Sök i arkiven
Genvägar MENY

VIMMERBY STAD / SAMREALSKOLAN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
10069 Vimmerby stad / Samrealskolans arkiv
Realskola uppstod genom delning av läroverket i en högre del, gymnasium, och en lägre del, realskolan och var en frivillig skolform i Sverige åren 1905-1972. Skolan ledde till en realexamen, då man fick bära en ljusgrå mössa liknande studentmössan. Realskolan. Den ledde fram till realexamen. Det fanns femårig, fyraårig samt treårig realskola. Man sökte till femårig realskola från fjärde klass i folkskolan och till fyraårig eller treårig realskola från sjätte klass i folkskolan. Från näst sista klassen i realskolan kunde man söka till fyraåriga linjer på gymnasiet, och efter realexamen till treåriga gymnasielinjer.
Realskolan kom gradvis att avvecklas i samband med att enhetsskolan infördes i Sverige kommunvis åren 1949-1962 och grundskolan infördes åren 1962-1972. Enhetsskolan hade avsevärt lägre kunskapskrav än realskolan. De tidigare skolformerna avskaffades helt i och med sammanslagningen med folkskolan till en enhetlig nioårig grundskola under år 1972.
Läroverkens tidiga föregångare var de dom- och katedralskolor som katolska kyrkan inrättade för sin interna prästutbildning under 1200-talet. I och med reformationen i början på 1500-talet drogs kyrkans skolor in i den statliga sfären. Fortfarande var dock deras främsta mål att utbilda präster.
Genom 1820 års skolordning infördes fristående apologistskolor (av apologist = räknemästare) inom läroverkets ram. Inom läroverket fanns då tre skilda skolformer: trivialskola, apologistskola och gymnasium. Trivialskolan var förberedande inför gymnasiet. Gymnasiet i sin tur förberedande inför universitetsstudier och inriktad på klassisk bildning med latin och teologi. Apologistskolan var den praktiska, ”nyttiga”, skolformen. Blivande näringsidkare och lägre tjänstemän var den främsta målgruppen.
Enligt 1849 års Kungliga cirkulär slogs apologistskolan, trivialskolan och gymnasiet ihop till en gemensam skolform. Gymnasiet delades upp i två lika långa studievägar, en klassisk linje och den så kallade reallinjen utan klassiska språk.
I 1878 års skolstadga (SFS 1878:53) infördes beteckningen Högre allmänna läroverk för de skolor som hade fullständig läroverksutbildning. Enligt stadgan kunde eleverna efter tre års gemensamma latinfria klasser välja mellan två likvärdiga linjer, latin- eller reallinjen. Efter ytterligare två klasser kunde latineleverna välja mellan en helklassisk, med både latin och grekiska, eller en halvklassisk, utan grekiska, variant.
Kopplingen mellan läroverken och universiteten har hela tiden varit stark. Ett viktigt år i denna relation är år 1862, då läroverken fick rätt att utfärda studentexamen. Något som tidigare hade avlagts vid universiteten. Länge var det enbart den latinstuderande läroverkseleven som välkomnades till universiteten. År 1891 slopades emellertid latinkravet och det blev möjligt även för realelever att söka inträde till universiteten.
Nästa märkesår i läroverkens historia är år 1905 då en ny stadga infördes (SFS 1905:6). Läroverket delades då in i en nedre del, en 6-årig realskola, och en högre del, ett 4-årigt gymnasium. Gymnasiet delades i en latinfri linje, realgymnasiet, och en linje med latin, latingymnasiet. I realskolan undervisades eleverna i kristendom, svenska, tyska, engelska, historia, geografi, matematik och naturlära samt drillades i välskrivning, teckning, musik och gymnastik. I de skolor som tog emot kvinnliga elever skulle det även ges undervisning i handarbete. På gymnasiet lästes kristendom, svenska, tyska, engelska, franska, historia, geografi, filosofisk propedeutik, matematik, biologi och fysik. De elever som valde realgymnasiet läste även biologi, vilket latingymnasisterna slapp. Istället fick de sistnämnda läsa latin och grekiska. Samtliga gymnasieelever fick öva sig i teckning, musik, gymnastik och vapenövning.
På den 6-åriga realskolan fick den som var mellan nio och tolv år och hade kunskaper motsvarande folkskolans tredje årskurs börja. Det var dock inget krav att eleven skulle ha genomgått tre år i folkskolan. Läroverken var helt fristående från folkskolan.
Efter det sjätte året i realskolan kunde eleven avlägga realskolexamen. För att få ut examen krävdes att eleven blev godkänd i tre skriftliga prov (tyska, engelska och matematik) samt ett muntligt förhör då frågor på fyra av ämnena i läroplanen ställdes. Studentexamen avlades under gymnasiets fjärde år (fjärde ring). Elever vid realgymnasiet fick skriftliga prov i svenska, tyska, engelska, matematik och fysik. För elever i latingymnasiet gas skriftliga prov i svenska, latin, tyska och matematik. Muntliga prov gavs i kristendom och svenska samt minst åtta andra ämnen oavsett vilken variant eleven gått.
År 1909 (SFS 1909:154) försågs folkskolan med en påbyggnad, den kommunala mellanskolan. Elever kunde efter att ha gått sex år i folkskolan börja på den kommunala mellanskolan och efter fyra år avlägga kommunal mellanskolexamen, vilken likställdes med realskolexamen.
I och med 1928 års läroverksstadga (SFS 1928:412) lades folkskolan definitivt som grund för realskolan. För att få börja på realskolan krävdes att eleven hade gått igenom folkskolans fyra första årskurser.
De statliga läroverken upphörde då de kommunaliserades den 30 juni 1966. För eleverna var nog avskaffande av den gamla formen av studentexamen den 30 juni 1969 en betydligt märkbarare förändring. Realskolorna avvecklades runt år 1970 och ersattes med den 9-åriga examensfria grundskolan. Gymnasiet ersattes år 1971 av den så kallade Gymnasieskolan.
Vimmerby samrealskola och dess byggnad
Nuvarande Vimmerby gymnasiums äldsta byggnad - A-byggnaden - är från tidigt 1900-tal och byggs när Vimmerby får en samrealskola i stället för det tidigare lägre allmänna läroverket. Arkitekt är Georg A Nilsson, en av sin generations största begåvningar. Han kom att ha en stor påverkan på den nya tegelarkitekturen och ritar flera kända byggnader med fasader av rött tegel och vita putsfält.
Den 9 juni 1904 beslutar riksdagen att inrätta en 6-årig samskola i Vimmerby. Stadsfullmäktige startar genast arbetet med att förbereda det arbete som beslutet innebär. En kommitté bildas för det nya läroverket och vid stadsfullmäktiges sammanträde den 2 september 1904 meddelas att platsen för nybyggnaden med all sannolikhet kommer att förläggas till en av staden ägd äng norr om villa Mo, motsvarande Drottninggatan 21. Det förs en diskussion om vilket byggnadsmaterial som ska användas. Eftersom staden har stora skogar skulle det vara tänkbart att uppföra en träbyggnad, men slutligen bestämmer man sig för en tegelbyggnad.
Kommittén får fullmakt att konsultera en kompetent och lämplig arkitekt och låta denne utföra ritningar och kostnadsförslag. Arbetet går till Arkitekt- och byggnadsbyrån i Stockholm och den 4 april 1905 kan stadsfullmäktige för första gången ta upp ritnings- och kostnadsförslaget till diskussion. Kostnaden beräknas till 138 900 kr. Samskolekommittén föreslår att byggnaden bör uppföras utifrån det inkomna förslaget och efter en het och långdragen diskussion beslutar stadsfullmäktige att ”utan omröstning, i enlighet med kommittérades hemställan att en ny läroverksbyggnad för den blivande samskolan härstädes skall uppföras…”
Samskolan börjar byggas hösten 1905. Teglet till byggnaden levereras av Vimmerby tegelbruk som ägs av drätselkammarens ordförande, bankdirektör Reinhold Carlsson. Enligt tidigare överenskommelse ska även hårdbränt tegel levereras, men då denna typ av tegel inte är tillåten enligt byggbeskrivningen uppstår en tvist mellan tegelleverantör Reinhold Carlsson å ena sidan och byggmästare Dalhlstrand och kontrollant Ivar Nyqvist från arkitektfirman å andra sidan. Efter en tid lyckas man lösa de uppkomna problemen och arbetet går vidare.
Invigningen av den nya samskolebyggnaden som sker den 15 januari 1908. Det finns 128 elever vid skolan under det första läsåret 1907/08, 75 pojkar och 53 flickor. Men det är bara 15 personer som tar examen (8 pojkar och 7 flickor) vid den första realexamen som går av stapeln 1909.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 25 november 1908 behandlas de fel som upptäckts på byggnaden. Bland annat har väggarna i den stora samlingssalen börjat bukta utåt p.g.a. ett konstruktionsfel. Felet rättas till med hjälp av genomgående stag. Efter denna åtgärd har byggnaden lyckats hålla formen trots de flera tusen elever som försökt rubba den i dess grundvalar under de senaste hundra åren.
Elevantalet har hela tiden ökat och år 1943/44 fanns det sammanlagt 144 elever på skolan. Men allt eftersom intagningsproven tas bort och elever tas in på betygen från folkskolan så ökar antalet elever ytterligare.
På hösten 1955 påbörjas byggnationen av en ny klassrums- och administrationsbyggnad, som kallas för B-byggnaden. Den byggnad som redan fanns innan får bli A-byggnaden. Höstterminen 1956 är B-byggnaden klar. I B-byggnaden finns det - förutom klassrum - även rektorsexpedition, kollegierum, bibliotek, elevrum, skolhälsovård och ett rum för kontorspersonal. Av den gamla A-byggnaden byggs klassrum om till institutionslokaler för fysik, kemi, geografi och biologi. Skolan byter namn från Statens Samskola till Tullportsskolan när den sista realexamen ägt rum. Elevantalet fortsätter att öka och ännu fler nya utrymmen behövs. 1972/73 byggs ännu en ny byggnad, C-byggnaden, och året efter står en ny gymnastikhall klar som får namnet D-hallen.
Under ett antal år gjorde Vimmerby kommun flera framställningar om att få inrätta ett gymnasium, men skolöverstyrelsen lyssnade inte på dessa. En gymnasieskola startades ändå läsåret 1990/91 i kommunal regi och numera går det bara gymnasieelever på den forna realskolan. Skolan bytte namn och kom att heta Stångådalens gymnasium, ett namn som den behöll fram till 1 juli 2005. Då var det åter igen dags för ett namnbyte, nu till Vimmerby gymnasium.
Idag går det cirka 700 elever på skolan som under läsåret 2008/2009 genomgår en stor om- och tillbyggnad.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_1153
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/bhIgh4pun4sOFxPWzMzWi4
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_1153