Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

TIDNINGSKLIPP- JUNOSUANDO SOCKEN

NORRBOTTENS MUSEUM

 Volymer (1 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
11931 – 1987Junosuando socken 1931-1987.
NB 1987-05-21: ”Kvinnan i centrum – när Gertrud Koivuniemi blev kyrkoherde.” ”Motståndet bottnar i gammal kvinnosyn” Fem kvinnliga präster med lång erfarenhet inom sitt yrke, hur ser de på sitt arbete?
NK 1986 -12-12: ”Familjen som inte högg i sten.” Familjen Hiltunen (Vesa, Arto och Tom) från Junosuando blev 2:a i årets mineraljakt i Norrbotten.
NSD 1986-05-26: ”Skolan som lär eleverna vildmarkens hemligheter.” Elever och lärare vid Junosuando högstadieskola har byggt en lägerskola vid sjön Kursujärvi.
NSD 1984-07-17: ”Firade 50 år.” Förre länsinspektör Erik Lundmark höll högtidstal när Kangos hembygdsförening och hembygdsgård firade 50-årsjubileum.
NSD 1982-07-27: ”Fin uppvisning.” En gymnastikuppvisning av byns unga flickor var en av attraktionerna på Junosuando marknad.
NSD 1981-11-30: ”Reningsverk utan verkan.” Ett nybyggt reningsverk finns i Junosuando, Tora Rensgard vill få fart på anslutning av fastigheterna till det kommunala avloppet och reningsverket.
NK 1981-11-27: ”Rektor tackar regeringen för bidrag.” Regeringen har godkänt statsbidrag till utbyggnad av centralskolan i Junosuando.
HB 1981-05-05: ”Traditionsenlig Valborg.”
NSD 1981-09-22: ”Skolbehovet för Junosuando ska utredas.”
HB 1981-02-19: ”Anton från Nuoksujärvi vill ta revansch med egna uppfinningar – Jag ska bli miljonär!”
NSD 1980-10-24: ”Palokorva masugn bör räddas.” Karl Grönberg tycker att masugnen i Palokorva ska restaureras och bevaras som kulturminnesmärke och sevärdhet.
HB 1980-10-25: ”Masugn blir kulturminne?” ” Karl Grönberg tycker att masugnen i Palokorva ska restaureras och bevaras som kulturminnesmärke och sevärdhet.
NK 1980-10-09: ”Tegelbruk kan på nytt ge jobb i avfolkningsbygd?” Alf Enkvist vill satsa på tegeltillverkning i Junosuando med hjälp av glesbygdsmedel. ”Asle befolkar sin hemby – med träfigurer”
NK 1980-10-17: ”Junosuando får ny präst.” Den nya prästen är Magnus Lundberg, 26 år kommer från Södertälje.
HB 1981-09-17: ”Svedjemannen bygger.” Gunder Fors i Junosuando bygger ladugård, lada och silo.
FV 1981-08-13—19: ”Kangosfestivalen – ett led i Tornedalens kamp för egen identitet.”
HB 1980-05-26: ”Folkrikt firande i Kangos.” Över femhundra besökte Kangosfors hembygdsmuseum på midsommarafton.
HB 1980-05-20: ”Seskaröpräst fick dispens för att börja i Junosuando.” Heikki Turakka förordas till tjänsten som kyrkoherde i Junosuando pastorat.
HB 1980-04-22: ”En bedrövlig arbetsmiljö Men Irene stortrivs med jobbet.” Bibliotekarien Irene Smedqvist trivs med jobbet i biblioteksfilialen i Junosuando, trots att det är trångbott och bullrigt. ”Elevutställning på biblioteket” Eleverna på högstadiet i Junosuando ställer ut i biblioteket.
HB 1980-01-31: ”Äldre damer och träslöjd vilken härlig kombination.”
HB 1979-06-21: ”Textilslöjd byter lokaler.”
NSD 1979 -02-17: ”Junosuando blir sig likt igen…” Nu håller Junosuando på att få tillbaka sitt vanliga utseende efter översvämningsdramat.
NSD 1979-02-16: ”Dammen brast…” Dammvallen till sjön Mustnieminjärvi brast. ”Vattnet bara plöjde fram i vinterkylan” Dammvallen till sjön Mustnieminjärvi brast.
NSD 1979-03-09: ”Primitiv borrmaskin eller något annat?” Ett egendomligt och mystiskt fynd gjorde Frans Palovaara i Nuuksujärvi, Junosuando.
NSD 1975-11-26: ”En gammal bild berättar…” En bild som togs vid invigningen av Junosuando kyrkogård, 1904.
NK 1968-09-26: ”Dåligt förslag till kyrkogård Ändringar krävs.” Riksantikvarieämbetet kan inte godkänna föreliggande förslag till utgivningen av kyrkogården i Junosuando.
NK 1958-01-27: ”Järnbrukshistoria.” P. Nordberg har skrivit en bok om Norrbottens järnbrukshistoria.
NK 1938-02-23: ”Hembygdsgille i Junosuando.” Vid möte i Junosuando den 20 febr. bildades Junosuando hembygdsgille.
NK 1931-10-12: ”Kungörelse.” Kalkstensbrottet i Junosuando masugnsby blir fridlyst naturminnesmärke.
NSD 1988-08-01: ”Allmogekonst en kulturskatt.” Paulus Aili föreläser i Kangos.
NSD 1988-07-19: ”Framgång för kulturdagar.” Bygde- och kulturdagarna i Kangos blev en stor framgång.
NSD 1988-08-01: ”Ellys cykeltur blev en film om byn Kangos.” Elly Jannes återvänder efter 45 år till Kangos där filmen ”Tornebygd” spelades in 1943.
NSD 1988-03-26: ”Hemma igen – med ett nytt hjärta.” Femtonåriga Ingela Granmyr (Norrbottens yngsta hjärtbytespatient) har äntligen kommit hem från Harefieldsjukhuset i London.
NSD 1988-02-26: ”Kangos teater återfödd efter 40 år.”
HB 1988-01-22: ”Jomen Wiss-t går sågen bra.” Lennart Wiss driver ett sågverk i sin hemby, Nuoksjärvi.
HB 1988-01-26: ”Karl-Åke lever på skogens guld.” Karl-Åke Nykäinen vidareförädlar tjäder, orre, hare, murklor, hjortron, m.m.
NK 1987-10-29: ”Kulturdag i Kangos.” En dag om Tornedalen, dess forntid och framtid.
NSD 1985-11-14: ”Beredskapsmedel – nej Sysselsättning – ja.” Landshövdingen Curt Boström informerar om sysselsättning. ”Skogarna kan ge 100 jobb.” Ingenjören Evert Sydberg säger att de enskilda skogarna i Östra Norrbotten skulle kunna sysselsätta 100 man året om.
FV 1985: 21: ”Här bakas ”Gnissel-ost”.” Maj-Britt och Anio Nykäinen bakar kaffeost, en tornedalsk specialitet, som ska börja säljas. ”- Tacka Tornedalens kvinnor för kaffeosten.”
HB 1983-06-11: ”Byggklart för skola i Kangos.” En ny för- och lågstadieskola byggs efter en brand två år tidigare.
HB 1983-05-10: ”Nu är potatisen satt.” Karl Pudas satte potatis redan den 6 maj.
NSD 1983-01-10: ”En ung by som snart fyller 350.” Kangos har de senaste åren ökat sitt befolkningsantal och firar 350 år om två år.
NSD 1983-01-10: ”Måste byborna bygga skolan?” Kangosborna är irriterade på att återuppbyggnaden av skolan som brann ner, inte har kommit igång än.
NSD 1982-08-09: ”Festival med kulturen i centrum.” Tornedalskulturen stod i centrum vid festivalen i Kangosfors.
NSD 1982-07-30: ”Han försöker ge byn ny livskraft.” Bengt Falemo informerar om Muoniodalsprojektet i Kärendöjärvi.
NSD 1982-06-28: ”1000 kom på 48:e festen.” Hembygdsfesten i Kangofors som i 48 år hållits oavbrutet varje midsommar.
HB 1982-01-05: ”Nytt planförslag över Kangosfors.”
HB 1981-10-10: ”Kangosforsbor oroliga Begravda rävar i nerbrunnen skola.” Möte med kommunens politiker om uppbyggandet av skolan i Kangos.
FV 1983-01-20—26: ”Nu har Kangosborna tröttnat.” Kangosborna har tröttnat på att skolan inte blir återuppbyggd. ”Kulturell medvetenhet skapar kamplust.” I Kangosfors är känslan för den egna byn stark.
HB 1981-10-01: ”Sista mjölkproducenten i gammal jordbruksby.” Johannes Mikko i Keräntöjärvi är den sista mjölkproducenten i byn.
HB 1981-09-19: ”Berättarglad byaprofessor kan allt om sin by.” Isak Mikko i Keräntöjärvi är en av de sista byaprofessorerna i Tornedalen.
NSD 1981-09-14: ”Konstnär satte färg på bilen!” Per och Kalle Ylivainio, åkeriägare, som har anlitat konstnären Rickard Trägårdh för att sätta färg på en lastbil.
Land 1981-08-14: ”Här får vi inget gratis.” Theodor och Maj-Britt Nykäinen tröttnade på det bekväma livet i Luleå, för att bli nybyggare i Tornedalen.
HB 1981-08-04: ”Kangosfestivalen bjöd på Tornedalskultur.”
NSD 1981-08-03: ”Sång och musik i tolv timmar.” Kangosfestivalen.
NSD 1981-08-18: ”Kulturen förde dem samman…” Kangosfestivalen.
NK 1980-08-18: ”Kulturfestivalen i Kangosfors: Folkdansare och blodkorv.”
HB 1980-07-05: ”En tornedalsk sevärdhet Hembygdsgården i Kangosfors.”
HB 1979-01-25: ”Uno kan Kangoskakans historia.” Uno Pudas, styrelsemedlem i Kangosfors hembygdsförening, intervjuar äldre människor i bygden.
HB 1976-06-24: ”Hembygdsgården i Kangosfors.”
NK 1974-07-08: ”Hembygsmuseum med små rariteter.” Kangosfors har ett hembygdsmuseum, Kauppilagården, där det samlas gamla bruksföremål från svunnen tid.
HB 1977-07-07: ”Kyrkan i Kangofors en stilren skapelse.”
HB 1964-01-02: ”JUF i Kangosfors 40 år Hembygdsvård blev hela byns intresse.”
HB 1940-08-10: ”Kotiseutumuistojen vaaliminen kukoistaa Kangosessa.”
Hembygden 1939 nr 8: ”Kangos hembygdsgård.”
NK 1938-10-13: ”Rikets nordligaste bygdemuseum.” Kulturella sevärdheter i Kangos, ett hembygdsgille har startats av J.U.F. i Junosuando.
NSD 1983-12-21: ”Här stickar Selma tyngsta vanten.” Selma Hjärtström i Lovikka, har stickat Lovikka-vantar i 40 år.
NSD 1981-11-21: ”Här dunkar vävstolarna.” Ett vävprojekt har engagerat kvinnor från 22 byar gett Pajala 40 årsarbeten. ”Här växer väven fram.” Beskriver vävprojektet i Lovikka. ”Byn som håller ihop.” Befolkningen i byn Lovikka har tillsammans hjälpt till att bygga en gemensam samlingslokal.
HB 1976-11-25: ”Kunds missnöje födde de första Lovikkavantarna.”
DN 1963-12-22: ”Lovikka, vantarnas egen by lagskyddar sitt kvalitetsnamn.”		 

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter