Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms Bostadsförmedling


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2483
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rgElI7Vz8QVJ2rnlnXjLyB
Omfång
148,2 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikBostad Stockholms arbetsuppgifter och organisation

Historik
Frågan om inrättande av en kommunal bostadsförmedling i Stockholm aktualiserades i början på 1940-talet ungefär samtidigt med tillkomsten av 1942 års hyresreglering, men ansågs då inte omedelbart mogen för beslut. Den 16 december 1946 godkände emellertid stadsfullmäktige en av fastighetsnämnden framlagd organisationsplan för avgiftsfri kommunal bostadsförmedling i Stockholm. Förmedlingen skulle ledas av Styrelsen för Stockholms stads bostadsförmedling. Denna trädde i verksamhet den 1 januari 1947.

På förslag av Stor-Stockholms planeringsnämnd beslöt hösten 1967 Stockholms kommun och övriga berörda 28 kommuner i Stor-Stockholmsregionen att bilda ett kommunalförbund för gemensam bostadsförmedling. Stockholms stadsfullmäktige fattade sitt beslut i frågan den 18 september 1967. Förbundet trädde i verksamhet den 1 januari 1968. Samtidigt upphörde det 1960 inrättade Stor-Stockholms bostadsregister. Bostadsförmedlingen i Stor-Stockholm var således (sedan april 1968) organiserad på dels ett huvudkontor för den gemensamma bostadsförmedlingen under huvudmannaskap av kommunalförbundet, dels lokalkontor under huvudmannaskap av kommunalförbundets medlemskommuner.

Den 19 september 1990 antog Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB) en ny förbundsordning. Den innebar bland annat att Stockholms lokalkontor övertog de operativa delar i förmedlingsarbetet, som rör Stockholms stad. En ny organisation av Stockholms bostadsförmedling genomfördes den 1 oktober 1990.

Stockholms kommunfullmäktige beslöt den 9 november 1992 bland annat
- Att hos KSB hemställa om att Stockholms bostadsförmedling får avstå viss anvisningsrätt,
- Att staden inte ska åta sig fler evakueringsuppdrag från och med den 1 juli 1993 och
- Att staden begär utträde ur KSB.

Den 15 september 1993 beslöt KSB:s förbundsfullmäktige att snarast efter den 1 oktober 1993 starta en provverksamhet med en förändrad bostadsförmedling. Provverksamheten, som startade den 1 januari 1994m innebar bland annat att KSB tog över hanteringen av den centrala bostadskön och den reguljära förmedlingen från Stockholms bostadsförmedling. KSB skulle också ge fastighetsägarna önskad evakueringsmedverkan.

KSB trädde i likvidation den 7 februari 1995. Förbundets verksamhet upphörde i maj 1995. I samband därmed omorganiserades Stockholms bostadsförmedlingskontor till Bostad Stockholm. De verksamheter, som den 1 januari 1994 överförts till KSB återfördes därmed till förvaltningen. Efter beslut i Stockholms kommunfullmäktige den 21 juni 1999 överfördes verksamheten Stockholms Stads Bostadsförmedling AB den 1 oktober 1999.

Period Huvudman
1 januari 1947 – 31 december 1967 Stockholms bostadsförmedling
1 januari 1968 – 30 september 1990 KSB
1 oktober 1990 – 31 december 1993 Stockholms bostadsförmedling
1 januari 1994 – 16 maj 1995 KSB
17 maj 1995 – 30 september 1999 Bostad Stockholm
1 oktober 1999 - Stockholm Stads Bostadsförmedling AB

Eftersom Stockholms Stads Bostadsförmedling AB för närvarande är huvudman för dessa verksamheter, förvaras samtliga ej utgallrade handlingar i verksamheterna där. Detta gäller även sådana handlingar, som tillhör KSB:s arkiv. Många handlingar tom 1992 har dock utgallrats av Stockholms stadsarkiv på direktiv från KSB.

Huvuddelen av kvarvarande handlingar inom samtliga verksamheter, som är arkiverade 1992 eller tidigare, överfördes till Stockholms stadsarkiv 2004.

Organisation

Tjänsteutlåtanden angående organisationen
Skapandet av Stockholms bostadsförmedling respektive KSB samt arbetsfördelningen mellan dem har i huvudsak beretts och beslutats utanför bostadsförmedlingsstyrelsen och –kontoret. Följande tjänsteutlåtanden av bostadsförmedlingskontoret berör i huvudsak kontorets interna organisation och arbetsuppgifter.

Tjänsteutlåtande nr Rubrik
19/1975 PM angående bostadsförmedlingens arbetsordning, organisation och resurser för evakueringsmedverkan vid bostadssanering i Stockholms innerstad.

33/1977 Utredning avseende översyn av organisation och arbetsordning vid Stockholms bostadsförmedlingskontor.

32/1990 Den organisatoriska strukturen för bostadsförmedlingen.

28/1992 Bostadsförmedlingens organisation.

40/1994 Förslag till ny kommunal bostadförmedling i Stockholm.

Organisation vid Bostad Stockholms upphörande
Alltsedan starten har det politiska ansvaret för verksamheten åvilat Styrelsen för Stockholms bostadsförmedling.

Fr.o.m. 1949 har ett inom styrelsen utsett särskilt utskott – förtursutskottet, t.o.m. den 30 juni 1993 benämnt bostadsdelegerade – på styrelsens vägnar beslutat i enskilda förtursärenden samt vissa andra ärenden. 1991 delegerades en stor del av beslutanderätten i förtursärenden till angivna tjänstemän på kontoret.

Från och med den 1 maj 1995 bestod Bostad Stockholm av en administrativ avdelning, en förmedlingsavdelning och en informationsavdelning.

Sambandet mellan verksamheter och handlingar

Bostadsförmedlingsverksamheten kan indelas i följande delverksamheter.

• Administration
• Ackvisition
• Administration av bostadskön (kundtjänst)
• Reguljär förmedling
• Förtursverksamhet
• Evakueringsverksamhet

Administration

Den administrativa avdelningen inom Bostad Stockholm hade sina främsta uppgifter att ge administrativ service till styrelsen, förvaltningsledningen och övrig personal samt handlägga frågor om ekonomi, personal, lokaler m.m.

Avdelningen svarade också för postöppning, central diarieföring och arkivering av förvaltningens handlingar. Viss diarieföring har också skett inom andra enheter på förvaltningen.

Handlingar rörande ärendeberedningen till styrelsen och förtursutskottet (t.o.m. den 30 juni 1993 bostadsdelegerade) samt styrelsen och utskottets beslut ingick i serierna A 1 och A 2, Styrelsens respektive Förtursutskottets protokoll med bilagor.

T.o.m. 1991 fördes två centrala diarier – över inkomna resp. utgående handlingar – (serierna C 1 och C 2). De till diarierna hörande handlingarna fördes i serierna B 1, Utgående skrivelser och E 1, Inkomna skrivelser. Den 1 januari 1992 ersattes dessa diarier med ett gemensamt diarium över utgående och inkomna handlingar (serie C 5) enligt en ny diarieplan. Denna diarieplan justerades den 1 januari 1995. Diarieplanen vid Bostad Stockholms upphörande biläggs. Tillhörande handlingar ingår i serien F 16, Utgående och inkomna skrivelser till diariet.

Personalhandlingar (serie F 5) förvaras i hängmappar för respektive anställd. De har registrerats i personalkort (serie D 2 A) t.o.m. ca 1970 och därefter i matrikelkort, som förvaras tillsammans med handlingarna för respektive anställd. Fr.o.m. 1967 registreras personalhändelser i stadens personaladministrativa IT-system KPAI, numera LISA. Handlingar i samband härmed ingår i serierna F 5 B, Frånvarorapporter och F 5 C, Personalhandlingar i KPAI/LISA. Vissa äldre personalhandlingar ingår i serie F 4, Äldre handlingar rörande personal.

Förvaltningens bokföring fördes manuellt fram till 1975, då bostadsförmedlingen övergick till stadens gemensamma ekonomiska IT-system, numera EDIT. Tillhörande handlingar förvaras i seriegrupp G, Räkenskaper.

Ackvisition

Bostadsförmedlingsverksamheten har tillförts lägenheter med stöd av lagar, förordningar, avtal och frivilliga överenskommelser. Exempel på ”ackvisitionsmedel” är att enligt den från 1968 gällande bostadsfinansieringsförordningen ställdes lägenheter i hus byggda med statliga bostadslån till bostadsförmedlingens förfogande. Vidare gav bostadsförsörjningslagen anvisningsrätt till lägenheter som blev lediga när innehavaren fick ny kommunalt anvisad lägenhet. Enligt en överenskommelse med Stockholms Fastighetsägareförening tillförsäkrades bostadsförmedlingen även vissa andra lägenheter i det privatägda bostadsbeståndet. Anvisningsrätten tillkom kommunerna men sedan KSB bildades 1968 överläts anvisningsrätten till förbundet i enlighet med dess stadgar.

All ackvisitionslagstiftning upphörde att gälla den 30 juni 1993. Sedan den 1 januari 1994 bedrevs ackvisitionen av lägenheter enligt avtal med Stockholms Fastighetsägarförening, med de kommunala bostadsbolagen och med vissa andra fastighetsägare.

Ackvisitionsarbetet i praktiken innebar i praktiken innebar att lägenhetsblanketter inkom per post eller fax och matades in i en lägenhetsdatabas i Bostad Stockholms IT-system för bostadsförmedling. I IT-systemet gjordes diarienoteringar om hantering av inlämnade lägenheter. Handlingar som rörde ackvisition av lägenheter (främst lägenhetsblanketter) ingick i serie F 19.

Administration av bostadskön

Innan Stockholms bostadsförmedling bildades fanns bostadsköer hos vissa värdar. I samband med inrättandet av Stockholms bostadsförmedling överfördes en del av dessa köer dit. Som framgår ovan har administrationen av den centrala bostadskön skötts av Stockholms bostadsförmedling och KSB.

Administrationen bestod i dels att ge bostadssökande och övrig allmänhet information i bostadsförmedlingsfrågor i kundmottagning, i telefon eller per brev, dels att upprätta och ajourhålla ett register över bostadssökande hushåll. Verksamheten skapade bostadsansökningar, aktualiseringsblanketter och i vissa fall korrespondens. Handlingarna ingår i serie F 1, Bostadsansökningshandlingar med tillhörande korrespondens. Samtliga handlingar t.o.m. 1992 har utgallrats av Stockholms stadsarkiv på direktiv från KSB.

T.o.m. 1976 registrerades de sökande på kort (serierna D 1 B – D 1 H). Därefter skedde registreringen i en sökandedatabas i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. Diarienoteringar rörande respektive sökande gjordes i samma system.

Reguljär förmedling

Reguljär förmedling innebar att bostadssökande via talsvarsystemet Bostad Bokning, telefontjänsten eller kundmottagningen fick reda på lediga lägenheter och kunde boka sig på dem. De bokningar som gjordes på en lägenhet, rangordnades efter prioritetsgrupp och kötid. De bokningar med bästa prioritet och längsta kötid översändes till fastighetsägaren, som visade lägenheten, godkände hyresgäst samt återredovisade resultatet till Bostad Stockholm.

Även den reguljära förmedlingen har organisatoriskt flyttats mellan Stockholms bostadsförmedling och KSB. Verksamheten bedrevs av Bostad Stockholm till dess förvaltningen upphörde den 30 september 1999.

Diarienoteringar i förmedlingsarbetet gjordes i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. Överlämnade hyresgästförslag och fastighetsägarnas årsredovisning av dessa ingick i serie F 1, Bostadsansökningshandlingar med tillhörande korrespondens.

Förtursverksamheten

Uppgiften att utreda och bereda för beslut ärenden angående ansökningar om sociala och medicinska förturer samt förmedla lägenheter till dem som beviljats förtur har alltsedan kommunal bostadsförmedling inrättades 1947 legat på Stockholms bostadsförmedling.

I samband med en omorganisation 1978 av dåvarande förtursbyrån startade verksamheten med försökslägenheter i mer organiserad form. Tidigare hade dock verksamheten socialförvaltningen och skolan beviljats försökslägenheter i viss utsträckning.

Den första januari 1987 övertogs förmedlingen av insprängda pensionärslägenheter från socialtjänsten. Den 1 juli 1993 övertogs förmedlingen av speciallägenheter för rullstolsanvändare, också från socialtjänsten.

Handlingar i enskilda förtursärenden arkiverades i serien F 3, Ansökningar om förtur med korrespondens. De sökande registrerades i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. I samma system gjordes diarienoteringar i resp. ärende. T.o.m. 1988 arkiverades skrivelser i enskilda förtursärenden till bostadsdelegerades ordförande i serien E 13, Bostadsdelegerades korrespondens.

Ärenden rörande försöks- och träningslägenheter – främst framställningar från olika institutioner och förvaltningar med tillhörande korrespondens och beslut – diariefördes i förvaltningens centrala diarium (tidigare serierna C 1 och C2, sedan 1992 serie C 5, Diarier över utgående och inkomna handlingar). Handlingarna förvarades i serie F 16, Utgående och inkomna handlingar. Ett register fördes också över försöks- och träningslägenheter (serie D 7).

Evakueringsverksamheten

I stort sedan sin tillkomst 1947 genomförde Stockholms bostadsförmedling i mindre skala bostadsevakueringar av saneringshus på uppdrag av fastighetsnämnden. I och med att Stockholms kommunfullmäktige 1975 antog en handlingsplan för förnyelsearbetet i de äldre bostadsområdena ökade volymen evakueringar betydligt. En evakueringssektion organiserades 1976. Förutom vanliga bostadsevakueringar bevakade sektionen ackvisitionsfrågor i samband med saneringar samt inrättandet av daghem och fritidshem enligt stadens barnomsorgsplan. Stockholms kommunfullmäktige beslöt den 9 november 1992 att staden inte skulle åta sig fler evakueringsuppdrag från och med den 1 juli 1993. Tidpunkten blev senare framskjuten till den 1 januari 1994. Bostadsförmedlingen skulle dock ombesörja stadens egna evakueringar, vilka endast var ett fåtal per år. I KSB:s provverksamhet som startade den 1 januari 1994 ingick bl.a. att bistå fastighetsägarna med viss evakueringshjälp. När KSB upphörde överfördes denna verksamhet till Bostad Stockholm.

Under perioden den 1 september 1976 – den 31 december 1991 fanns ett separat diarium för evakueringsärenden. I övrigt har evakueringshandlingar diarieförts centralt. Fr.o.m. 1961 har också diarienoteringar förts på objektskort (serie D 5) för respektive evakueringsobjekt.

Handlingar i evakueringsärenden fr.o.m. 1963 – 1993 ingick i serie F 11 B, Handlingar rörande genomförda evakueringar. Övriga handlingar förvarades i serierna B 1, Utgående skrivelser, B 1 A Utgående skrivelser inom evakueringsverksamheten E 1, Inkomna skrivelser till diariet, E 1 A, Inkomna skrivelser inom evakueringsverksamheten samt F 16, utgående och inkomna skrivelser till diariet.

Verksamheten med tillgodohavanden

Under 1970-talet påbörjades en begränsad verksamhet med tillgodohavanden i KSB:s regi. Verksamheten innebar att ett hushåll, som under en period avsåg att inte bo i sin lägenhet, lämnade den till bostadsförmedlingen. I gengäld fick de rätt till en likvärdig lägenhet inom en viss period om det skulle behövas.

Verksamheten övertogs av Stockholms bostadsförmedling i samband med omorganisationen i oktober 1990. I mars 1991 beslöt bostadsförmedlingsstyrelsen att verksamheten skulle utvidgas till att avse även ”provboende i samboskap”. I juni 1992 beslöt bostadsförmedlingsstyrelsen att verksamheten skulle upphöra. Redan utfärdade tillgodohavanden skulle dock gälla. Infriandetiden för tillgodohavanden har nu i huvudsak löpt ut.

Handlingarna rörande tillgodohavanden diariefördes i IT-systemet för bostadsförmedling och ingår i serie F 17.


Bostad Stockholms arbetsuppgifter och organisation

Historik
Frågan om inrättande av en kommunal bostadsförmedling i Stockholm aktualiserades i början på 1940-talet ungefär samtidigt med tillkomsten av 1942 års hyresreglering, men ansågs då inte omedelbart mogen för beslut. Den 16 december 1946 godkände emellertid stadsfullmäktige en av fastighetsnämnden framlagd organisationsplan för avgiftsfri kommunal bostadsförmedling i Stockholm. Förmedlingen skulle ledas av Styrelsen för Stockholms stads bostadsförmedling. Denna trädde i verksamhet den 1 januari 1947.

På förslag av Stor-Stockholms planeringsnämnd beslöt hösten 1967 Stockholms kommun och övriga berörda 28 kommuner i Stor-Stockholmsregionen att bilda ett kommunalförbund för gemensam bostadsförmedling. Stockholms stadsfullmäktige fattade sitt beslut i frågan den 18 september 1967. Förbundet trädde i verksamhet den 1 januari 1968. Samtidigt upphörde det 1960 inrättade Stor-Stockholms bostadsregister. Bostadsförmedlingen i Stor-Stockholm var således (sedan april 1968) organiserad på dels ett huvudkontor för den gemensamma bostadsförmedlingen under huvudmannaskap av kommunalförbundet, dels lokalkontor under huvudmannaskap av kommunalförbundets medlemskommuner.

Den 19 september 1990 antog Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB) en ny förbundsordning. Den innebar bland annat att Stockholms lokalkontor övertog de operativa delar i förmedlingsarbetet, som rör Stockholms stad. En ny organisation av Stockholms bostadsförmedling genomfördes den 1 oktober 1990.

Stockholms kommunfullmäktige beslöt den 9 november 1992 bland annat
- Att hos KSB hemställa om att Stockholms bostadsförmedling får avstå viss anvisningsrätt,
- Att staden inte ska åta sig fler evakueringsuppdrag från och med den 1 juli 1993 och
- Att staden begär utträde ur KSB.

Den 15 september 1993 beslöt KSB:s förbundsfullmäktige att snarast efter den 1 oktober 1993 starta en provverksamhet med en förändrad bostadsförmedling. Provverksamheten, som startade den 1 januari 1994m innebar bland annat att KSB tog över hanteringen av den centrala bostadskön och den reguljära förmedlingen från Stockholms bostadsförmedling. KSB skulle också ge fastighetsägarna önskad evakueringsmedverkan.

KSB trädde i likvidation den 7 februari 1995. Förbundets verksamhet upphörde i maj 1995. I samband därmed omorganiserades Stockholms bostadsförmedlingskontor till Bostad Stockholm. De verksamheter, som den 1 januari 1994 överförts till KSB återfördes därmed till förvaltningen. Efter beslut i Stockholms kommunfullmäktige den 21 juni 1999 överfördes verksamheten Stockholms Stads Bostadsförmedling AB den 1 oktober 1999.

Period Huvudman
1 januari 1947 – 31 december 1967 Stockholms bostadsförmedling
1 januari 1968 – 30 september 1990 KSB
1 oktober 1990 – 31 december 1993 Stockholms bostadsförmedling
1 januari 1994 – 16 maj 1995 KSB
17 maj 1995 – 30 september 1999 Bostad Stockholm
1 oktober 1999 - Stockholm Stads Bostadsförmedling AB

Eftersom Stockholms Stads Bostadsförmedling AB för närvarande är huvudman för dessa verksamheter, förvaras samtliga ej utgallrade handlingar i verksamheterna där. Detta gäller även sådana handlingar, som tillhör KSB:s arkiv. Många handlingar tom 1992 har dock utgallrats av Stockholms stadsarkiv på direktiv från KSB.

Huvuddelen av kvarvarande handlingar inom samtliga verksamheter, som är arkiverade 1992 eller tidigare, överfördes till Stockholms stadsarkiv 2004.

Organisation

Tjänsteutlåtanden angående organisationen
Skapandet av Stockholms bostadsförmedling respektive KSB samt arbetsfördelningen mellan dem har i huvudsak beretts och beslutats utanför bostadsförmedlingsstyrelsen och –kontoret. Följande tjänsteutlåtanden av bostadsförmedlingskontoret berör i huvudsak kontorets interna organisation och arbetsuppgifter.

Tjänsteutlåtande nr Rubrik
19/1975 PM angående bostadsförmedlingens arbetsordning, organisation och resurser för evakueringsmedverkan vid bostadssanering i Stockholms innerstad.

33/1977 Utredning avseende översyn av organisation och arbetsordning vid Stockholms bostadsförmedlingskontor.

32/1990 Den organisatoriska strukturen för bostadsförmedlingen.

28/1992 Bostadsförmedlingens organisation.

40/1994 Förslag till ny kommunal bostadförmedling i Stockholm.

Organisation vid Bostad Stockholms upphörande
Alltsedan starten har det politiska ansvaret för verksamheten åvilat Styrelsen för Stockholms bostadsförmedling.

Fr.o.m. 1949 har ett inom styrelsen utsett särskilt utskott – förtursutskottet, t.o.m. den 30 juni 1993 benämnt bostadsdelegerade – på styrelsens vägnar beslutat i enskilda förtursärenden samt vissa andra ärenden. 1991 delegerades en stor del av beslutanderätten i förtursärenden till angivna tjänstemän på kontoret.

Från och med den 1 maj 1995 bestod Bostad Stockholm av en administrativ avdelning, en förmedlingsavdelning och en informationsavdelning.

Sambandet mellan verksamheter och handlingar

Bostadsförmedlingsverksamheten kan indelas i följande delverksamheter.

• Administration
• Ackvisition
• Administration av bostadskön (kundtjänst)
• Reguljär förmedling
• Förtursverksamhet
• Evakueringsverksamhet

Administration

Den administrativa avdelningen inom Bostad Stockholm hade sina främsta uppgifter att ge administrativ service till styrelsen, förvaltningsledningen och övrig personal samt handlägga frågor om ekonomi, personal, lokaler m.m.

Avdelningen svarade också för postöppning, central diarieföring och arkivering av förvaltningens handlingar. Viss diarieföring har också skett inom andra enheter på förvaltningen.

Handlingar rörande ärendeberedningen till styrelsen och förtursutskottet (t.o.m. den 30 juni 1993 bostadsdelegerade) samt styrelsen och utskottets beslut ingick i serierna A 1 och A 2, Styrelsens respektive Förtursutskottets protokoll med bilagor.

T.o.m. 1991 fördes två centrala diarier – över inkomna resp. utgående handlingar – (serierna C 1 och C 2). De till diarierna hörande handlingarna fördes i serierna B 1, Utgående skrivelser och E 1, Inkomna skrivelser. Den 1 januari 1992 ersattes dessa diarier med ett gemensamt diarium över utgående och inkomna handlingar (serie C 5) enligt en ny diarieplan. Denna diarieplan justerades den 1 januari 1995. Diarieplanen vid Bostad Stockholms upphörande biläggs. Tillhörande handlingar ingår i serien F 16, Utgående och inkomna skrivelser till diariet.

Personalhandlingar (serie F 5) förvaras i hängmappar för respektive anställd. De har registrerats i personalkort (serie D 2 A) t.o.m. ca 1970 och därefter i matrikelkort, som förvaras tillsammans med handlingarna för respektive anställd. Fr.o.m. 1967 registreras personalhändelser i stadens personaladministrativa IT-system KPAI, numera LISA. Handlingar i samband härmed ingår i serierna F 5 B, Frånvarorapporter och F 5 C, Personalhandlingar i KPAI/LISA. Vissa äldre personalhandlingar ingår i serie F 4, Äldre handlingar rörande personal.

Förvaltningens bokföring fördes manuellt fram till 1975, då bostadsförmedlingen övergick till stadens gemensamma ekonomiska IT-system, numera EDIT. Tillhörande handlingar förvaras i seriegrupp G, Räkenskaper.

Ackvisition

Bostadsförmedlingsverksamheten har tillförts lägenheter med stöd av lagar, förordningar, avtal och frivilliga överenskommelser. Exempel på ”ackvisitionsmedel” är att enligt den från 1968 gällande bostadsfinansieringsförordningen ställdes lägenheter i hus byggda med statliga bostadslån till bostadsförmedlingens förfogande. Vidare gav bostadsförsörjningslagen anvisningsrätt till lägenheter som blev lediga när innehavaren fick ny kommunalt anvisad lägenhet. Enligt en överenskommelse med Stockholms Fastighetsägareförening tillförsäkrades bostadsförmedlingen även vissa andra lägenheter i det privatägda bostadsbeståndet. Anvisningsrätten tillkom kommunerna men sedan KSB bildades 1968 överläts anvisningsrätten till förbundet i enlighet med dess stadgar.

All ackvisitionslagstiftning upphörde att gälla den 30 juni 1993. Sedan den 1 januari 1994 bedrevs ackvisitionen av lägenheter enligt avtal med Stockholms Fastighetsägarförening, med de kommunala bostadsbolagen och med vissa andra fastighetsägare.

Ackvisitionsarbetet i praktiken innebar i praktiken innebar att lägenhetsblanketter inkom per post eller fax och matades in i en lägenhetsdatabas i Bostad Stockholms IT-system för bostadsförmedling. I IT-systemet gjordes diarienoteringar om hantering av inlämnade lägenheter. Handlingar som rörde ackvisition av lägenheter (främst lägenhetsblanketter) ingick i serie F 19.

Administration av bostadskön

Innan Stockholms bostadsförmedling bildades fanns bostadsköer hos vissa värdar. I samband med inrättandet av Stockholms bostadsförmedling överfördes en del av dessa köer dit. Som framgår ovan har administrationen av den centrala bostadskön skötts av Stockholms bostadsförmedling och KSB.

Administrationen bestod i dels att ge bostadssökande och övrig allmänhet information i bostadsförmedlingsfrågor i kundmottagning, i telefon eller per brev, dels att upprätta och ajourhålla ett register över bostadssökande hushåll. Verksamheten skapade bostadsansökningar, aktualiseringsblanketter och i vissa fall korrespondens. Handlingarna ingår i serie F 1, Bostadsansökningshandlingar med tillhörande korrespondens. Samtliga handlingar t.o.m. 1992 har utgallrats av Stockholms stadsarkiv på direktiv från KSB.

T.o.m. 1976 registrerades de sökande på kort (serierna D 1 B – D 1 H). Därefter skedde registreringen i en sökandedatabas i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. Diarienoteringar rörande respektive sökande gjordes i samma system.

Reguljär förmedling

Reguljär förmedling innebar att bostadssökande via talsvarsystemet Bostad Bokning, telefontjänsten eller kundmottagningen fick reda på lediga lägenheter och kunde boka sig på dem. De bokningar som gjordes på en lägenhet, rangordnades efter prioritetsgrupp och kötid. De bokningar med bästa prioritet och längsta kötid översändes till fastighetsägaren, som visade lägenheten, godkände hyresgäst samt återredovisade resultatet till Bostad Stockholm.

Även den reguljära förmedlingen har organisatoriskt flyttats mellan Stockholms bostadsförmedling och KSB. Verksamheten bedrevs av Bostad Stockholm till dess förvaltningen upphörde den 30 september 1999.

Diarienoteringar i förmedlingsarbetet gjordes i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. Överlämnade hyresgästförslag och fastighetsägarnas årsredovisning av dessa ingick i serie F 1, Bostadsansökningshandlingar med tillhörande korrespondens.

Förtursverksamheten

Uppgiften att utreda och bereda för beslut ärenden angående ansökningar om sociala och medicinska förturer samt förmedla lägenheter till dem som beviljats förtur har alltsedan kommunal bostadsförmedling inrättades 1947 legat på Stockholms bostadsförmedling.

I samband med en omorganisation 1978 av dåvarande förtursbyrån startade verksamheten med försökslägenheter i mer organiserad form. Tidigare hade dock verksamheten socialförvaltningen och skolan beviljats försökslägenheter i viss utsträckning.

Den första januari 1987 övertogs förmedlingen av insprängda pensionärslägenheter från socialtjänsten. Den 1 juli 1993 övertogs förmedlingen av speciallägenheter för rullstolsanvändare, också från socialtjänsten.

Handlingar i enskilda förtursärenden arkiverades i serien F 3, Ansökningar om förtur med korrespondens. De sökande registrerades i ovan nämnda IT-system för bostadsförmedling. I samma system gjordes diarienoteringar i resp. ärende. T.o.m. 1988 arkiverades skrivelser i enskilda förtursärenden till bostadsdelegerades ordförande i serien E 13, Bostadsdelegerades korrespondens.

Ärenden rörande försöks- och träningslägenheter – främst framställningar från olika institutioner och förvaltningar med tillhörande korrespondens och beslut – diariefördes i förvaltningens centrala diarium (tidigare serierna C 1 och C2, sedan 1992 serie C 5, Diarier över utgående och inkomna handlingar). Handlingarna förvarades i serie F 16, Utgående och inkomna handlingar. Ett register fördes också över försöks- och träningslägenheter (serie D 7).

Evakueringsverksamheten

I stort sedan sin tillkomst 1947 genomförde Stockholms bostadsförmedling i mindre skala bostadsevakueringar av saneringshus på uppdrag av fastighetsnämnden. I och med att Stockholms kommunfullmäktige 1975 antog en handlingsplan för förnyelsearbetet i de äldre bostadsområdena ökade volymen evakueringar betydligt. En evakueringssektion organiserades 1976. Förutom vanliga bostadsevakueringar bevakade sektionen ackvisitionsfrågor i samband med saneringar samt inrättandet av daghem och fritidshem enligt stadens barnomsorgsplan. Stockholms kommunfullmäktige beslöt den 9 november 1992 att staden inte skulle åta sig fler evakueringsuppdrag från och med den 1 juli 1993. Tidpunkten blev senare framskjuten till den 1 januari 1994. Bostadsförmedlingen skulle dock ombesörja stadens egna evakueringar, vilka endast var ett fåtal per år. I KSB:s provverksamhet som startade den 1 januari 1994 ingick bl.a. att bistå fastighetsägarna med viss evakueringshjälp. När KSB upphörde överfördes denna verksamhet till Bostad Stockholm.

Under perioden den 1 september 1976 – den 31 december 1991 fanns ett separat diarium för evakueringsärenden. I övrigt har evakueringshandlingar diarieförts centralt. Fr.o.m. 1961 har också diarienoteringar förts på objektskort (serie D 5) för respektive evakueringsobjekt.

Handlingar i evakueringsärenden fr.o.m. 1963 – 1993 ingick i serie F 11 B, Handlingar rörande genomförda evakueringar. Övriga handlingar förvarades i serierna B 1, Utgående skrivelser, B 1 A Utgående skrivelser inom evakueringsverksamheten E 1, Inkomna skrivelser till diariet, E 1 A, Inkomna skrivelser inom evakueringsverksamheten samt F 16, utgående och inkomna skrivelser till diariet.

Verksamheten med tillgodohavanden

Under 1970-talet påbörjades en begränsad verksamhet med tillgodohavanden i KSB:s regi. Verksamheten innebar att ett hushåll, som under en period avsåg att inte bo i sin lägenhet, lämnade den till bostadsförmedlingen. I gengäld fick de rätt till en likvärdig lägenhet inom en viss period om det skulle behövas.

Verksamheten övertogs av Stockholms bostadsförmedling i samband med omorganisationen i oktober 1990. I mars 1991 beslöt bostadsförmedlingsstyrelsen att verksamheten skulle utvidgas till att avse även ”provboende i samboskap”. I juni 1992 beslöt bostadsförmedlingsstyrelsen att verksamheten skulle upphöra. Redan utfärdade tillgodohavanden skulle dock gälla. Infriandetiden för tillgodohavanden har nu i huvudsak löpt ut.

Handlingarna rörande tillgodohavanden diariefördes i IT-systemet för bostadsförmedling och ingår i serie F 17.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2015-11-24 10:58:12
Senast ändrad2019-08-12 09:08:31