Arkiv

Arbetsstugan och matinrättningen

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/03/21

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/6bPCMR0OEK6HMyLyqH1Cr0

Omfång

5 Volymer (-)

Datering

1910

–

1940

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Arbetsstugan och matinrättningen (1901 ca. – 1940-tal)

Alternativa namn: Mosaiska församlingens i Stockholm arbetsstuga och matinrättning ( )

Kategori: Förening

Innehåll

Syfte & innehåll	Handlingarna omfattas av protokoll samt räkenskapshandlingar.
Arkivhistorik	Mosaiska församlingens i Stockholm arbetsstugas och matinrättnings arkiv ingår i Judiska församlingen arkiv, som deponerades i Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Inledning (äldre form)	Konditor Ludvig Levin hade genom ett testamente donerat medel till Mosaiska församlingen för bildandet av en fond för bespisning av fattiga skolbarn tillhörande mosaisk församling. Efter att denna verksamhet pågått några år kom fru Toni Klein samt fröknarna Ida Levin och Gerda Elliot med förslag till församlingens föreståndare att en arbetsstuga skulle inrättas för de bespisade barnen. Arbetsstugan var avsedd för fattiga judiska barn och barnen skulle beredas minst en timmes religionsundervisning per dag, fem dagar i veckan. Verksamheten inleddes först på försök i oktober 1902, men blev senare permanent och kom att kallas Mosaiska församlingens arbetsstuga och matinrättning. Tanken med verksamhet var att barnen vid sidan av den dagliga utspisningen skulle intresseras för hantverk såsom sömnad, snickeri, borstbinderi, pappslöjd, bokbinderi o.s.v. Arbetsstugan och matinrättningen inledde sin verksamhet på Högbergsgatan 37, men flyttade snart till Bondegatan 23. Där verkade arbetsstugan t.o.m. 1913, då verksamheten kunde flytta in i nya, för ändamålet inredda lokaler i en fastighet tillhörande Edvard och Sophie Heckschers stiftelse på Klippgatan 19. Fr.o.m. hösten 1943 inställdes den ordinarie bespisningen av barn i arbetsstugan och bespisning gavs endast till flyktingar och inhemska understödstagare. Senare kom arbetsstugan att fungera som klubblokal. Arbetstugan och matinrättningen leddes i början av grundarna till arbetsstugan samt en ledamot vardera från skolstyrelsen och fattigvårdsnämnden. Senare kom verksamheten att sortera under fattigvårdsnämnden, senare kallad understödsnämndens allmänna sektionen. Arkivet innehåller protokoll och räkenskaper. Handlingar rörande arbetsstugan och matinrättningen finns även i Huvudarkivet (730128/01) volym F1c:2-3, F 13 c:1. Fotografier från Arbetsstugan och matinrättningen finns i Bild- och fotosamlingen (730128/10) volymerna K 1 a: 2-3 och K 1 a:5. Mikaela Nybohm

Ämnesord

Ämnesord, sak

Judiska barn (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

Konditor Ludvig Levin hade genom ett testamente donerat medel till Mosaiska församlingen för bildandet av en fond för bespisning av fattiga skolbarn tillhörande mosaisk församling. Efter att denna verksamhet pågått några år kom fru Toni Klein samt fröknarna Ida Levin och Gerda Elliot med förslag till församlingens föreståndare att en arbetsstuga skulle inrättas för de bespisade barnen. Arbetsstugan var avsedd för fattiga judiska barn och barnen skulle beredas minst en timmes religionsundervisning per dag, fem dagar i veckan. Verksamheten inleddes först på försök i oktober 1902, men blev senare permanent och kom att kallas Mosaiska församlingens arbetsstuga och matinrättning. Tanken med verksamhet var att barnen vid sidan av den dagliga utspisningen skulle intresseras för hantverk såsom sömnad, snickeri, borstbinderi, pappslöjd, bokbinderi o.s.v. Arbetsstugan och matinrättningen inledde sin verksamhet på Högbergsgatan 37, men flyttade snart till Bondegatan 23. Där verkade arbetsstugan t.o.m. 1913, då verksamheten kunde flytta in i nya, för ändamålet inredda lokaler i en fastighet tillhörande Edvard och Sophie Heckschers stiftelse på Klippgatan 19. Fr.o.m. hösten 1943 inställdes den ordinarie bespisningen av barn i arbetsstugan och bespisning gavs endast till flyktingar och inhemska understödstagare. Senare kom arbetsstugan att fungera som klubblokal. Arbetstugan och matinrättningen leddes i början av grundarna till arbetsstugan samt en ledamot vardera från skolstyrelsen och fattigvårdsnämnden. Senare kom verksamheten att sortera under fattigvårdsnämnden, senare kallad understödsnämndens allmänna sektionen.

Arkivet innehåller protokoll och räkenskaper. Handlingar rörande arbetsstugan och matinrättningen finns även i Huvudarkivet (730128/01) volym F1c:2-3, F 13 c:1. Fotografier från Arbetsstugan och matinrättningen finns i Bild- och fotosamlingen (730128/10) volymerna K 1 a: 2-3 och K 1 a:5.

Mikaela Nybohm

Serier (2 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
G	RÄKENSKAPER

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter