Arkiv

Glämsta

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/03/22

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/NnTXoTjLcqQ2u03kuTIHS2

Omfång

23 Volymer (-)

1,8 Hyllmeter (-)

Datering

1854	–	1983		(Tidsomfång)
1906	–	1983		(Huvudsaklig tid)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Glämsta (1900-talets början)

Alternativa namn: Glämsta skollovskoloni ( – 1957)

Alternativa namn: Glämstaläger

Kategori: Förening

Innehåll

Syfte & innehåll	Arkivet innehåller protokoll, diverse matriklar rörande deltagare, handlingar rörande Glämstalägren, handlingar rörande underhåll, reparationer, ombyggnader m.m. av fastigheten samt diverse räkenskaper.
Ordning & struktur	Eftersom det var svårt att särskilja handlingar från personer som varit verksamma på Glämsta/inom Glämstanämnden och på församlingens kansli från varandra innehåller arkivet även Judiska (Mosaiska) församlingens handlingar rörande verksamheten på Glämsta.
Arkivhistorik	Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Inledning (äldre form)	I början av 1900-talet inleddes Mosaiska församlingens koloniverksamhet vid Glämsta på Väddö i norra Roslagen. I början kunde endast ett litet antal barn, med svåra sociala förhållanden, delta i koloniverksamheten.1928 byggdes verksamheten på Glämsta ut och kolonin kunde därmed ta emot ett större antal barn (omkring 50 barn). 1956 lyckades församlingen förvärva ett stort markområde med befintliga byggnader. Dessutom byggdes nya byggnader bl.a. med ekonomiskt bistånd från American Joint Distribution Comittee (Joint). Efter utbyggnaderna kunde Glämsta ta emot ca 100 barn och eftersom sommaren delades upp i två perioder kunde sammanlagt ca 200 barn vistas på Glämsta varje sommar. Verksamheten ändrade under årens lopp karaktär. Från att ha varit en social institution blev Glämsta en träffpunkt för judiska barn från hela Sverige och ett komplement till den religionsundervisning som bedrevs av de judiska församlingarna. Även pensionärer kunde vistas på Glämsta sommartid, och under vinterhalvåret ordnades läger, weekendar och skollovsaktivieter. I slutet av 1970-talet var Glämsta slitet och i behov av upprustning, därför tillsatte församlingen en grupp för att utreda verksamheten på Glämsta, vad som behövde åtgärdas och vilka behov som fanns för framtiden. T.o.m. 1957 är Glämsta benämnd skollovskoloni i arkivet. Därefter används benämningen sommarläger. Frågor rörande Glämsta handhades av kommittén för Glämstakolonin, senare Glämstanämnden. Kommittén för Glämstakolonin sorterade under Fattigvårdsnämnden med efterträdare t.o.m. 1962 och blev därefter en fristående kommitté inom församlingen. Arkivet innehåller protokoll, diverse matriklar rörande deltagare, handlingar rörande Glämstalägren, handlingar rörande underhåll, reparationer, ombyggnader m.m. av fastigheten samt diverse räkenskaper. Eftersom det var svårt att särskilja handlingar från personer som varit verksamma på Glämsta/inom Glämstanämnden och på församlingens kansli från varandra innehåller arkivet även församlingens handlingar rörande verksamheten på Glämsta. Se även Huvudarkivet (730128/01) volymerna F 2 a a: 4 och F 13 c:6. Mikaela Nybohm

Ämnesord

Ämnesord, sak

Barnkolonier (Svenska ämnesord)

Judiska barn (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

I början av 1900-talet inleddes Mosaiska församlingens koloniverksamhet vid Glämsta på Väddö i norra Roslagen. I början kunde endast ett litet antal barn, med svåra sociala förhållanden, delta i koloniverksamheten.1928 byggdes verksamheten på Glämsta ut och kolonin kunde därmed ta emot ett större antal barn (omkring 50 barn). 1956 lyckades församlingen förvärva ett stort markområde med befintliga byggnader. Dessutom byggdes nya byggnader bl.a. med ekonomiskt bistånd från American Joint Distribution Comittee (Joint). Efter utbyggnaderna kunde Glämsta ta emot ca 100 barn och eftersom sommaren delades upp i två perioder kunde sammanlagt ca 200 barn vistas på Glämsta varje sommar. Verksamheten ändrade under årens lopp karaktär. Från att ha varit en social institution blev Glämsta en träffpunkt för judiska barn från hela Sverige och ett komplement till den religionsundervisning som bedrevs av de judiska församlingarna. Även pensionärer kunde vistas på Glämsta sommartid, och under vinterhalvåret ordnades läger, weekendar och skollovsaktivieter. I slutet av 1970-talet var Glämsta slitet och i behov av upprustning, därför tillsatte församlingen en grupp för att utreda verksamheten på Glämsta, vad som behövde åtgärdas och vilka behov som fanns för framtiden.

T.o.m. 1957 är Glämsta benämnd skollovskoloni i arkivet. Därefter används benämningen sommarläger. Frågor rörande Glämsta handhades av kommittén för Glämstakolonin, senare Glämstanämnden. Kommittén för Glämstakolonin sorterade under Fattigvårdsnämnden med efterträdare t.o.m. 1962 och blev därefter en fristående kommitté inom församlingen.

Arkivet innehåller protokoll, diverse matriklar rörande deltagare, handlingar rörande Glämstalägren, handlingar rörande underhåll, reparationer, ombyggnader m.m. av fastigheten samt diverse räkenskaper. Eftersom det var svårt att särskilja handlingar från personer som varit verksamma på Glämsta/inom Glämstanämnden och på församlingens kansli från varandra innehåller arkivet även församlingens handlingar rörande verksamheten på Glämsta.

Se även Huvudarkivet (730128/01) volymerna F 2 a a: 4 och F 13 c:6.

Mikaela Nybohm

Serier (5 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
D	REGISTER OCH LIGGARE
F	HANDLINGAR ORDNADE ENLIGT ÄMNE
G	RÄKENSKAPER
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv

Nyheter