Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kungsholms skydds- och arbetsförening


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0153
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/oC6v73FPx4APeWcRaZxj71
ExtraID0153
Omfång
4,2 Hyllmeter 
Datering
1858 – 1988  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikKungsholms skyddsförening grundades den 11/3 1858 av den blott 22 år gamla Hertiginnan av Östergötland, sedermera Drottning Sophia. Den tyskättade drottningen hade som förebild de Frauenvereine som var aktiva i hennes forna hemland. Det var naturligt att Kungsholmen var den första stadsdelen i Stockholm som fick en skyddsförening; Kungsholmen utgjorde vid denna tid en av huvudstadens fattigaste stadsdelar. Drottning Sophia blev föreningens hedersordförande och beskyddarinna.

Skyddsföreningen utgjordes av så kallade skyddsfruar, frivilliga kvinnor inom församlingen som hade till uppgift att genom den sociala verksamheten hjälpa utsatta och fattiga inom församlingen. Skyddsfru kunde man bli utan att ha nämnvärda ekonomiska resurser till förfogande då det huvudsakliga stödet utgjordes av råd, anvisningar och praktisk hjälp. Exempelvis kunde fattiga få hjälp med ifyllande av blanketter och äldre få hjälp med att uppsöka läkare. Under Kungsholms skyddsförenings tidiga år indelades församlingen efter kvarter och gator i distrikt som tilldelades skyddsfruarna. Detta skedde under 1860- och 1870-talen då folkmängden inom församlingen uppgick till cirka 4500. Dock femdubblades befolkningen under 1880-talet, vilket medförde att distriktsindelningen ej längre utgjorde en rimlig indelning. Varje skyddsfru fick istället åta sig en eller flera familjer som hon skulle ha vårdnad om så länge som de tillhörde församlingen. Detta bestämdes i de stadgar som utarbetades och antogs på Drottning Sophias initiativ 1894.

På Drottning Sophias initiativ anställdes en diakonissa, som fick hälften av sin lön betald av drottningen. Den första diakonissan som anställdes av Kungsholms skyddsförening, Charlotta Broquist, påbörjade sitt arbete inom skyddsföreningen år 1883. Diakonissans uppgift var att bistå och hjälpa såväl skyddsfru som skyddsling. Efter drottningens död år 1913 betalades lönen helt av skyddsföreningen för att senare övergå till Kungsholms församlings ekonomiska ansvar.

Kungsholms skyddsförening erhöll under åren många donationer och penninggåvor från såväl enskilda personer som bolag och genom exempelvis försäljningar på basarer skapades inkomster som kunde lämnas som bidrag till hjälpsökande. En del av donationerna som tillkom föreningen gjordes till fonder, exempelvis de 100 kronor som drottningen skänkt till diakonissan år 1908. Diakonissan placerade gåvan under namnet Jubileumsfonden. Denna växte till 5000 kronor på 30 år. År 1908 beviljade kyrkostämman ett årligt anslag som utdelades av diakonissan i form av mat och kläder till behövande. Insamlingarna från Barnens dag var avsedda att under sommaren bekosta lantvistelse för barn. 1936 bildades skyddsföreningens syförening, vars arbete bidrog till skyddsföreningens inkomster genom basarförsäljningar.

Arbetsföreningen utgjorde en viktig del av skyddsföreningens verksamhet. I skyddsföreningens första stadgar uppmanades medlemmarna att erbjuda mödrar i fattiga familjer utan tillräckliga inkomster tillfälle till arbete utan att behöva lämna hemmet och familjen. En arbetsförening lydande under skyddsföreningen grundades och fick sedan egna stadgar år 1894. Fattiga, sykunniga kvinnor fick genom arbetsföreningen material till hemarbete; tyger, sybehör och dylikt. Under världskrigen inkom stora beställningar från sjukhus, armén och Röda korset. Under första världskriget hade arbetsföreningen 87 aktiva arbeterskor som fick beställningar på tusentals plagg. Vid andra världskrigets slut minskade efterfrågan drastiskt, och föreningens verksamhet lades temporärt ned. Arbetsföreningens styrelse utgjordes av samma personer som skyddsföreningens, men hade en egen kassaförvaltare och ytterligare en person som med arbetsföreningens föreståndarinnas hjälp hade till uppgift att sköta uppköp och utdelning av arbeten. Skyddsföreningens och arbetsföreningens räkenskaper var inledningsvis åtskiljda, men dessa har sedan i vissa räkenskapshandlingar kommit att behandlas tillsammans. Arbetsåret inom såväl skyddsföreningen som arbetsföreningen avser perioden 1/10 - 30/9.

När skyddsföreningen grundades 1858 var dess namn Fruntimmers-Skyddsföreningen uti Kungsholms församling i Stockholm. Detta namn kom sedan att ersättas; i föreningens räkenskaper används exempelvis namnen Kungsholms fruntimmers skyddsförening, Kungsholms fruntimmers arbetsförening och ibland även namnet Kungsholms arbetsförening. Därmed är det lämpligt att utgå från att det rör sig om samma verksamhet, trots förekommande namnbyten.

I skyddsföreningens arkiv finns handlingar från 1858-1988. De äldsta handlingarna utgörs av föreningens räkenskaper med bokslut, de yngsta är kassaböcker. Dock har handlingar ej påträffats som visar när skyddsföreningens verksamhet faktiskt upphör. En stor del av arkivbeståndet utgörs av föreningens olika räkenskaper. I arkivet finns exempelvis även protokoll och årsberättelser, handlingar rörande skyddsfruar och skyddslingar, donationer och testamenten som ankommer på föreningen, stadgar, pressklipp och arbetsordningar.

Kontroll

Skapad2009-11-23 15:53:00
Senast ändrad2021-01-11 13:08:53