Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tingshusbyggnadsskyldiges i Listers och Sölvesborgs domsaga arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11586
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/GrGlUi6kHqQQIctOFMviy7
Omfång
1,2 Hyllmeter 
Datering
1859 – 1971  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Från tingsrätten
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tingshusbyggnadsskyldige i Listers och Sölvesborgs domsaga (1859 – 1971)
Alternativa namn: Tingshusbyggnadsskyldige i Listers härad  (1859 – 1949)
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter (tingshusbyggnadsskyldige)

Innehåll

Allmän anmärkningLeverans i juni 2001.
I arkivet har vid myndigheten införlivats Tingshusbyggnadsskyldiges i Listers härad handlingar 1859-1949.

Förteckningen upprättad 1979 av lagman Rune Lindgren vid Sölvesborgs tingsrätt, samt kompletterad 2002 av arkivassistent Kerstin Ingelmark och 2007 av arkivhandläggare Maria Wallin.
Inledning (äldre form)Tingshusbyggnadsskyldige i Listers och Sölvesborgs domsaga

1950 sammanslogs Listers häradsrätt med Sölvesborgs rådhusrätt till den gemensamma Listers och Sölvesborgs domsagas häradsrätt. Till följd av detta ändrades även tingshusbyggnadsskyldiges namn, tidigare hette arkivbildaren ”Tingshusbyggnadsskyldige i Listers härad”.

Byggningabalken kapitel 26 § 4 i 1734 års lag beskrev ”huru almenna hus skola byggas”, vilket innebar att varje härad skulle ställa i ordning ett tingshus där häradsrätten höll ting. De som ansvarade för detta benämndes ”de tingshusbyggnadsskyldige” och bestod av ombud som utsågs sockenvis. Det löpande arbetet sköttes i allmänhet av en så kallad tingshusbyggnadsstyrelse. Förvaltningsmässigt betecknades de tingshusbyggnadsskyldige som en form av specialkommun med egen beskattningsrätt (se Proposition 2003/04:152).

Samtidigt med att Sverige 1971 genomförde en enhetlig och statlig underrättsorganisation upphörde de tingshusbyggnadsskyldige att existera. Verksamhet och lokaler betraktades som statlig genom en särskild lag: ”Tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar övertages av staten utan vederlag den 1 januari 1971 (1970:390).”

Listers häradsdomstol har varit verksam på flera tingsplatser men i regel har tingen förlagts till Norje, åtminstone sedan hösten 1717 då rätten höll till på Norje gästgivaregård. Mellan 1781 och 1792 flyttade emellertid tinget (tillsammans med Bräkne häradsting) till ett hus nära Fisketorget i Karlshamn. Då denna gårdsbyggnad brann 1792 flyttade Bräkne häradsting tillbaka till Hoby medan Listers häradsrätt återvände till Norje. 1793 förlades tinget på en gård i Norje Nordansund, fastigheten brukades fram till och med 1795 då det nya tingshuset på samma ort stod färdigt. Tingshuset i Norje användes ända fram till vårtingets slutsammanträde den 19 juli 1918.

Fram på 1900-talet blev det vanligt att många landsbygdsbaserade häradsrätter byggde nya tingshus i närmast liggande stad. Moderniteten och komforten i städerna lockade. Eftersom städerna i allmänhet redan hade en egen rådhusrätt (stadsbefolkningens domstol) blev resultatet att många städer under delar av 1900-talet förfogade över två domstolar (underrätter) inom de egna stadsgränserna. I regel höll rådhusrätten till i stadens rådhus.

Även Listers häradsrätt beslutade sig för att lämna landsorten. Den 14 mars 1910 väcktes frågan om att flytta häradets tingsställe från Norje till Sölvesborg. Skälen beskrevs som besvärliga kommunikationer till tingsstället, svårigheten med gästning i Norje, husets bristande utrymme och eftersatta underhåll. Diskussionen avgjordes slutligen genom Kungl. Maj:t nådiga utslag den 25 januari 1917 då Sölvesborg förordades som ny tingsplats. Vid de tingshusbyggnadsskyldiges sammanträde inför häradsrätten den 21 december 1917 godkändes förslagsritningarna och en tingshusbyggnadskommitté tillsattes. I väntan på det nya tingshuset använde domstolen mellan hösttinget 1918 och november 1921 en provisorisk lokal, kapellet ”Betania” som tillhörde Sölvesborgs friförsamling.

Nu existerande Listers härads tingshus i Sölvesborg började byggas i februari 1920 efter ritningar av arkitekten Erik Gunnar Asplund. Efter att byggnationen stått still i nästan ett år, pga en arbetskonflikt, invigdes tingshuset den 30 december 1921. Byggnaden är uppförd i fonden på Ungersgatan, ett jordområde som skänktes av Sölvesborgs stad genom gåvobrev. Innehållet i brevet ställer vissa krav och påbjuder ”att å tomten uppföres ett prydligt och monumentalt tingshus”. Tingshuset i Sölvesborg fungerade som domstolsbyggnad fram till 2001 då dåvarande tingsrätt uppgick i nyskapade Blekinge tingsrätt med säte i Karlskrona.

Bräkne och Listers härad var mellan åren 1683 och 1848 förenade i samma domsaga. Från och med 1849 bildade Bräkne och Lister var sin domsaga till följd av Kungl. Maj:t beslut den 8 februari 1834. Enligt de kungliga breven den 28 april och den 20 oktober 1933 återförenades de båda häraden (från 1934 års ingång) under benämningen Bräkne och Listers domsaga. 1950 övergick Listers härad till dåvarande Listers och Sölvesborgs domsaga.

Redan 1734 blev det förelagt att varje tingsstad skulle förfoga över en häradskista (till förvaring av häradets handlingar) men först 1757 blev denna föreskrift hörsammad i Listers härad. När häradet tidigare höll ting fick häradshövdingen ta med domboken hemifrån sin egen bostad, lönebostället Sonekulla i Hoby (Bräkne-Hoby).

Tingshusbyggandsskyldiges i Listers och Sölvesborgs domsaga arkiv innehåller bland annat förslagsritningar till det nya tingshuset i Sölvesborg av E.G. Asplund, F.B. Wallberg samt Helsingborgs stadsarkitekt Alfred Hellerström. Det finns även handlingar gällande korrespondens till och från E.G. Asplund rörande tingshusets byggnad och inventarier.

Källor:
Rådhusrätten i Sölvesborg, enligt stadsfullmäktiges beslut den 18 mars 1910 § 8 och 10 februari 1919 § 9
Anna Christina Ulfsparre (1993): "Skriftliga källor om tingshusbyggnadsskyldiga" i Tingshus i tid och rum: ett rätts- och kulturhistoriskt seminarium i Domstolsväsendets informationscentrum, Jönköping den 24-25 februari 1992
Tingshusbyggnadsskyldiges i Listers och Sölvesborgs domsaga arkiv, 1912-1924, F: 2
Janne Charlesen m.fl. (1995): Norje Tingshus 1795 - 1918
J.E. Almquist: Lagsagor och domsagor i Sverige, 1954

Arkivbeskrivning av Laura Persson, mars 2007 (uppdaterad januari 2017).

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2001-06-21 00:00:00
Senast ändrad2017-02-01 06:56:20