Serie

Avhandlingar m.m.

Jernkontoret

Grunddata

Referenskod	SE/RA/420114/4/F/F 3
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/fbuo56IBdaAdpPoeOWrkt2
Arkivinstitution	Riksarkivet i Stockholm/Täby

Innehåll

Allmän anmärkning

Äldre alfabetisk serie. Avhandlingarna har i förändrad form använts som underlag till Jernkontorets Annaler.

PUDDELprocess var en metod att smälta järnmalm för att göra smidesjärn av tackjärn som kom till användning i Kina redan i slutet av Mingdynastin. I Västvärlden var det Henry Cort 1784 som fick stå som uppfinnare av denna järnframställningsmetod. Skillnaden från andra metoder var att det bränsle som användes för att hetta upp järnet inte kom i direktkontakt med järnet. I en särskild ugn placerades järnmalm eller järnrik slagg och sedan värmdes ugnen upp med generatorgas, stenkol eller annat fossilt bränsle. När detta järn smält fyllde man på ugnen med tackjärn som sedan fick smälta. När allt järn smält rabblades det av ugnspersonalen (puddlarna), d.v.s. man rörde om i massan med ett särskilt spett, i syfte att få tackjärnet och det övriga järnet att blandas. På detta sätt färskades järnet och bildade klumpar av smidesjärn. Dessa klumpar lyftes ut och bearbetades sedan under en hammare eller puddelklämma vilken pressade ut så mycket slagg som möjligt. Därefter valsades järnet till råstänger som i sin tur garvades för att bli av med mer slagg. Helt rent blev aldrig järnet och metoden blev aldrig särskilt vanlig i Sverige, medan den i stenkolsproducerande länder under en tid dominerade järnframställningen.

BESSEMERMETODEN eller bessemerprocessen är en metod för framställning av götstål, patenterad av den engelske ingenjören Henry Bessemer 1855. Metoden går ut på att färska flytande tackjärn till smidbart stål. Genom att blåsa luft genom smältan oxideras smältans kol, mangan och kisel jämte delar av järnet. Kolet avgår som koloxid och kolsyra, medan mangan och kisel flyter upp på järnmassans yta som slagg. Det första försöket gjordes i en degel av lera och luften pressades in genom ett rör i degelns lock. Blästerröret, genom vilket syre fördes in i smältan, igensattes lätt och redan 1855 kom Bessemer på tanken att använda rörliga ugnar för sin metod. År 1858 hade han den första ugnen av detta slag klar, en så kallad konverter.

VÄLLNING, hetsning eller smidessvetsning, är en sammanfognings- och legeringsteknik där man utgår från två eller flera metallstycken i fast tillstånd, exempelvis järn, nickel och platina, som värms till hög temperatur och sedan smids samman. Processen är en av de enklaste för att sammanfoga två metallämnen och har därför använts sedan långt tillbaka. Sedan metoderna bågsvetsen och gassvetsen uppfunnits under den industriella revolutionen har smidessvetsning blivit ersatt på många håll.

MARTINPROCESSEN
I Martinprocessen färskas tackjärnet i en regenerativ flamugn, i vilken temperaturen kan hållas så hög att det erhållna kolfattiga järnet blir flytande. Färskningen sker där genom slaggen, som täcker badets yta. Liksom vid bessemerprocessen skiljer man mellan den sura och den basiska processen. Vid den sura martinprocessen är ugnens infodring kiselsyrerik och slaggen blir sur. Vid denna metod renas inte järnet från fosfor eller svavel. Vid den basiska metoden tar slaggen upp fosfor ur järnet samt delvis svavel. Vid martinprocessen är man inte för värmealstringen hänvisad till tackjärnets legeringsämnen och kan därför även röra sig med vidare marginal i fråga om tackjärnets sammansättning. Då emellertid kiselns och manganens bortfärskning är tidsödande, fordrar man i regel av ett "martintackjärn", att halten av dessa ämnen skall vara ganska låg. Vissa modifikationer av martinprocessen har erhållit särskilda namn, så till exempel Talbotprocessen och Bertrand-Thielprocessen.

CARL DAVID AF UHR, född 23 juni 1770 på Kungsgårds bruk i Ovansjö socken, Gästrikland, död 19 mars 1849 i Stockholm, var en svensk ämbetsman inom bergsbruket, övermasmästare och akvarellist. Uhr införde åtskilliga kostnadsbesparande förbättringar i järnhanteringen och verkade även för Höganäs stenkolsverk och tillverkningen där av eldfast tegel. Han var flitig medarbetare i "Jernkontorets Annaler" och författade 1816–1837 alla masmästeristatens till Jernkontoret ingivna årsberättelser. Jernkontoret tilldelade honom sin stora guldmedalj. Han invaldes som ledamot av Vetenskapsakademien 1821. Uhr är representerad med en karta över Norbergs gruvfält och akvareller vid Jernkontorets samlingar i Stockholm.

STASSANO UGNEN: inom metallurgin använd strålningsugn med patent 1898. En ljusbågsugn är en typ av elektrisk ugn som används för att smälta metall (i smältverk). Den verksamma mekanismen är elektrisk energi som omsätts till värme i en ljusbåge mellan elektroder.

Ljusbågsugnar används framför allt för att smälta skrot för ståltillverkning. Strålningskällan är en fribrännande ljusbåge

Kontroll

Skapad	2019-06-28 13:33:12
Senast ändrad	2020-03-09 14:19:17

Volymer (49 st)

Referenskod	Tid	Anmärkning
1	1770 – 1850	Delvis osignerade och odaterat. Ämnen: hydrostatik, hydraulik, kropparnas allmänna egenskaper, anmärkningar vid järn-och blecksmidet i Sachsen, knivstålsgarvning, järnmalmers provning i degel, strödda reflektioner om stångjärns- och manufaktursmidet i Sverige, olika temperaturers inverkan på järns och ståls hållfasthet och tänjbarhet, stålgjutning, malmsmide, om stål med anledning av Världsutställningen i Paris 1867, skogar, snäckorm, om projekterad rostugnsbyggnad vid Klafreström, vällung vid Korsån, det engelska smidet vid Bäckefors, gruvbrytning - avskrift av F. von Scheele 1820, rysk masugnsbyggnad och tackjärnstillverkning (fragment) anteckningar under puddlingsförsöken och ämnesjärnskoksmidet vid Skebo, blåsningen vid Bållsta, tabellarisk uppställning över vällningen och puddlingen vid Nyby, gasvällung för kol vid Turbo	Läsesal
2	1858 – 1895	P. A Ahlberg om Franche-Comté-smidet 1858, A. Anckarsvärd kolningsförsök 1827, om kolning i nya kolugnen vid Brefven 1835, S. A Andrée om fuktighets inverkan på ritpapper och därav förorsakade fel på gruvkartor 1890-tal, R. Angerstein koncept till traktaten om anmärkningar vid italienska byggnadssättet odat., G. Arehn om degelstålsverket vid Ischeffs gevärsfaktori i Ryssland odat. S. Bagge om tackjärnscylinderblåsmaskiner 1838, E. Bergenschiöld om kolugnsmetodens upphjälpande i Nora bergslag 1780, E. Bergman om smidesförsök vid Forsbacka 1835, N.J Berlin om tackjärnets kol- och kiselhalt odat, G.F Berndes om avfall vid sågverk 1869, om olika sprängkraft hos dynamit, ammonikakrut och vanligt bergkrut 1870, J.Berzelius om kemisk undersökning av järnmalmer och järnsorter vid Björnhyttan och Uhrfors 1811, C.W Bildt om kontinuerligt uppsättningsmål för gasgeneratorer och om behandling av valsad tråd 1895, H. Braune Beskrivning över stjälpbara martinugnar odat, om martinugnar som går med drag odat, om omkastningsventiler för regenerativa ugnar 1890-tal, om några amerikanska gasgeneratorer odat, beskrivning över det nya valsverket vid Steelton 1895	Läsesal
3	1826 – 1897	C.A Caspersson om den vid bessemerblåsning rådande värmegradens inflytande på götens egenskaper odat, R.Charleville om masugnarna och bessemerverken vid Björneborg 1882 och slutet uppsättningsmål för masugnar 1891, O. Curtz Några meddelanden om de cumberländska hämatitfyndigheterna förekomst och brytningssätt 1897, J.A. Dahl Gasugn vid Finspongs tunnplåtvalsverk 1886, om apparater och anordningar för torkning av okolat bränsle 1887, Beskrivning över en vid Finspong uppförd ytkondenseringsapparat 1888, C.G Dahlerus Försök för utrönande av vattenångas inverkan på kol vid olika temperaturer 1879, Försök för utrönande av forsforns förhållande i masugnsprocessen vid olika beskickningar och temperatur 1879, Undersökningar om förloppet vid bessemersfärskning 1881, C.A Dellvik om bränntorvs beredning och användande vid Lesjöfors bruk 1857, H.Dillner om rostningsförsök vid Pershytte masugn 1880-1881, F. Droinet om metallurgie 1850, V.Eggertz om kolprov på järn, verkställda dels med jod och dels kolometriskt odat, om fosforprov på järn och järnmalm odat, om separator för malmprov odat, G.Ekman Smides- och puddlingsförsök samt årsrelation 1834-35, om gasugnars byggnad och skötsel 1845, Försök med bränntorv vid Lesjöfors 1856, Blästervarmapparat vid Långbanshyttan 1874, G. Ekman, Clason, J.G Uggla, L och C Östberg om smides- och vällningsförsök vid Bäckefors, Östanå, Svaneholm och Furudal 1835-36, A. Erdman Geologiska-mineralogiska undersökningar av Sveriges viktigaste gruvfält 1850-52, A.W Fahlström Puddlingsförsök vid Motala 1846, G.A Forsberg om Forsbergs patenterade treformshärdar och vällugnar 1883, O. Forsgren Undersökningar om varmapparater för masugnar odat.	Läsesal
4	1826 – 1826	G. Broling. Berättelse om zinkförsöken	Läsesal
5	1826 – 1826	G. Broling. Berättelse om zinkförsöken	Läsesal
6	1826 – 1897	G. Broling. Berättelse om zinkförsöken	Läsesal
7	1826 – 1883	Br-Fo. J.D Christernin " Försök till byggmästarkonsten i allmänhet och i synnerhet för bergslagsbyggmästare". Plancher. Volymen är placerad på 1108.	Läsesal
8	odat.	J.H af Forselles om den tellurgiska skapelsens destruktion	Läsesal
9	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del I Kartan och landets beskrivning	Läsesal
10	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del I Kartan och landets beskrivning	Läsesal
11	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del I Kartan och landets beskrivning	Läsesal
12	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del I Kartan och landets beskrivning	Läsesal
13	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del I Kartan och landets beskrivning	Läsesal
14	odat.	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del II Allmänna bergsarternas karaktäristik och formationer samt tillfälliga fossila bildningar	Läsesal
15	1840 – 1854	Förklaring till geognostiska kartan över Sverige: Del II om bergarter och formationer mm. illustrationer till geognostiska kartan över Sverige odat, provsamling av svenska bergarter 1840, Förteckning på stuffsamling 1854	Läsesal
16	1838 – 1842	Geologiska undersökningen	Läsesal
17	1843 – 1843	Geologiska undersökningen	Läsesal
18	1844 – 1844	Geognostiska undersökningen	Läsesal
19	1845 – 1845	Geognostiska undersökningen	Läsesal
20	1846 – 1846	Geognostiska undersökningen	Läsesal
21	1847 – 1847	Geognostiska undersökningen	Läsesal
22	1848 – 1849	Geognostiska undersökningen	Läsesal
23	1792 – 1897	J.C Garney Berättelse om tackjärnsblåsningen 1792 (fragment från reseberättelser), C.J Geijer Ritning med beskrivning till vattenbälgar 1832, R. Geijer om Blairs metod att omedelbart av malm framställa smidigt järn eller stål 1870-tal, C. af Geijerstam om aluminium såsom tillsatsämne till götmetall odat, S. Gjers Omkastningsanordning för valsverk 1875, G.A Granström om gruvorna och gruvdriften inom Norbergs bergslag 1875, Skredhus med lave för berguppfordring vid Kolningsverket i Norberg 1881, Erfarenhetsrön om uppfordringslinor1887, Elektricitet i bergshanteringens tjänst 1892, A. Grill Österlundska puddlingsmetoden odat., Om ståltillverkning efter Bessemers metod vid Edsken 1859, Berättelse om järnhanteringens representation på Industriutställningen i Petersburg 1870, Försök att vid tackjärnstillverkning i blandning med träkol använda stenkol från Skåne 1873-74, V. Gröndahl Förbättring av Lundins metod för bestämning av arsenik i järn och järnmalm 1886, J. A Haeger försök till utredande av den kemiska process som föregår då svavelhaltiga järnmalmer rostas 1830, G. Hallberg Försök angående bergarters relativa borrningsmotstånd och relativa navernötning 1897, J. Hamilton Ritning med beskrivning till ett blåsverk samt ritning till en rostugn 1832.	Läsesal
24	1829 – 1896	A. Hartman Kolorimetiska kolprov istället för smidesprov odat, N. Hedberg om gruvdriften vid Utö järnmalmsfält odat, P. J Hjelm Några anledningar till järnets beståndsdelar 1779, J. Holmgren Beskrivning över ångvagnar 1834, P.J Holmgren Blåsningsförsök vid Ankarsrum (se även hans reseberättelse 1834), E.Horner Nytt försök vid kolning 1829, G. Husgafvel om en metod att direkt ur malm framställa stål och järn, L. I Igelström Bidrag till Filipstads södra bergslags minerografi 1850, Om silvermalmssmältningen vid Vegerbols silververk 1851, Analyser på mineraler från Filipstads bergslag, Geognostisk-mineralogisk beskrivning över Värmskogs socken mm. 1851, Geognostisk-mineralogisk beskrivning över Filipstads bergslag 1851, berättelse över kemiska undersökningar av mineraler från Värmland 1852, Relation över geologiska undersökningar på Uddeholms bolags territorium 1852, Geognostisk och mineralogisk beskrivning över Älvdals härad 1853, geognostisk beskrivning över trakten omkring Undenäs brunstensgruvor 1854, Berättelse över mineralogiska och geognostiska undersökningar i Hellestads och Vånga bergslag 1854, C.A Jacobsson Om härdställning vid lankashiresmide 1876, om sekunda tackjärn 1886, om en torkningsapparat för torv 1892, K. Johansson om Rysslands malmtillgångar och dess bergshantering 1894, F. Julian Manganbestämningsmetod 1896	Läsesal
25	1803 – 1894	N. Kjellberg om Grängesbergsmalmarnas användning odat, om fosforsyrans förhållande i masugnsprocessen och fosfors inflytande på tackjärns sammansättning, R. Klingberg Lundinska väll- och martinugnar vid Liljendal 1882, P. Lagerhjelm Hydraliska försök 1815, P. Lagerhjelm, G.S Kallstenius och Z. Nordmark Hydraliska försök 1814-15, Y. Lagerwall om järntillverkningen i Förenta Staterna odat, I Landgren Uppsättningsanordning för vällugnskoltorn odat, A. Larsson Personhiss för donlägiga gruvor odat, säkerhetshiss vid Dalkarlsberg 1894, C. J Lidbeck Något om masugnar 1803, Om brunstenens inflytande på tackjärnet mm. 1805, Försök till omarbetning av Garneijs masmästeri 1814, N. Lilienberg om valsverk 1878, om martinrälstillverkning av förslitna järnräls mm. 1879, Meddelanden från England och Nordamerika 1879-80.	Läsesal
26	1811 – 1884	E.J Ljungberg om brännbara gasers framställning av ved och sågspån odat, och om kontinerlig kolugn odat, G. Lundberg beskrivning över the Worcester Malleable Iron Companys aduceringsverk 1884, H. Lundborg om Sulusmältning i rachettugn vid Stora Kopparberget 1867-68, E. Lundin om bestämmande av arsenik i järn, stål och järnmalm 1884, J.F Lundin om sågspåns magasinering 1867, C.H Mannerstråle om schaktbyggnad i sank mark 1876, J. P Morell om smidesförsök vid Graninge 1830, om smide i ovala härdar vid Graninge m.fl. bruk 1834-35, om smidesförsök vid Västanfors 1836-37, om smidesförsök vid Avesta 1844, H. Munktell Guldextraktion med klorkalk vid Falun odat, J.G Möllenhoff om stjärn- och kronhjulskuggars, bälgkammars och lyftkuggars rätta skapnad till erhållande av jämn lastning 1811, J.G Möllenhoff, Z.Nordmark och P.Lagerhjelm Hydraliska försök 1811-14	Läsesal
27	1847 – 1893	P. Nisser Anvisning att nyttigt använda den starka lågan vid masugnarna 1847, G. Nordenström om sovring av järnmalm medels magnetiska malmskiljare odat, Resultat av användning av diamantborrmaskiner vid undersökningsarbeten i malmgruvor odat, meddelande om en i Sjögruvan uti Dannemorafältet uppförd tryckpump odat, Om användning av takbrytning vid några svenska järnmalmsfält (skadad handling) odat, Anteckningar om svenska gruvbrytningens utveckling från äldre tider intill slutet av adertonde århundradet 1870-tal, Om järnmalmsförråden i Algeriet och vid Bilbao i Spanien 1870-tal, Översikt av malmbrytningens viktigaste framsteg i Sverige efter år 1860 1880-tal, Om gruvhanteringen i Spanien 1880-tal, Iakttagelser rörande förmånligaste ordningen av handborrning, effekten av densamma i förhållande till det använda arbetet och till effekten vid maskinborrning 1886, E. A. Nordström Om olika system av linbanor och åtskilliga mekaniska anordningar vid gruvfält i Nordamerika.	Läsesal
28	1777 – 1890-tal	C. L Obberius Det viktigaste för den praktiska skogshushållningen med särskilt avseende på bergslagen (på både svenska och tyska) odat, Avhandling om skogsinstitutet samt skogshushållning 1840-41, Kolningsförsök vid Ferna, Bysala och Västsura 1841-46, E. Gson Odelstjerna Beskrivning över koltorkningen vid Dalkarlshyttan odat, om malmmartin eller användning av malm som färskningsmedel vid martinberedning 1880-tal, Gasgenerering för regenerativa ugnar utan användning av kondensering 1880-tal, J. Osbäck Underrättelser för bruksägare och hammarsmeder rörande stångjärnssmidet odat, O. Pettersson och A. Smitt En ny metod att kvantitativt bestämma kol uti smidesjärn och stål 1890-tal, A. Phipalion Några reflexioner möjligen föranledde till ett förbättrat kolningssätt 1833, H. von Post Några meddelanden om ett nytt pumpverk i Bersbo koppargruvor 1880-tal, J. Ramsell Berättelse om ett särskilt sätt till underbädd för städstockar i hammarsmedjor 1781, C. Rinman Försök till smide av puddlingsjärn 1821 (se af Uhr), L. Rinman Berättelse om undersökningar på fosforhaltiga malmer i Grangärde 1847, Adoucerat tackjärn 1867, Anteckningar med anledning av Världsexpositionen i Paris 1867, Några observationer på gasens pression i en masugnspipas övre delar mm. 1870-tal, berättelser om undersökningar rörande ytkondensorer 1877-78, Om gasgeneratorer 1881, Om beståndsdelarna i träkol 1882, S. Rinman och Sal. von Stockenström Smidesförsök vid Borkhult 1777.	Läsesal
29	1765	Sven Rinman "Jernwerkslexicon" samling av arbetares konstord uti järnhanteringen och svartsmidet 1765	Läsesal
30	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 1-3	Läsesal
31	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 4	Läsesal
32	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 5	Läsesal
33	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 6	Läsesal
34	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 7	Läsesal
35	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 8	Läsesal
36	1765	Sven Rinman. Försök till Jernets historia. Afd. 9-10	Läsesal
37	1773 – 1890-tal	H. A Rosén uppvärmningsapparat för Eggertzska kolprov odat, H. Rygård Villkoren för erhållande av tätt gjutgods odat, A. Sahlin Användning och framställning av koncentrerade magnetiska järnmalmer i Amerika odat, W. Sandahl Om ugnskolning vid Boxholm 1883, C. P Sandberg Om svensk järnvägsmateriel 1866, J. Schedin Försök att med blåsrör upphetta luften 1835 (se även af Uhr), F. von Schéele provblåsning vid Sunnemo 1833, G.G.Schiöberg Kort beskrivning å sjömalmsupptagningen i Kronobergs län 1773, N. G Sefström Några uppgifter om tullavgifter å svenskt järn på utländske orter odat, G. Sellergren Några reslutat av undersökningar beträffande kupolugnar odat, A. Setterwall Om bestämmande i järn och stål mm av mangan förmedelst titrering och av kol medelst förbränning i syrgas 1880-tal, A. Silfversparre Iakttagelser rörande varmapparater för masugnar odat, A. Sjögren Anteckningar om svenska gruvbrytningen odat, Om magnetisk anrikning av järnmalmar 1890-tal, C. Sjögren Beskrivning över nya masugnsanläggningen vid Klodno odat, Om Thomasprocessen och anläggningen av Thomasverken odat, C. M.A Sjögren Smidesförsök vid Bruzaholm 1827	Läsesal
38	1824 – 1890	F. M Stapff redogörelse för teodolitmätning i Falu gruva 1868, N. Starbäck Försök att uppfatta de omständigheter varpå malmbeskickning och smältning i allmänhet bero 1824, Föreläsningar i masmästeriet 1826, Provblåsning vid Högfors 1834, Beskrivning över ritningen till en rostugn 1840 (se även af Uhr), E. S Steffansson Uppsättningsapparat för koltornsvällugn vid Söderfors 1877, B. von Steyern Gasgeneratorer vid Falu kopparverk, E.Sundberg om bränders tillgodogörande i masugn odat, H. Sundholm Nasafjälls silvergruvor 1890-tal, Några anteckningar om gruvorna inom Ludvika socken 1890-tal	Läsesal
39	1801 – 1881	E.T Svedenstjerna om järnmalmers rostning 1801, Rostnings- och smältningsförsök vid Söderfors 1810, Försök till svar om brukssocietetens prisfråga 1808 (jfr reseberättelser FII a), Allmän översikt av de sedan 1805 i svenska järnhanteringen gjorda förbättringarna mm. 1811, C. M Säf Försök till handbok för bruksbyggmästare 1834, C. G Särnström om bestämning av kol i järn och stål odat, iakttagelser rörande träkols inflytande på fosforhalten hos därmed framställt tackjärn 1880-tal, Om bestämning av mangan medelst titrering (se även R. Åkerman)	Läsesal
