Arkiv

Nybodahemmet

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/1938

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/0cMX8ht1Ja27hGc6xaOPE2

Omfång

51,9 Hyllmeter

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Arkivhistorik

Nybodahemmet togs i bruk i mars 1938 varvid en del äldre barnhem nedlades (barnhemmet Fleminggatan 22, Lillsjönäs barnhem, Sabbatsbergsasylen, asylen vid Åsögatan). De första intagna barnen kom från dessa barnhem, från vilka även barnhemspersonal medföljde. Likaså medföljde en del arkivhandlingar från barnhemmet Fleminggatan 22 vilka sedermera överlämnades till barnavårdsnämndens arkiv. Det första årets arkivhandlingar från Nybodahemmet innehåller emellertid delvis i vissa serier även uppgifter från barnhemmet Fleminggatan 22, då man första tiden helt enkelt fortsatte att föra några av de samma år påbörjade serierna i avvaktan på Nybodahemmets egna formulär.

Arkivalierna och arkivförteckningen avspegla barnhemmets ursprungliga organisation och de förändringar däri som gjorts under perioden 1938-1953.

Då Nybodahemmet till storleksordning och organisation i hög grad skilde sig från de tidiga barnhemmen uppkom genast behovet av helt nya formulär, blanketter och handlingar för inbördes upplysning mellan barnhemmets expedition och barnavårdsnämndens centrala förvaltning samt Nybodahemmets olika avdelningar och funktionärer emellan, liksom för kontroll, redovisning, behovsprövning etc. Under årens lopp prövade man sig fram, dubbelföring uppkom som en följd av att flertalet funktionärer samtidigt hade behov av vissa uppgifter. Efterhand sökte man alltmer inskränkta dylikt dubbelföring, vilken dock ej helt kunde undvikas, bl. a även på grund av lokalförhållandena. Sålunda vare läkarens och hans närmaste medhjälpares tjänsterum liksom inskrivningscentralen med den s.k. "intagningen" förlagda till O:byggnaden, inspektörens tjänsterum med barnhemmets kontor och telefonväxel till E:byggnaden, vilket bl.a medfört dubbla kortregister och inskrivningsliggare. Vidare hade ekonomiföreståndarinnan som förestår i köket och barnhemmets centralförråd, två tjänstelokaler, en i E:byggnadens bottenvåning och en två trappor upp i samma byggnad varjämte en lagerlokal var förlagd till Gosshemmets källarvåning. Övriga "arkivbildande" funktionärer med särskilda expeditionslokaler är avdelningsföreståndarinnorna, maskinisten och vaktmästaren.

Genom den nya organisationen hade avdelningsföreståndarinnorna på Nybodahemmet tidigare föreståndarinnor för de små nedlagda barnhemmen överlämnat vissa av sina tidigare uppgifter till inspektören, till sjuksköterskorna och till ekonomiföreståndarinnan. De fick i fortsättningen en så gott som uteslutande vårdande och fostrande uppgift, liknande avdelningssköterskorna på barnsjukhusen.

En förskjutning av arbetsuppgifter från inspektören till läkaren och läkarens närmaste medhjälpare har under perioden ägt rum, liksom även en delegering av vissa av inspektörens uppgifter till ekonomiföreståndarinnan och föreståndarinnan för O:paviljongen med "Intagningen".

Ekonomiföreståndarinnan ursprungligen köksföreståndarinnan har efter intendentskontorets tillkomst år 1948 och tjänstens höjning till ekonomiföreståndarinnans lönegrad 1951 fått sina genom praxis framvuxna ökade befogenheter och skyldigheter som husmor och förvaltare av barnhemmets centralförråd med tillsyn över personalbostäder etc, organisatoriskt fastställda. Åtskillig bokföring jämte ansvaret för den årliga inventeringen åvilar henne.

Föreståndarinnan för O:paviljongen tillika sjuksköterska och arbetsledare för de numera tre övriga sjuksköterskorna vid barnhemmet liksom för paviljongens vårdpersonal är närmast under läkaren ansvarig för inskrivningscentralen och personalsjukvården. Hon har vidare varit ersättare för inspektören vid korttidsledigheter och semestrar och biträtt med anskaffandet av vikarier för insjuknad personal, vid demonstration av barnhemmet för in och utländska besökare m m befattningens efterhand ökade mångsidighet och innehavarens genom praxis framvuxna ansvarighet för barnhemmet närmast under barnhemmets inspektör och läkare medförde år 1951 en höjning av tjänsten till socialassistents lönegrad med krav på såväl medicinsk som social orientering hos innehavaren. En stor del av den journalföring m m som arkivet grundas på, vilar på denna befattningshavare och hennes medhjälpande sjuksköterskor.

Kurativa uppgifter hade egentligen icke i större utsträckning handhafts av barnhemsföreståndarinnorna för de mindre barnhemmen eftersom barnavårdsnämndens tjänstemän, speciellt barnavårdsmän och vårdbyråns tjänstemän handhaft dessa så gott som helt och hållet. Den nya organisationen medförde större krav på barnhemmets ledning härvidlag och denna utveckling har fortsatt. Med varje år har nämligen kraven på de medicinska expertutlåtandena över intagna barn ökat och en ökning av de s.k. "observationsfallen" ägt rum. Med denna intensifiering av den medicinskt psykologiska verksamheten följde ökade krav på personal och ökade krav i fråga om driftbudgeten. Denna ökning som var en nyhet i barnhemmens historia kunde endast ske stegvis och under vaksam behovsprövning från de anslagsbeviljade myndigheternas sida. En stor del av arkivhandlingsserierna har tillkommit för att man med exakta uppgifter skulle kunna redovisa och motivera anslagsbehov av skilda slag. Allteftersom behoven fylldes kunde en del av bokföring slopas såsom mindre nödvändig. Detta förklarar varför vissa serier upphört.

Antalet platser för intagna barn vid Nybodahemmet beräknades ursprungligen till 235, karantänplatser inräknade. Barnhemmets ledning hade emellertid icke rättigheter att motsätta sig överbeläggning under de första åren av verksamheten på grund av den allmänna platsbristen. Högsta antalet samtidigt vårdade barn noterades 1946 och var då 264.
1947 beslöts en begränsning till maximalt 229, senare ytterligare en minskning till 207. Genomsnittliga antalet inskrivna barn under året var under en perioden (1945-1949) 960. Under år 1953 intogs endast 692 barn. Sålunda har mot slutet av perioden såväl antalet samtidigt vårdade barn som antalet under ett år passerande barn väsentligt minskats.

Under hela perioden har en åldersförskjutning ägt rum till övervägande antal barn under skolåldern. Detta senare förhållande har varit en av huvudorsakerna till den fortgående personalökningen under samma tid, i första hand av den direkta vårdpersonalen, barnsköterskor, samt barnträdgårdslärarinnor. De senare har under läkarens ledning deltagit i den psykologiska observationen av speciella barn och efter utbildning därtill utfört de vanligast förekommande testningarna av barn. Som en följd av den antydda utvecklingen med stark ökning av antalet "observationsfall" tillkom ytterligare en rad nya tjänster. Läkaren som från början var arvodesavlönad erhöll fast läkartjänst år 1943. Underläkartjänst tillkom år 1952 liksom barnpsykologtjänst. Organisationen fullbordades genom att Nybodahemmet inlemmades i Stockholm stad psykiska barn och ungdomsvård, vilket beslöts av stadsfullmäktige i juni 1950. I konsekvens härav ha kuratorstjänster begärts.

Efter tillkomsten av intendentskontoret år 1948 med dess centralisering av inköp. Statistikbearbetning etc, kunde dels en förenkling av Nybodahemmets kontorsarbete ske, dels inlemmades Nybodahemmets förvaltning, liksom övriga institutioners tillhörande barnavårdsnämnden närmare i den samordnande centrala kameralförvaltningen med ökad insyn och kontroll genom intendentskontoret. En höjning av två kontorstjänster till paritet med liknande tjänster i den centrala förvaltningen följde i samband härmed. Vid periodens slut tjänstgöra hos barnhemmets läkare och på barnhemmets kontor två kanslibiträden och två kontorsbiträden. Kontorspersonalen i barnhemmets första lönestat utgjordes av "en telefonist, tillika skrivbiträde, halvtidsanställd" vilket också visar att man från början inte räknat med något omfattande skrivarbete. Att man ej heller räknat med att verksamheten skulle medföra så mycket handlingar att arkivera framgår även av att barnhemmet från början endast hade ett mycket litet arkivutrymme i anslutning till kontoret. Arkivets lokalfråga är ännu icke helt tillfredsställande löst. Provisoriskt är arkivet inrymt i en f.d förrådslokal under O:byggnaden , tillgänglig för kontorspersonalen och sjuksköterskorna närmast. För att säkerställa sekretessen har föreskrivits att varje anställd skall utkvittera ett reglemente om tystnadsplikt.

Nybodahemmet 30.8 1954

NYBODAHEMMET 1938-1967

Stockholms stadsfullmäktige beslutade 18/11 1935 att bevilja barnavårdsnämnden anslag för att uppföra ett upptagningshem för barn vid Nyboda i Brännkyrka församling. Upptagningshemmet skulle ersätta de förutvarande barnhemmen Fleminggatan 22 och Lillsjönäs samt barnasylerna vid Sabbatsbergsvägen och Åsögatan, vilka samtliga lades ned.
Hemmet skulle ha plats för ca 215 barn i åldern 1-16 år och dels härbärgera barn med behov av tillfälligt omhändertagande, dels barn med behov av fysisk och psykisk observation som underlag för stadigvarande placeringar.

Hemmet öppnas i mars 1938 under namnet Upptagningshemmet för barn vid Nyboda. Senare benämns institutionen enbart Nybodahemmet.
Organisationen varierade under åren och 1961 talas om "ett komplex av flera mindre barnhem" (två småbarnsavdelningar, tre småbarnshem och två skolhem). Antalet platser varierade också genom åren och 1946 fanns som mest 264 barn inskrivna samtidigt. I början av 1960-talet hade hemmet 191 platser.

Vid Nyboda fanns även en filial till den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU) vilken upphörde 1961. Stadsfullmäktige beslutade 21/11 1960 att Nybodahemmet skulle övergå till att användas som institution för vård och undervisning av förståndshandikappade samt att barnhemsverksamheten skulle överflyttas till ett antal nya mindre barnhem. De tre första av dessa var Farsta barnhem (1963), barnhemmet Mälarblick (1963) samt barnhemmet Norrgården (1965). 1967 inrättades ytterligare ersättningshem nämligen Centralhemmet, Hagsätra skolhem, Hässelby skolhem, Lövsättra flickhem, Sköndals
barnhem och barnhemmet Tallbacken. Verksamheten vid barnhemmet i Nyboda var helt avvecklad under 1967.

För ytterligare information se:

Stockholms kommunalkalender 1938-1967
Nybodahemmets äldre arkivförteckning (serie D 6).
Barnavårdsnämndens arkiv:
Byggnadskommittens för Nybodahemmet protokoll och handlingar
(serie A 2AAB) 1930-1938.

Sökingångar till arkivet mm

Det naturliga sättet att "hitta" ett barn som tagits in på Nybodahemmet är att titta i de kronologiskt ordnade liggare som finns över intagna barn med journalnummer och anhörigas namn, serie D lA (1938-1967). För åren 1953-1967 finns ett alfabetiskt kortregister över intagna barn som är lättare att söka i, serie D 2. I serie D 3, "Alfabetiskt register över fotografier på barn" finns ofta journalnummer noterade ( 1940, 1944-1946). Man kan också söka i den alfabetiskt ordnade serien B 2, "Meddelanden till vårdbyrån" som finns för åren
1939-1946. Den innehåller en typ av registerkort med tillhörande fotografier på barnen.

En serie som speglar den fysiska och psykiska observationen av barn som var speciell för Nybodahemmet är "Material från Hela världen-test", serie F 5. Den är alfabetiskt ordnad och har vanligtvis journalnumret noterat på observationsakterna, vilket gör att man kan använda den som sökväg för åren 1944-1950. Man tog även emot finska krigsbarn på Nyboda och om dessa finns det information i serie F 4 (1940-1942), "Handlingar rörande intagna finska barn".

Det finns även andra intressanta och givande serier i arkivet. Vill man få en överblick över hemmets verksamhet kan man läsa i informationsskrifterna i serie F 2A eller i artiklar om Nybodahemmet från olika tidningar och år samlade i serie F 10. Ett annat exempel är fotografier på intagna barn, serie F 3. För sjukdomshistoria finns intressant material i serierna B 5, "Diagnoser och rapporter" samt D 5, "Journaler över vaccination".

Stockholm 26/3 1998
Kristina Holtzberg

Tillägg

Arkivet levererades till Stadsarkivet när huvuddelarna av materialet i Socialförvaltningens centralarkiv våren 1997 överfördes till den nya depån i Frihamnen i samband med stadsdelsnämndsreformen. Leveransen omfattade flera arkiv som alla fick acc.nr 35/1997.

Arkivet omförtecknades digitalt i januari-mars 1998 av Kristina Holtzberg.
Faktasammanställningen om Nyboda gjordes av undertecknad i mars 1998 och denna har nu reviderats. Inledningen till den äldre arkivförteckningen 1954 av Inga Södersteen har dessutom kopierats och infogats i föreliggande version. På grund av dataadministrativa problem försvann den digitala filen redan 1998. Förteckningen återskapades digitalt sommaren 2001 av en sommararbetare i Frihamnen varefter undertecknad i februari 2002 gjort rättelser och smärre ändringar samt i december 2002 översiktligt förtecknat de serier
som ej blev färdiga 1998 (Handlingar rörande personal, F 7-serier samt Statistik, F 8-serier).

I depåexemplaret av arkivförteckningen återfinns pappersoriginalet till den ursprungliga versionen av den digitala förteckningen.

Litteratur:
Magnusson, Staffan: Nybodahemmet 1938-67. Betydelsen av storlek och byggnadsmässig utformning. D-uppsats Historiska institutionen, Stockholms universitet. 2002.

OBSERVERA:
I Barnavårdsnämndens arkiv (serie F 1 C) återfinns åtskilliga handlingar om Nybodahemmet: Administration, personal, verksamhet, utredningar osv.

Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 22 april 2003 och 13 april 2016
Lars Asklund

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Senast ändrad

2021-11-15 10:40:23

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv