bild
Arkiv

Ombudsman Carl Elof Sandbergs samling


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00726
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MnE29wDdFKIlW7Ug0Xew62
ExtraIDPER
Omfång
0,15 Hyllmeter 
Datering
1890 – 1915  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Sandberg, Carl Elof (1859 – 1923)
Kategori: Person (släkt). Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete (Lokalhistoriker)
Kategori: Person (släkt). Företagsadministrativt arbete (Ombudsmän)
Kategori: Person (släkt). Textilarbete, sömnadsarbete, sko- och lädervaruarbete (Garvare)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00726

Förteckning 3/89









Förteckning

över

Ombudsman Carl Elof Sandbergs samling

1890-talet - 1900-talets början



































Malmö stadsarkiv i november 1965.
Torbjörn Fogelberg.
Förteckningen reviderad i stads-
arkivet den 31 januari 1989 av
Lennart Christianson och
Pehr Nilsson.
Inledning (äldre form)Ombudsman Carl Olof Elof Sandbergs samling

Carl Elof Sandberg föddes i Gustavs församling (Börringe) och växte upp i Malmö. Han blev tidigt faderlös och började sin bana som kypare. Vid fyllda 17 år kom han i garvarlära, blev gesäll och praktiserade yrket i Sverige och en rad europeiska länder.

I den från slutet av 1890-talet framväxande arbetsrörelsen kom han att bli starkt engagerad. 1898 bildades svenska läderarbetareförbundet och år 1900 utsågs Sandberg till förbundets fullt avlönade förtroendeman med en årslön på 1000 kronor och 4 kronor i dagtraktamente. Han omvaldes 1903 med en årslön på 900 kronor + 500 kronor i expeditionskostnader.

Den 22 april 1905 sammanslogs kemisk-teknisk och kvarnindustriarbetarförbunden med läderarbetareförbundet. Sammanslutningen gick sedan under beteckningen " De förenade förbunden." C.E Sandberg blev det nya förbundets första förtroendeman.

Med något över 5300 kronor på förbundets kistbotten grep han sig verket an att trotsa arbetsgivarnas sega motstånd, pessimismen och slöheten bland stora delar av de berörda arbetargrupperna och ogynnsamma konjunkturer konsolidera förbundet och göra det skickat att infria medlemmarnas förväntningar. Vid starten räknade förbundet 1450 medlemmar i 49 avdelningar.

Under de följande åren utförde Sandberg ett framgångsrikt arbete så att förbundets adresslista från hösten 1905 till december 1906 ökade från 49 till 82 avdelningar. Medlemstalet var vid årsskiftet 1907/1908 omkring 4500. I januari 1908 bildades Göteborgs Porslinsarbetarefackförening med avdelningsnummer 86. Men kulmen hade nåtts och storstrejken blev en svår påfrestning. De närmaste åren efter strejken arbetade förbundet under svårigheter och manspillan samt ringa kapitalbehållning. På nyåret 1911 räknade man endast 1304 medlemmar.

Kritiken mot Sandbergs sätt att sköta agitationen blev allt starkare, särskilt från skånsk sida. Vid Skåneavdelningarnas konferens i Lund i oktober 1911 gick man till förnyad attack mot Sandberg. Visserligen erkändes det enade arbete han nedlagt under de gångna åren men han ansågs inte längre vara rätt person att handha förbundets ledning utan Kävlingeavdelningen påyrkade personbyte. Denna gång förkastades förslaget med 8 röster mot 5. Sandbergs förvaltning var nog inte heller trots hans många värdefulla insatser helt klanderfri. Till kreditsidan får räknas att Sandberg själv var yrkeslärd och nedlade ett gott arbete på att sammansvetsa alla de olika arbetargrupperna inom förbundet till en enhetlig organisation.

Vid 1915 års kongress blev Sandberg utslagen som förtroendeman med 16 röster mot 20 för motkandidaten läderarbetaren Carl Oscar Ståhl som fick 20 röster. Valet får ses mot bakgrunden av att Sandberg, som var starkt kulturhistoriskt intresserad och bland annat ägde ett för en man i hans ställning unikt privatbibliotek, fått i vissa fall berättigade anmärkningar för att han använde allt för mycket tid för att tillfredsställa dessa intressen. Bl.a. hade han under 10 års tid hopbragt en unik samling av gamla garvareverktyg och utensilier - över 300 nummer, som senare hamnade på Malmö museum. Han arbetade energiskt för ett garverimuseum.

Det låg honom vidare i fatet att han under de senare åren på ett mycket framträdande sätt ställt sig i "moderata nykterhetsförbundet" och "Appells" tjänst och det antogs att hans frånträdande av förtroendemannaposten stod i samband med den ovilja som detta antinykteristiska nit väckt inom vida kretsar bland de till organisationen anslutna arbetare.

Som nämnts var Sandberg en man med vida litterära intressen. Redan i ungdomen började han samla böcker och så småningom kom hans bibliotek, omfattande historia, memoarer, filosofi m.m. att uppgå till cirka 5000 volymer. På äldre dagar bedrev han forskning i Kungl. Biblioteket i Stockholm, vilket bl.a. resulterade i en rad lokalhistoriska uppsatser om Malmö, som han publicerade i facktidskrifter och pressen. Dessa uppsatser ingår i hans från Malmö museum till stadsarkivet i augusti 1965 överlämnade klippböcker. Större delen av innehållet i dessa rör den fackliga rörelsens genombrott inom garveri-, läder och kvarnbranscherna men även arbetarrörelsen i allmänhet samt folkriksdagsrörelsen under 1890-talet. Carl Elof Sandberg avled i Stockholm 1923.

Malmö stadsarkiv i november 1965
Torbjörn Fogelberg

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2014-08-22 07:55:20