40	1831 – 1895	A. Tamm Undersökningar rörande sammansättningen av de i en bessemerugn under blåsning alstrade gaserna odat, Olika sätt att upplösa järn för fosforhaltens bestämmande medelst ammoniummolybdat odat, Analyser och degelprov å svenska järnmalmer odat, Analytiska meddelanden odat, Några meddelanden rörande kemisk provning av järn och järn malm odat, Beräkningar över det i några svenska masugnar dels med blästerns, dels med beskickningens syre förbrända kolet odat, Undersökningar rörande sammansättningen av de bortgående gaserna från några svenska masugnar odat, Undersökningar rörande sammansättning av de från bessemerugnarna vid några svenska järnverk under blåsningen bortgående gaserna odat, dito även som av därvid använt tackjärn och erhållna produkter odat, om bestämmandet av forsforhalten hos järn och järnmalm odat, Undersökningar rörande bestämmandet av kolhalten hos tackjän, stångjärn och stål 1870-tal, A.G Tamm Om jämförelsen mellan smitt och valsat järns egenskaper 1831 (se även A. Åkerman), O.T Tellander om den basiska martinprocessen vid Alexandrowsky stålverk nära Petersburg odat, Meddelande om professor J. von Ehrenwerts förslag att regenerera masugnsgas odat, Beskrivning över martinverket vid Alexandrowsky nära Petersburg, R. Thalén om undersökning av järnmalmsfält medelst magnetiska mätningar odat, C.F Tholander om masugnseffekter odat, H.Tholander Försök att utröna rostningens inflytande på magnetisk järnmalm och blodsten odat, Om kväve hos götjärn 1888, Om beskickningars fördelning på masugnar och om slutna uppsättningsmål 1891, Om framställning av tackjärn av låg fosforhalt 1895, E. Tiberg om magnetiska mätningar vid järnmalmsfält medelst magnetiska inklinationsvågen 1883, H.V Tiberg om några på järnmalmsbrytningens ekonomi inverkande förhållanden odat, M Troilius Meddelanden från Förenta Staterna odat, Iakttagelser rörande tillverkningen av bessemerstål odat.	Läsesal
41	1811 – 1832	C. D af Uhr Puddlingsförsöken vid Skebo 1819-1822, Journal över blåsningsförsöken vid Brefven 1832 del I och II, Om ankartågtillverkning af järn 1827, Kolugnar 1826, Småugnsförsöken 1812-13, Berättelse om Tackjernsblåsningens tillstånd i Wermland 1812, Memorial ang. början af Kolningsförsöken vid Furudahls bruk 1811 (7/12) -1812	Läsesal
42	1821 – 1834	C.D af Uhr om Warm Lufts försöken vid Brefven 1833 del I och II, Warm Lufts försöken vid Ankarsrum 1834, C D af Uhr och P. Almgren om Tackjerns tillverkningen uti riket 1821, C D af Uhr, Rothoff, Rinman m.fl. Puddling vid Skebo 1821 och 1822, Brukspatronen Wilckes och Inspectoren Arnell om Bergsunds verkstad och Hellefors bruk 1820-tal, C D af Uhr m.fl. Yttrande om de ifrågasatte Rostningsförsöken 1826 och 1827, Om Prof-Rostningen vid Kratte, Edske, Silfhytteå och Hofors. Prof-blåsning vid Hofors samt Prof-smidning vid Hammarby 1833-34.	Läsesal
43	1826 – 1897	M. Trolilius Jämförande undersökningar mellan svenska helvalsade ångrör av martin och engelska s.k. lapvällda ångrör av puddeljärn odat, Förslag till nya bestämmelser för kopparleveranser till Sveriges statsbanor odat, Om Kungl. tekniska högskolans materialprovningsanstalts verksamhet 1897, E. Wahlberg Bestämning av kromhalten i järn och stål medelst titrering 1888, C. Wallman Försök till utrönande av järnlinors styrka 1826, D. Wenström Städstabbar av tackjärn 1851, J. Wenström och G.A Granström Electriciteten i bergshanteringens tjänst 1890-tal, L. Wenström om resmilor, vilka tändas ovanpå i kullen och vid vilka kolningen drives till botten medelst lufttrummor, W. Wenström rysk järnplåt 1895, C.F Westberg om det svenska markscheideriet 1867, F. Westman om skötseln av de vid Dannemora uppförda gasrostugnar 1859, Om brukspatron C.A rettigs gjutstålstillverkning 1861, Tankar rörande den svenska järnhanteringen 1870, E. Westman, F Didron och C.A Ångström Berättelse om försök med plåt 1880, J. Wiborgh Volymetrisk metod för bestämmande av kolhalten i järn odat, Om tillverkning av dinas-tegel 1872, Nytt koloritmetriskt svavelprov för järn 1880-tal, varmblästers användning vid bessemer, Wiborghs luftpyrometer 1890-tal	Läsesal
44	1831 – 1893	B. Wijkander Meddelanden om värmbara underjordiska vällugnar 1885, T. Witt Meddelande rörande ekonomiska brytningsresultat från Falu gruva 1870-tal, anteckningar om praktisk gruvbrytning från Falu gruva 1893, C- Wittenström Beskrivning över Domnarvarvets järnverk 1878, K. A Åkerblom Metod att kvantitativt bestämma koppar i malmer och slagger mm. A. Åkerman Om räckugn 1831, Smidesförsök vid Högfors 1834, Om vintervägars förbättring 1837, Bidrag till svenska stångjärnssmidets förbättring 1838, A. Åkerman, A.G Tamm, G.Ekman och C D af Uhr om undervisningsanstalt för smeder 1831-32	Läsesal
45	1870 – 1896	R. Åkerman Några iakttagelser rörande masugnsprocessens värmeförhållanden, beräkningar rörande möjligheterna för gasregenereringen i den nya Siemenska ugnen, Om en av P. Gredt verkställd undersökningar rörande bildningstemperaturer för masugnsslagger, Meddelande om Hadfields nya järnmanganmetall, Betingelser för ändamålsenlig framställning av tackjärnsgjutgods samt nya användningar av kiseljärn, Om den basiska bessemerprocessen för fosfors avlägsnande, Om Casperssons konverterskänk, Bidrag till utredning av frågan om generering utav bränslegas, Om järns förrostning, Om Mathiers's retortkolningsugnar, Om Gustaf Ekmans verksamhet i den svenska järnhanteringens tjänst, Underrättelser om järnhanteringens utveckling och senaste framsteg, till väsentlig del bedömda på grund av utställningarna i Wien (-samtliga odat.) förslag till slutnings- och uppsättningsapparat för masugn 1860-tal, Om det rätta begreppet av "stål" , Om Siemens regenerator-vällugnar vid Britannia Work i Middlesbrough, Bränslebesparing genom hög blästervärme i träkolsmasugnar, Om Ferries självkoksande slutna masugn, Åsikter rörande sorterings- och beteckningssätt för olika beskaffad bessemermetall, Förhållanden vid vattenhaltigt bränsles användande i gasugnar, Om maskinpuddling, från utlandet hämtade meddelanden, Om järnhanteringen i Nordamerika, Om framställning av material för den Siemens-Martinska stålberedningsmetoden (1870-tal), Studier om värmeförhållandena masugnsprocessen med särskild hänsyn till varmblästerns inflytande på densamma 1871, Statitstiska uppgifter om olika länders järnhantering samt några betraktelser till följd av Världsutställningen i Paris 1878, Om utvecklingen av Sveriges järnhantering, Om koloxids reducerande inverkan på syrsatt järn, Om de för olika masugnsslaggers smältning nödiga värmebehoven ( samtliga1880-tal), Om bessemerprocessen, sådan den utvecklats i Sverige 1893, Några huvuddrag av de förändringar inom järnhanteringen, som utövat bestämmande inflytande på Sveriges tillverkning och export av järn 1896, R. Åkerman och C.G Särnström Om askhalter och fosforprocenter i trä och därav beredda kol odat,	Läsesal
46	1880 – 1890	C. A Ångström Beräkning av godsdimensioner hos konstruktionsdelar till valsverk, Ingenjör Brandts hydraliska bergborrningsmaskin, Om spårkonstruktioner för järnvalsverk, Om tillverkning av rör eller tuber utan löd- eller vällsöm, Om utsmidning av göt medelst hydraulisk press, Anordning och drift av hydrauliska smidespressar (samtliga odat), Om användning av hydrauliskt tryck såsom drivkraft för åtskilliga mekaniska verkstäder och för järnhanteringen begagnade arbetsmaskiner 1880-tal, Om nya konstruktioner för hydrauliska smidespressar, Konvertrar med stolar och vändverk samt skänk- och götkranar till Domnarvets nya bessemerverk 1890-tal.	Läsesal
47	1827 – 1836	O.G Öngren Blåsningsförsök vid hagelsrums m.fl. masugnar 1827-28, Sjömalmers rostning vid Pauliström 1832, rostnings- och blåsningsförsök å sjömalmer 1836-37, Berättelse om sambruksblåsning vid Järbo hytta 1836.	Läsesal
48	1836 – 1847	Berättelse om sambruksblåsning vid bergsmanshyttor i Ofvansjö och Torsåkers socknar 1837, smidesförsök vid Klenshyttan och Högfors 1847	Läsesal
49	1836 – 1839	C. Östberg Vällningsförsök vid Furudal, om kolning vid Åkers styckebruk i en av F. Droinet uppgiven apparat 1839.	Läsesal