Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Handlingar angående detaljpunkter

Stockholms stadsingenjörskontor

Vid DETALJMÄTNING utgår man från stompunkter i ett stomnät och utifrån dem gör man INMÄTNINGAR eller UTSÄTTNINGAR av DETALJPUNKTER.

Vid INMÄTNINGAR tar man hjälp av stompunkter för att MÄTA IN DETALJPUNKTER och kunna beräkna detaljernas koordinater och höjder, vilket sedan kan dokumenteras i form av kartor eller ritningar.

Vid UTSÄTTNINGAR tar man hjälp av stompunkter för att kunna SÄTTA UT DETALJPUNKTER, vars position man på förhand bestämt på en karta eller en ritning.

 Serier (10 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
H 4 aMätbordskartor i pärmar (grafisk och halvgrafisk mätning)1840 – 1898ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Mätbordskartorna visar detaljmätningar av kvarter, delar av kvarter eller områden.
I anmärkningskolumnen för varje volym anges vilka kvarter eller områden mätbordskartorna omfattar i den ordning de är sorterade. Ett kvarter eller område kan ha mätts flera gånger och således finnas på olika mätbordskartor. Äldre eller alternativa stavningar står inom hakparenteser, för att underlätta sökbarheten.

Kartorna är mellan skala 1:100 och 1:2000.

OM MÄTBORDSKARTOR:

Mätbord används vid kartering och består av en vridbar träskiva fäst på ett stativ. På träskivan fästs ett ritpapper kallat mätbordsblad. På mätbordsbladet ritas detaljpunkter ut och bladet utgör då en så kallad mätbordskarta.

HÄNVISADE KARTOR:

Karta S15: Stenbodarne större finns i designationsbok nummer 57:2, volym A1c:67, sidan 397.

Övriga nummer som inte finns är vakanta.

KARTRITARE:

J. A. Dahlman,
C. E. Dahlman,
Erik N. Jonsson,
A. R. Lundgren,
Gustaf von Segebaden,
Rudolf Brodin,
A. O. Appelberg [Apelberg],
O. Öhrling,
A. W. Wallström,
Gustaf Ruckman,
Axel L. Svensson,
O. Kruuse,
Lindqvist,
Hultborg,
Ch-n [troligtvis Christiernin] ,
samt okänd.		 
H 4 bMätbordskartor ordnade efter littera och nummer (grafisk och halvgrafisk mätning)1885 – 1904ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Mätbordskartorna visar detaljmätningar av kvarter, delar av kvarter eller områden.
I anmärkningskolumnen för varje volym anges vilka kvarter eller områden, samt eventuellt tomtnummer, mätbordskartorna omfattar i den ordning de är sorterade. Ett kvarter eller område kan ha mätts flera gånger och således finnas på olika mätbordskartor. Äldre eller alternativa stavningar står inom hakparenteser, för att underlätta sökbarheten.

Kartorna är mellan skala 1:100 och 1:1000.

OM MÄTBORDSKARTOR:

Mätbord används vid kartering och består av en vridbar träskiva fäst på ett stativ. På träskivan fästs ett ritpapper kallat mätbordsblad. På mätbordsbladet ritas detaljpunkter ut och bladet utgör då en så kallad mätbordskarta.

SAKNADE KARTOR:

T39: Träskfloden.

Övriga nummer som inte finns är vakanta.

KARTRITARE:

G. Ruckman,
Alfred Hahn,
J. K. I. Svedenborg,
Erik N. Jonsson,
O. Ljungström,
Carl Kinnman,
John Enberg,
Axel Svensson,
K. F. Lundvik,
Jonsson-Edlund,
Dalman,
Hugo Ljungkvist,
samt okänd.		 
H 4 cMätbordskartor ordnade efter årtal och nummer (grafisk och halvgrafisk mätning)1885 – 1903ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Mätbordskartorna visar detaljmätningar av kvarter, delar av kvarter eller områden.
I anmärkningskolumnen för varje volym anges vilka kvarter eller områden, samt eventuellt tomtnummer, mätbordskartorna omfattar i den ordning de är sorterade. Ett kvarter eller område kan ha mätts flera gånger och således finnas på olika mätbordskartor. Äldre eller alternativa stavningar står inom hakparenteser, för att underlätta sökbarheten.

Kartorna är mellan skala 1:200 och 1:1000.

OM MÄTBORDSKARTOR:

Mätbord används vid kartering och består av en vridbar träskiva fäst på ett stativ. På träskivan fästs ett ritpapper kallat mätbordsblad. På mätbordsbladet ritas detaljpunkter ut och bladet utgör då en så kallad mätbordskarta.

KARTRITARE:

G. Ruckman,
Erik N. Jonsson,
J. K. I. Svedenborg,
Alfred Hahn,
John Enberg.		 
H 4 dMätbordskartor uppfordrade på mätbord1911 – Odat.ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Mätbordskartorna är gallrade, två typexemplar är bevarade.

OM MÄTBORDSKARTOR:

Mätbord används vid kartering och består av en vridbar träskiva fäst på ett stativ. På träskivan fästs ett ritpapper kallat mätbordsblad. På mätbordsbladet ritas detaljpunkter ut och bladet utgör då en så kallad mätbordskarta.		 
H 4 gDetaljmätningsböcker1913 – 1970-talSÖKINGÅNG:
Register till detaljmätningsböckerna finns i stadsbyggnadskontorets arkiv, serie D3j.

HÄNVISNING:
Fortsättningen på serien finns i stadsbyggnadskontorets arkiv, som serie H2.

NOTERA:
Årtalen avser hela seriens innehåll, då flertalet böcker är odaterade och innehåller beräkningar från spridda år. Detaljmätningsböckerna börjar upprättas år 1913 och det finns beräkningar i serien fram till tidigt 1970-tal.

Saknade böcker:
2, 66, 85, 181, 197, 292, 343, 344, 347, 349 och 353-356.		 
H 4 hKvarterskartor i Sa-skåpet1862 – 1944ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Kvarterskartorna visar mätningar av kvarter, delar av kvarter eller områden.
I anmärkningskolumnen för varje volym anges vilka kvarter eller områden som kvarterskartorna omfattar i den ordning de är sorterade. Ett kvarter eller område kan ha mätts flera gånger och således finnas på olika kvarterskartor. Äldre eller alternativa stavningar står inom hakparenteser, för att underlätta sökbarheten.

Kartorna är mellan skala 1:100 och 1:400 om inte annat anges.

SAKNADE KARTOR:

A15: Ajax.
A17: Adonis.
S54: Del av Sperlingens backe.

Övriga nummer som inte finns är vakanta.

KARTRITARE:

E. N. Jonsson,
St-Pn,
G. Ruckman,
I. Mattsson,
J. Dahlman,
Komp. Sj. Sterner,
N. A. Svensson,
Axel Svensson
J. K. I. Svedenborg,
O. Bryzell,
K. V. Palm,
S. Bergström,
G. von Segebaden,
V. Öhrström,
Lindqvist,
A. H:n,
Öhring,
O. Appelberg [Apelberg],
Å. Bengtzén,
C. Kinnman,
A. Bengtsson,
O. Ljungström,
K, Öhrström,
Holm,
Alb. Löfgren,
John Engberg,
Bentzer,
S. M,
K. Sundström,
I. Enberg.		 
H 4 iPrimärkartor i Sb-skåpet1891 – 1934ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Primärkartorna visar mätningar av kvarter, delar av kvarter eller områden.
I anmärkningskolumnen för varje volym anges vilka kvarter eller områden som primärkartorna omfattar i den ordning de är sorterade. Ett kvarter eller område kan ha mätts flera gånger och således finnas på olika kvarterskartor. Äldre eller alternativa stavningar står inom hakparenteser, för att underlätta sökbarheten.

Kartorna är från skala 1:100 till 1:1000.

OM PRIMÄRKARTOR:

Primärkartorna är det kartverk som ligger till grund för grundkartor och nybyggnadskartor, som används inom stadsbyggnad. Primärkartan har en hög noggrannhet och är detaljrik.

KARTRITARE:

E. N. Jonsson,
K. V. Palm,
John Enberg,
G. Ruckman,
Carl Kinnman,
Axel Wernlund,
Alfred Bentzer,
J. K. I. Swedenborg,
B. Söderborg,
John E. Pettersson,
Birger Söderborg,
G. Ernst Eggert,
K. A. Dahllöf,
Sven Bergström,
S. Sterner,
Nils Hanzon,
L. Rosenbaum,
Anders Carlqvist,
B-m,
Oskar Bryzell,
Alb. Löfgren,
A. Ekeley,
John Enberg,
Lundvall,
Isak Mattsson,
Arvid Wilow,
S-g.

SAKNADE KARTOR:

121: Enskede.
122: Enskede egendom.
392: Urnan och del av Fatet.
393: Urnan och del av Fatet.
394: Fatet.
404: Bergsund.
405: Bergsund.
406: Saturnus.
412: Observatorielunden och Bergsmannen mindre.
424: Del av Masken.
425: Jakob större.
426: Liljan.
427: Kättingen.
428: Hälsan [Helsan].
429: Blekholmen södra.
430: Skären.
431: Bergsgruvan större [Bergsgrufvan större].
432: Asken.
433: Pråmen och Propellern.
434: Slipen.
435: Trakten omkring Karlaplan.
436: Del av Bjälken [Bjelken], fasadlinje.
437: Värtagasverket.
438: Lövsångaren.
439: Nornan.
440: Skogsinstitutet.
441: Blekholmen norra.
442: Blasieholmen.
443: Hägern mindre.
444: Facklan.
445: Grönlandet södra.
446: Boken.
447: Sabbatsberg.
448: Dykärret.
449: Spiken.
450: Ormen mindre.
451: Gösen.
452: Tobaksspinneriet.
453: Galärvarvet [Galérvarfvet], kopia av Topografiska Corpsens karta, kompletterad.
454: Nederland.
455: Hornsberg.
456: Sankt Göran och Draken tomt 2.
457: Hagen.
458: Sälgen.
464: Bryggpannan och Mälaren.
465: Bergsfallet.
471: Tången.
478: Sommaren.
479: Gruvan [Grufvan].
480: Glasbruket nedra.
486: Skuld.
487: Poppeln.
490: Fyrkanten.
491: Marmorn.
492: Härden.
493: Sankt Per [Sankt Pehr].
494: Glöden och Askan.
495: Valand och Yggdrasil.
496: Monumentet.
497: Diamanten.
499: Smedjan och Ässjan.
500: Uggleborg.
501: Skinnarviksberget större.
502: Bjälken [Bjelken].
503: Mäster Mikael [Mäster Michael].
505: Näckström [Neckström].
506: Motorn.
507: Hugin.
508: Graniten, Plankan, Gnejsen och del av Sparrisen.
509: Häckelfjäll [Häcklefjäll].
553: Pyreneus och Erisichton [Erisiclon].
554: Aspen, Eriksberg, Furan och Rönnen.
556: Hasseln.
557: Nedre Vätan och Vätan.
608: Glaven och Vattenborgen.
612: Brynjan och Visiret.
632: Norrtull, Haga tingshus.
633: Norrtull, hörnet av Norrtullsgatan och Ynglingagatan.
634: Norrtull, Eugeniahemmet.
635: Korsnäbben, del av Engelbrektskyrkan och Domherren.
644: Aprikosen.
652: Tanto mindre, Patronen, Sockertoppen, Verkmästaren och Sockerbruket.
653: Norrtull, Bellevue och Cedern.
654: Norrtull, Stallmästaregården.
655: Norrtull, stadens grusbacke.
656: Norrtull, Bellevue och del av Bellevueparken.
657: Bellevueparken.
658: Bellevueparken och Stallmästaregården.
661: Syrenen.

Övriga nummer som inte finns är vakanta.		 
H 4 jGrundkartor i skala 1:1000 och 1:20001923 – 1968ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Grundkartorna framställs ur primärkartorna och är de kartor som detaljplaner grundar sig på. Vissa kartor är med höjdkurvor. Om det finns flera kartblad över samma område anges detta inom parentes i anmärkningskolumnen.

SÖKINGÅNGAR:
Kartbladen i grundkartorna utgår från ett rutnät som delar in staden. För att se vilket kartblad som täcker vilket område, se översiktskartan i volym 1.

För grundkartor i skala 1:2000 är varje ruta numrerad med ett nummer.
För grundkartor i skala 1:1000 är varje ruta uppdelad i fyra delar och betecknad med bokstaven a, b, c eller d.
För grundkartor i skala 1:400 är varje ruta uppdelad i 25 delar, som har siffrorna 1-5, 11-15, 21-25, 31-35 och 41-45.

HÄNVISNING:
För fler kartor, som utgår från samma rutnät, se Fastighetsregisterbyråns (0074) kopior av registerkartan i serie H2a och H2b.		 
H 4 kGrundkartor i skala 1:4001913 – 1968ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

Grundkartorna framställs ur primärkartorna och är de kartor som detaljplaner grundar sig på. Om det finns flera kartblad över samma område anges detta inom parentes i anmärkningskolumnen.

SÖKINGÅNGAR:
Kartbladen i grundkartorna utgår från ett rutnät som delar in staden. För att se vilket kartblad som täcker vilket område, se översiktskartan i volym 1.
Observera att röda och blåa fält på översiktskartan inte stämmer för kartor på Stockholms stadsarkiv, kartan är en kopia av ett original på Stadsbyggnadskontoret.

För grundkartor i skala 1:2000 är varje ruta numrerad med ett nummer.
För grundkartor i skala 1:1000 är varje ruta uppdelad i fyra delar och betecknad med bokstaven a, b, c eller d.
För grundkartor i skala 1:400 är varje ruta uppdelad i 25 delar, som har siffrorna 1-5, 11-15, 21-25, 31-35 och 41-45.

HÄNVISNING:
För fler kartor, som utgår från samma rutnät, se Fastighetsregisterbyråns (0074) kopior av registerkartan i serie H2a och H2b.		 
H 4 lMätblad över SödermalmOdat.ALLMÄN INFORMATION:
Serien förvaras i kart- och ritningsarkivet under NS 18.

KARTRITARE:

Max[imus] Andersson.