Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Elevhemmet i Stockholm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0845
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/J8rabm5UzgRAuJImYlULT2
Omfång
0,7 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/14855

Förteckning 845









Förteckning

över

Elevhemmet i Stockholm
Inledning (äldre form)Elevhemmet i Stockholm kom till 1896. Ursprunget var ett hem för studerande unga kvinnor, som 1886 grundats av fru Louise Nordlindh.
Efter några år ville ägarinnan dra sig tillbaka. Hemmet hotades därför med upplösning. Medel blev dock insamlade för verksamhetens upprätthållande och på hösten 1896 bildades Elevhemmet, vilket övertogs av en styrelse. Hemmets uppgift preciserades i dess stadgar så, att det så långt tillgångarna medgav, "i inackordering för billigt pris" skulle mottaga "unga kvinnor, som för idkande av studier eller utbildning i någon förvärvsgren" behövde uppehålla sig i Stockholm.

Den 1 oktober 1896 inflyttade Elevhemmet i huset Sturegatan 60. I styrelseberättelsen för 1905 meddelas, att "56 unga flickor från 15 olika landskap i Sverige" under de förflutna tio åren i Elevhemmet "åtnjutit såväl ekonomiskt understöd som stödet av ett gott hem." Flickorna hade i medeltal vistats vid hemmet i två år. De hade studerat vid Högre Lärarinneseminarium, Privata Lärarinneseminarium, Folkskolelärarinneseminarium, Handelsinstitut, Handarbetskurs, Småskoleseminarium, Studentkurs, Tekniska skolan, Åhlinska kursen, Gymnastikkurs och Musikaliska akademien. Inackorderingsavgiften hade varit 35 kronor per månad. Därutöver hade till "varje penionärs underhåll ... ur hemmets kassa erfordrats ett belopp av i medeltal 320 kronor årligen."

Tack vare gåvor såväl i pengar som in natura kunde Elevhemmet mot en avgift av 35 kronor i månaden tillhandahålla bostad och kost åt 10 flickor samtidigt.

Den största donation, som Elevhemmet fick mottaga var fru Sophia Whitlocks donationsfond. Enligt donators bestämmelse fick fonden ej röras, förrän den vuxit till 40.000 kronor, vilket inträffade 1921.

Trots olika gåvor var Elevhemmets ekonomi tidvis ganska bekymmersam. Inackorderingsprisen höjdes i flera etapper och utgjorde 1962 200 kronor för delat och 225 kronor för ensamt rum.

Bland alla dem, som kom att sätta sin prägel på Elevhemmet kan nämnas fröken Hildur Djurberg, som var föreståndarinna vid Kungl. Högre Lärarinneseminariet. Under 40 år, från hemmets grundande 1896 till sin död 1936, tillhörde fröken Djurberg styrelsen och var dennas ordförande under åren 1896-1931.

Vid årsmöte för Elevhemmet i Stockholm den 12 mars 1963 beslöts enhälligt, att hemmets verksamhet skulle upphöra med utgången av det löpande räkenskapsåret, den 30 juni s.å. Det uppdrogs åt styrelsen, att sedan verksamheten avvecklats "donera Elevhemmets behållna förmögenhet med undantag av inventarierna till Fredrika-Bremer-Förbundets Stipendieinstitution för att under namnet Elevhemmet i Stockholm Stipendiefond användas till stipendier åt unga flickor, som bedriva studier eller annan utbildning på annan ort än hemorten."

Större delen av Elevhemmets arkiv överlämnades 1964 till stadsarkivet (acc. 51/1964). I oktobet 1972 överlämnades ytterligare arkivhandlingar av arvingar till fröken Malin Geijer (sekreterare 1914-1942, kassaförvaltare 1942-1961) som avlidit tidigare under året (acc. 39/1972). Arkivet har nu ordnats och förtecknats.

Stockholm den 23 oktober 1972.

(Viking Rendahl)
1:e arkivarie

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2008-04-10 12:44:16