Sök i arkiven
Genvägar MENY

STIFTELSEN GAMMALT HANTVERK

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad
HistorikDEPONERAT arkiv utan tillgänglighetsbegränsningar.
Initiativet till samlingarna av gamla hantverksredskap och föremål från hantverksyrken togs av Snickarmästare Otto Chambert, verksam inom Norrköpings Hantverksförening och Norrköpings Snickarmästareförening.
Detta skedde med stöd av Snickarmästarnas styrelse som uppdrog till Snickarmästare Otto Chambert och Snickarmästare John Johansson, delägare i Bröderna Johansson Möbelsnickeri, att organisera en insamling av olika hantverksredskap, verktyg och föremål, företrädesvis inom Möbelsnickaryrket.
Anledningen var att flera möbelsnickerier, men också andra gamla hantverksyrkens firmor och verkstäder hade börjat nedläggas eller upphöra.
Detta skedde i slutet av 1930-talet och i början av 1940-talet. Efterhand växte samlingarna och Hantverksföreningen upplät då en källarlokal under Norrköpings Saluhall, i föreningens dåvarande fastighet vid Nya Torget, Trädgårdsgatan 20.
Vid Norrköpings Hantverksförenings föreningssammanträde den 10 december 1940 utsågs Snickarmästare Otto Chambert till chef för samlingarna, som då kallades "Norrköpings Hantverksförenings samlingar av gammalt hantverk", samt för det fortsatta insamlingsarbetet. (Bilaga 1).
Detta uppdrag kom Snickarmästare Otto Chambert att inneha och ansvara för i 45 år, till 1985, då hantverkssamlingarna i sin helhet voro överflyttade till Norrköpings Stadsmuseum.
Samlingarna som nu ökade kraftigt under Snickarmästare Otto Chamberts hängivna arbete och stora intresse, ordnades yrkesvis för exponering och visning.
Den 20 januari 1957 kunde samlingarna invigas av Sveriges Hantverks- och Småindustriorganisations ordförande Gerhard Nilsson. En händelse som t o m fick Norrköpings Tidningar att skriva om detta på tidnings ledarsida den 21 januari 1957. (Bilaga 2).
Museet öppnades sedan för allmänheten 1 april 1957.
Detta var embryot till de samlingar som senare skulle utgöra grunden för Stiftelsen Gammalt Hantverk.
När sedan Norrköpings Hantverksförenings och Hantverkande Borgerskapets bostadsanläggning vid Lida Kullar, som uppfördes under åren 1967-1969, efter hand blev färdigbyggd överflyttades Hantverksmuseet dit under 1968.
Hantverksmuseet placerades i bostadsanläggningens stora centrala skyddsrum.
Där utvecklades Hantverksmuseet, under Snickarmästare Otto Chamberts fortsatta energiska och målmedvetna arbete, till att omfatta 56 olika hantverksyrken med 1000-tals föremål.
Den 29 september 1973 invigde Landshövding Per Eckerberg det nya färdigställda Hantverksmuseet, som då förvaltades av en nybildad stiftelse under namnet "Stiftelsen Gammalt Hantverk i Norrköping" som hade bildats av Norrköpings Hantverksförening och Hantverkande Borgerskapet den 9 april 1968. (Bilaga 3 och 4)
"Från hugskott till institution" som så typiskt och träffande Snickarmästare Otto Chambert uttryckte sig vid invigningen av sitt livsverk.
Den nybildade stiftelsens styrelse kom att bestå av 7 ordinarie ledamöter och 5 suppleanter. Av dessa utser Hantverkande Borgerskapet 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter, Norrköpings Hantverksföreningen, numera Företagarna i Norrköping, 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter samt Norrköpings kommun 1 ordinarie ledamot och 1 suppleant.
Till Stiftelsens Gammalt Hantverks förste ordförande valdes, hedersledamoten i Norrköpings Hantverksförening, f d Borgmästaren Sven Lutteman.
Sedan växte samlingarna av gamla hantverksföremål till betydande storlek under Snickarmästare Otto Chamberts och Frisörmästare Gösta Dahlins oförtröttliga arbete och intresse. Norrköpings Hanverksförening och då särskilt dess ordförande Bokbindarmästare Nils Isberg understödde under alla år, på allt sätt och med stort intresse, Snickarmästare Otto Chamberts insamlingsarbete och utbyggnad av Hantverksmuséet.
1976 påbörjades katalogisering av de till Stiftelsen Gammalt Hantverk tillhöriga samlingarna. Katalogiseringen bekostades med anslag från olika offentliga liksom privata kulturella fonder och utfördes av kompetent personal från Uppsala universitet och Norrköpings stadsmuseum.
Katalogiseringen berörde till en början inte de av Snickarmästare Otto Chambert privat ägda föremålen i samlingarna, uppskattningsvis nära hälften av samlingarna.
Visningarna av Hantverksmuséet ute på Lida Kullar utfördes av Snickarmästare Otto Chambert själv, med stor hjälp av Frisörmästare Gösta Dahlin och fru Aina Bothvidson, Källaren "Kräftrikets" mångåriga och sista innehavare.
Populariteten med visning av hantverkssamlingarna växte, antalet besökande och visningar ökade för varje år. Följden blev att Chambert, Dahlin och Bothvidson fick en för stor arbetsbörda. De hade också kommit upp i en ganska hög ålder.
Stiftelsen Gammalt Hantverks styrelse förstod att en långsiktig lösning måste komma till stånd, för att bevara hantverkssamlingarna till eftervärlden.
Representanter för Norrköpings Kommun hade tidigare, vid olika tillfällen, framfört informella förfrågningar om Hantverkets i Norrköpings intresse att flytta hantverkssamlingarna på Lida Kullar till ett planerat nytt Stadsmuseum.
En förnyad kontakt med kommunen togs, nu av representanter för Stiftelsen Gammalt Hantverk, om en eventuell överflyttning av hantverkssamlingarna till det planerade nya Stadsmuséet vid Västgötegatan.
Den 16 mars 1977 skrev Museinämnden i Norrköping, undertecknad av ordföranden Gösta Moberg och Museichefen Bo Sylwan, en formell förfrågan till Stiftelsen Gammalt Hantverk om att överföra hantverkssamlingarna till det planerade Stadsmuséet. (Bilaga 5)
Ytterligare tid förflöt med diskussioner, inom Stiftelsen Gammalt Hantverks styrelse, angående framtiden och Norrköpings Kommuns officiella förfrågan om en eventuell överflyttning av hantverkssamlingarna till det nya Stadsmuséet.
Snickarmästare Otto Chambert var till en börja mycket skeptisk till en överflyttning av sitt livsverk till det blivande Stadsmuséet. Med bl a frågor om hur och på vilket sätt hanverksföremålen skulle exponeras och visas, att inte packas ned i lådor eller förvaras på muséets förrådshyllor.
Stiftelsens styrelse och Snickarmästare Otto Chambert enades slutligen om att den bästa lösningen, för hantverkssamlingarnas framtid, var att deponera dessa på det nya Stadsmuséet.
Den 13 maj 1981 undertecknades 2 st depositionsavtal om deposition av hantverkssamlingarna på Lida Kullar till Norrköpings Stadsmuseum. Ett avtal för Stiftelsen Gammalt Hantverk och dess samling av föremål samt ett avtal för Snickarmästare Otto Chamberts privata del i samlingen som ingick i den totala hantverkssamlingen.
Det omfattande arbetet med katalogisering och överflyttning av föremålen i hantverkssamlingarna från Lida Kullar till Norrköpings Stadsmuseum, pågick under de följande åren och blev slutförda under 1985.
Även Snickarmästare Otto Chamberts stora privata "Klippsamling", innehållande tidningsartiklar, fotografier, gamla hantverksdokument m m, omfattande 142 stycken A4 pärmar (Gula pärmarna) ingår i Stiftelsens deposition och förvaras tillsammans med övriga arkivalier i Stadsarkivet.
En mycket stor och betydelsefull insats för "Klippsamlingen" samt alla fotografier, utfördes under många timmars idéellt arbete, av Handskmakarmästare Bertil Hakfelt (Hantverkande Borgerskapets Cassas hedersordförande). Med sitt stora kunnande och noggranna arbete, innefattande sortering och ordnande samt datering av samlingarna av tidningsurklipp, dokument, fotografier mm, fördelade han samlingarna på olika yrken i olika pärmar. "Klippsamlingen" blev därmed överskådlig och möjlig att använda för senare forskning.
Under vintern 1984-1985 iordningsställdes en permanent mindre utställning, i galleriet på Lida Kullar, omfattande en samling speciella hantverksföremål som inte följde med depositionen till Stadsmuséet.
Utställningen anordnades som en hyllning till hantverkssamlingarnas skapare, Snickarmästare Otto Chambert, inför hans 90-årsdag den 9 april 1985.
Planeringen och utformningen av utställningen hade utförts på ett mycket förnämligt sätt av Skyltmålaremästare Bertil Bahlner.
En påtagligt nöjd Snickarmästare Otto Chambert förättade själv invigningen. Han fick också se hanverkssamlingarna i stort sett färdigplacerade på Stadsmuséet.
Snickarmästare Otto Chambert avled senare under samma år den 15 oktober.
Våren 1988 invigdes på övre våningen i det s k "Ultra-huset", den senaste delen i hantverksavdelningen växande samlingar inom Stadsmuséet, med bl a en modell av en gammal garvargård i Norrköping samt en samling gamla gesäll- och mästarbrev.
Den 4 maj 1990 invigdes Hantverkets i Norrköping jubileumsutställning på Stadsmuséet, med anledning av Norrköpings Hantverksförenings 200-års jubileum.
Jubileumsutställningen, som byggde på stiftelsen Gammalt Hantverks samlingar och med tidvis arbetande hantverksverkstäder i olika yrken, var öppen från 4 maj över sommaren till och med 2 september. Den rönte stort intresse från allmänheten med goda besökssiffror och blev en stor framgång för Hantverket i Norrköping.
Hösten 1990, i samband med Norrköpings Hantverksförening 200-års jubileum, erhöll Stiftelsen Gammalt Hantverk en storslagen gåva.
Civilingenjör Lars Chambert skänkte då sin fars, Snickarmästare Otto Chamberts, privat ägda och deponerade del av hantverkssamlingarna på Stadsmuséet samt de privata "Klippsamlingarna" till Stiftelsen Gammalt Hantverk.
Nytt depositionsavtal mellan Norrköpings Kommun och Stiftelsen Gammalt Hantverk, angående den nu enhetligt deponerade samlingen av hantverksföremål och redskap, tecknades den 31 januari 1991. (Bilaga 6)
Ett senare tillägg till detta depositionsavtal, angående överförande och deposition av Norrköpings Hantverksförenings och Hantverkande Borgerskapets arkivalier, utformades och undertecknades mellan Norrköpings Kommun och Stiftelsen Gammalt Hantverk den 3 maj 1995. Arkivalierna förvaras enligt överenskommelse i Norrköpings Kommuns Stadsarkiv i Rådhuset.
För framtida bevarande och utveckling av de deponerade och katalogiserade hantverksföremålen, klippsamlingarna samt arkivalierna ansvarar och samarbetar Stiftelsen Gammalt Hantverk och Norrköpings Kommun samt Stadsmuséet genom sina utsedda representanter.
Samarbetet regleras av depositionsavtalet av den 1991.01.31 samt tilläggsdepositionen undertecknad den 1995.05.03.
Två gemensamma sammanträden avhålles årligen, vanligtvis i mars och november.
W.Ö 1999.03.04 (Avskrift)
Tillägg 2007 10 11: Till samlingen har senare fogats ett album om tunnbindare sammanställt av Otto Chambert, volym X:15. Detta utgör en gåva från Weine Örtegren.
Bilagor (ingår i volym P:1 "Stiftelsen Gammalt Hantverk Historik" sammanställd 1999 av Weine Örtegren):
1. Utdrag ur Norrköpings Hantverksförenings protokoll, § 13, från föreningssammanträdet den 10 december 1940.
2. Fotostatkopior på Norrköpings Tidningars artiklar 21 januari 1957.
3. Stiftelseurkund.
4. Årsberättelse 1968.
5. Norrköpings kommuns skrivelse 16 mars 1977.
6. Depositionsavtal.
7. Årsredovisning 1998.
8. Förteckning över ordföranden.
9. Förteckning över sekreterare.
ReferenskodSE/E010/NSA_6365
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Gggul7eJTaYre3Ye2G1nB0
SpråkSvenska
ExtraIDNSA_6365