Arkiv

URO-byrån för rättshjälp

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/03/11

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/UkdubwsR3KEqw8TXja05z2

Omfång

53,3 Hyllmeter (-)

Datering

1953

–

1975

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

URO-byrån för rättshjälp (1953 – 1975)

Alternativa namn: United Restitution Office

Alternativa namn: United Restitution Organization

Kategori: Förening

Innehåll

Syfte & innehåll	Arkivet består mest av olika slags individuella skadeståndsakter, huvudsakligen från tiden 1953 till 1975 (motsvarande äldre skadeståndsärenden återfinns i arkivet från Byrån för juridisk information/Byrån för ersättningsfrågor). URO-byråns övriga korrespondens samt andra handlingar saknas dock nästan helt.
Arkivhistorik	Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Inledning (äldre form)	Under slutet av 1953 öppnades en rättshjälpsbyrå för att biträda dem som önskade framställa ersättningsanspråk enligt en av Förbundsrepubliken Tyskland antagen lag om ersättningsplikt åt nazismens offer (Bundesergänzungsgesetz 1953, ersatt 1956 av Bundesentschädigungsgesetz, BEG). Byrån blev under 1954 organiserad som ett kontor i Stockholm tillhörigt den i London sedan några år tillbaka verksamma judiska organisationen United Restitution Office, senare United Restitution Organization (URO) och drevs med församlingens administrativa hjälp. URO-kontoret i Stockholm tillvaratog med stöd av URO:s filialer i Tyskland de i Sverige bosatta judarnas intressen i Tyskland inför myndigheter och domstolar. URO bedrev sin verksamhet på sociala grundvalar. Personer som förfogade över tillräckliga medel hänvisades till advokathjälp. Man handlade alltså individuella skadeståndskrav enligt västtyska (och en tid österrikiska) lagar om ersättning och restitution åt nazismens offer. URO-byrån förestods av dr Wilhelm Michaeli, tidigare chef för emigrationsavdelningen. Vid dennes pensionering som chef för byrån i mars 1966 tog Ruth Liebenthal över ledningen, efter att i många år ha arbetat tillsammans med Michaeli både på emigrationsavdelningen, där hon 1953 efterträtt Michaeli som chef fram till avdelningens formella nedläggning 1956, och vid URO-byrån där hon fram till Michaelis pensionering 1966 vid sidan av även handlade de allt färre emigrationsärendena. Under 1974 minskade verksamheten och man lämnade sina särskilda kontorslokaler och flyttade till församlingshuset. Verksamheten avvecklades successivt under 1975. Eftersom ersättningslagens bestämmelser ändrades ett flertal gånger fanns det genom åren ett antal olika skadeersättningsgrunder, vilket avspeglas i aktbestånden. Arkivet består mest av olika slags individuella skadeståndsakter, huvudsakligen från tiden 1953 till 1975 (motsvarande äldre skadeståndsärenden återfinns i arkivet från Juridiska byrån. URO-byråns övriga korrespondens samt andra handlingar saknas dock nästan helt. Lars Hallberg Se även Flyktingsektionen, serie E15 Korrespondens om skadestånd. Akter för personer som sökte skadestånd på egen hand t.ex. med hjälp av advokatbyråer finns ev. sparade hos den advokatbyrån. Bl.a. Advokatfirman Julius Hepners arkiv SE/RA/740006 innehåller akter rörande skadeståndsärenden.// Mikaela Nybohm 2016-04-04

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

Under slutet av 1953 öppnades en rättshjälpsbyrå för att biträda dem som önskade framställa ersättningsanspråk enligt en av Förbundsrepubliken Tyskland antagen lag om ersättningsplikt åt nazismens offer (Bundesergänzungsgesetz 1953, ersatt 1956 av Bundesentschädigungsgesetz, BEG). Byrån blev under 1954 organiserad som ett kontor i Stockholm tillhörigt den i London sedan några år tillbaka verksamma judiska organisationen United Restitution Office, senare United Restitution Organization (URO) och drevs med församlingens administrativa hjälp.

URO-kontoret i Stockholm tillvaratog med stöd av URO:s filialer i Tyskland de i Sverige bosatta judarnas intressen i Tyskland inför myndigheter och domstolar. URO bedrev sin verksamhet på sociala grundvalar. Personer som förfogade över tillräckliga medel hänvisades till advokathjälp. Man handlade alltså individuella skadeståndskrav enligt västtyska (och en tid österrikiska) lagar om ersättning och restitution åt nazismens offer.

URO-byrån förestods av dr Wilhelm Michaeli, tidigare chef för emigrationsavdelningen. Vid dennes pensionering som chef för byrån i mars 1966 tog Ruth Liebenthal över ledningen, efter att i många år ha arbetat tillsammans med Michaeli både på emigrationsavdelningen, där hon 1953 efterträtt Michaeli som chef fram till avdelningens formella nedläggning 1956, och vid URO-byrån där hon fram till Michaelis pensionering 1966 vid sidan av även handlade de allt färre emigrationsärendena.

Under 1974 minskade verksamheten och man lämnade sina särskilda kontorslokaler och flyttade till församlingshuset. Verksamheten avvecklades successivt under 1975.

Eftersom ersättningslagens bestämmelser ändrades ett flertal gånger fanns det genom åren ett antal olika skadeersättningsgrunder, vilket avspeglas i aktbestånden.

Arkivet består mest av olika slags individuella skadeståndsakter, huvudsakligen från tiden 1953 till 1975 (motsvarande äldre skadeståndsärenden återfinns i arkivet från Juridiska byrån. URO-byråns övriga korrespondens samt andra handlingar saknas dock nästan helt.

Lars Hallberg

Se även Flyktingsektionen, serie E15 Korrespondens om skadestånd.

Akter för personer som sökte skadestånd på egen hand t.ex. med hjälp av advokatbyråer finns ev. sparade hos den advokatbyrån. Bl.a. Advokatfirman Julius Hepners arkiv SE/RA/740006 innehåller akter rörande skadeståndsärenden.// Mikaela Nybohm 2016-04-04

Serier (3 st)

Referenskod	Titel
D	REGISTER OCH LIGGARE
E	INKOMNA HANDLINGAR
F	HANDLINGAR ORDNADE ENLIGT ÄMNE

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv