JOHAN OLOF RUTHBERG  (1824 – 1892)

Person

KategoriPerson (släkt). Ospecificerad
Historik2019-12-02 kontaktades Stadsarkivet angående en mindre brevsamling "...skrivna inom familjen Ruthberg". Breven var daterade "...under andra halvan av 1800-talet" och härrörde från kronolänsmannen i Umeå norra länsmansdistrikt, Johan Olof Ruthberg (född 1824, död 1892).
Om Johan Olof Ruthberg är känt att han föddes 1824-02-11 i Nederluleå församling som son till bonden Per Jönsson i Rutvik och hans hustru Hedvig Matsdotter Ahlman. I oktober 1841 lämnade Johan Olof Ruthberg föräldrahemmet i Rutvik nr 16 för Luleå stad, där han upptas som "skrivare" bosatt på tomt nr 79. I augusti 1844 är skrivaren Johan Olof Ruthberg antecknad som utflyttad från Luleå stad till obestämd ort (enligt en uppgift skall han 1844 ha erhållit anställning vid Västerbottens läns länsstyrelse). I april 1846 omnämns han som tingsnotarie i Haparanda men har inte kunnat spåras i kyrkoböckerna förrän "landskanslisten J. O. Ruthberg" 1846-06-15 upptas som inflyttad till Umeå stad från Nedertorneå församling. Omkring 1850 ändras hans titel från "Lands Cancellisten" till "Krono Länsmannen" innan han i november 1853 flyttade till Umeå landsförsamling (där han upptas för hemmanet Grisbacka nr 3 om 5/32 mantal) och i december samma år gifte sig med guldsmedsdottern Maria Charlotta Gadd från Österteg. Tillsammans kom makarna att få fem barn:
Maria Olivia (1854-1860),
Hedda Mathilda (1857-1922, gift Markström),
Nanny Carolina (1859-1930, gift Rosenquist af Åkershult),
Maria (1861-1925, gift Åkerblom) och
Ernst Johan (1867-1933).
Johan Olof Ruthberg kom fr o m 1850 och fram till sid död 1892 att tjänstgöra som kronolänsman i Umeå norra länsmansdistrikt. Därutöver hade han vissa kommunala uppdrag i Umeå landskommun (däribland som kommunalstämmans vice ordförande 1876-1885 och dess ordförande 1886-1892 samt som fattigvårdsstyrelsens vice ordförande 1882-1892). Med början fr o m 1875 utsågs Ruthberg också återkommande av kommunalstämman till elektor vid val av riksdagsman för Västerbottens södra domsagas valkrets och var även själv riksdagsledamot i andra kammaren vid andra riksmötet 1887.
Johan Olof Ruthberg dog av "hjertförlamning" i Rödå under en tjänsteresa 1892-09-21.
Ett fotografi av Johan Olof Ruthberg är inskannat som bilaga till denna historik (källa: www.geni.com).
Brevsamlingen (omfattande totalt 140 olika brev och andra dokument) överlämnades som gåva till Stadsarkivet 2020-02-06 (se dnr KS-2020/00123). I samband med genomgången av samlingen påträffades ett enstaka brev (daterat 1868-11-24) som bedömdes ha inkommit till Ruthberg i dennes egenskap av kronolänsman och som därför 2020-xx-xx har vidarelevererats till Landsarkivet i Härnösand.
Under våren 2020 har Stadsarkivet dels upprättat ett register till denna brevsamling dels skannat samtliga brev och andra dokument. I samband med detta har kunnat konstateras att brevsamlingen bäst kan beskrivas som en gemensam samling för Johan Olof Ruthberg (1824-1892) och sonen Ernst Johan Ruthberg (1867-1933). De allra flesta breven har någon av dem som antingen avsändare eller mottagare (de flesta av breven för perioden 1884-1891 utgör dessutom en direkt korrespondens dem emellan!). Flertalet av de dokument som inte utgör brev (däribland betyg, intyg, anteckningar inför studentexamen och utdrag från bank) har också en direkt koppling till någon av dem. Brevsamlingen rymmer även en "gökunge" i ett mindre antal brev/dokument härrörande från Sofia Charlotta Hjertzell (född 1820-11-12 i Umeå stad som dotter till Nils Christoffer Hjertzell och Vendela Margareta Nerpin, död 1906-10-09 i Umeå landsförsamling) med okänd koppling till familjen Ruthberg.
Källor:
Umeå kommuns kommunstyrelses ärendeakt KS-2020/00123.
Umeå landskommuns kommunalstämma, A 1:4-6.
Nederluleå församling, C:6, A I:7 a, A I:8 a och B I:3.
Luleå domkyrkoförsamling, B I:1 och A I:6-7.
Umeå stadsförsamling, B I:1-2 och A I:10 a.
Umeå landsförsamling, B I:4, E I:3, A I:10, 16 f, 17 d, 18 f, 19 d, 20 d och 21 f samt F:5.
"Sveriges dödbok 1860-2016", CD-skiva utgiven 2017 av Sveriges släktforskarförbund.
Svenskt porträttgalleri XXV:2 "Riksdagens andra kammare 1867-1904", Albin Hildebrand, 1905.
Porträttboken "Tvåkammarriksdagen 1867-1970 - Ledamöter och valkretsar", band 5, Anders Norberg, Andreas Tjerneld och Björn Asker, 1992.
Hänvisningar till orter
Umeå stad (Verksamhetsort)
Umeå landskommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AC096/LEVERANS_360
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/dXkfAxkYHKcnQ112nU7pT1
SpråkSvenska
ExtraIDLEVERANS_360

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter