovselever erhölls så småningom inresetillstånd genom en särskild kvot, från början 100 platser.

Under somrarna 1933–1938 medverkade kommittén till att tysk-judiska barn (sammanlagt omkring 300 barn) fick komma på ferievistelse i Sverige under ca sex veckor. Kommittén understödde också organisationen Ungdoms-Alijah i dess strävanden att överflytta judisk ungdom i åldern 14–18 år från Tyskland till Palestina. Bland annat åtog sig intresserade att bekosta vistelsen under två år för sådana barn i för dem upprättade internatskolor i Palestina (s.k. Patenschaft).

På grund av pogromerna i Tyskland i november 1938 anhöll kommittén om en inresekvot av 160 barn, som skulle anses som transmigranter. I början av 1939 ökades barnkvoten till 460 platser. Senare överfördes 40 platser från Kristinehovskvoten till den allmänna barnkvoten, så att denna kom att omfatta 500 platser.

För hjälpverksamheten kring dessa barn bildades inom hjälpkommittén i slutet av 1938 en särskild barnkommitté, som handhade vårdnaden av de genom barnkvoten inkomna barnen. Från våren 1939 blev det vanliga namnet Barnavdelningen. Barnavdelningen överfördes 1941 till den då inom församlingen inrättade Flyktingsektionen. Man drev internatskolor och barnhem i Sverige, lämnade bidrag till fosterföräldrar och var inte minst ett ekonomiskt och rådgivande stöd för barnen, när det gällde undervisning och yrkesutbildning.

Barnavdelningen fick även ansvar för viss omvårdnad av barn tillhörande ”1945 års räddade”, vilka fanns i av Statens utlänningskommission upprättade internatskolor och ungdomshem.

Vid Flyktingsektionens omorganisation den 1 oktober 1948 upphörde Barnavdelningen. Huvuddelen av dess kvarstående arbetsuppgifter kring hemmen överfördes till Understödsnämndens allmänna sektion.

Barnavdelningens arkiv omfattar handlingar från tiden 1938–1948, alltså oberoende av avdelningens organisatoriska tillhörighet (till Hjälpkommittén 1938–1940 och Flyktingsektionen 1941–1948). En del korrespondens m.m. om barnhjälpen även under Barnavdelningens tid ingår i Hjälpkommitténs resp. Flyktingsektionens arkiv.

Lars Hallberg

Hösten 2013 omordnades den allmänna korrespondensen i serie E2a (som i huvudsak rör enskilda barn) av Pia Kristina Svenhard. Korrespondensen var tidigare ordnad alfabetiskt på endera fosterförälderns, förälderns eller barnets namn men ordnades nu om alfabetiskt enligt barnets namn. Korrespondensen rörande ett viss barn är numera samlat i en bunt per volym. Korrespondens som inte rör enskilda barn utan som rör allmänna frågor kring t. ex. Barnavdelningens verksamhet, ett större antal barn eller förfrågningar om att bli fosterföräldrar ligger samlat i ett särskilt omslag med rubriken övrigt. I samband med att korrespondensen ordnades om utökades antalet volymer från 18 till 34. Det som tidigare var t. ex. volym E2a:2 är numera volymerna E2a:2a-E2a:2b.

Mikaela Nybohm 2014-02-04

Serier (5 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
D	REGISTER OCH LIGGARE
E	INKOMNA HANDLINGAR
G	RÄKENSKAPER
K	FOTOGRAFIER

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter