bild
Arkiv

Kronofogdemyndighetens i Gotlands län arkiv (1988-1996)


Grunddata

ReferenskodSE/ViLA/20084
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/8J70wlmB5aoB6MwyEZmAs7
Omfång
48,1 Hyllmeter 
VillkorJa
VillkorsanmOffentlighets- och sekretesslagen, 34 kap, 39 kap. Serierna A 2 A, A 3 A, A 4, A 6, A 9, D 9, E 2, E 9, F 1, F 2 A, F 3 omfattas av sekretess.
Övriga hänvisningar
Dokumentation: Bilaga 1. Förteckningsplan för kronofogdemyndigheterna (RA-MS 1995:45) (pdf)
Dokumentation: Bilaga 2. Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna (HEX, rubrik 26, bilaga 6) (pdf)
Dokumentation: Bilaga 3. Diarie-/dossierplaner m.fl. handlingar rörande diarieföring på KFM (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Visby (depå: ViLA_Broväg)
Arkivbildare/upphov
Kronofogdemyndigheten i Gotlands län (1988 – 1996)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Kronofogdemyndigheten i Gotlands län 1988–1996

Landets 81 distriktsindelade Kronofogdemyndigheter (KFM) ombildades 1988-07-01 till 24 länsindelade myndigheter. KFM i Visby distrikt blev därigenom KFM i Gotlands län, med samma geografiska utbredning som tidigare. Myndigheten existerade t.o.m. 1996-12-31. Verksamheten fortsattes av KFM i Stockholm, vilken bildades genom en sammanslagning av kronofogdemyndigheterna i Stockholms och Gotlands län.


Verksamhet och organisation

Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:62) m.fl. lagar och förordningar. Instruktion för myndighetens verksamhet gavs i SFS 1988:784. Central förvaltningsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV).

De mål som handlades kan indelas i två grupper. Först allmänna mål (a-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde kronofogdemyndigheten också uppträda som sökande gentemot gäldenären. Sedan enskilda mål (e-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) är sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd m.m.

Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital eller lösöre. Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i enskilda mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i allmänna mål beträffande böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).

De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål, vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön, i återtagningsmål, samt i införselmål avseende underhållsbidrag.

En del övriga uppgifter förekom också vid myndigheten, exempelvis försäljning av utmätta fastigheter och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser (t.o.m. 1992-06-30; därefter togs handläggningen över av konkursförvaltarna), samt registrering av växelprotester och lösöreköp. 1992 övertog KFM den summariska processen (mål om betalningsföreläggande och handräckning) från tingsrätterna. Skuldsanering tillkom som verksamhetsgren 1994-07-01.

Kronofogdemyndigheten leddes av en länskronodirektör som myndighetschef och en av regeringen utsedd styrelse. Liksom tidigare var Riksskatteverket (RSV) chefsmyndighet. Länsstyrelsen understödde med personal-och ekonomiadministration.

1994-07-01 inleddes en samverkan med Kronofogdemyndigheterna i Uppsala och Stockholms län, rörande viss administration. Fastighetsförsäljningen flyttades även till KFM i Stockholms län.


Arkivet

Kronofogdemyndighetens i Gotlands län arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar som tillkom i den exekutiva verksamheten. Samtliga mål och vidtagna åtgärder registrerades i utsöknings- och indrivningsdatabasen REX (Redovisningssystem för exekutionsväsendet). I REX fördes även dagbok över de enskilda utsöknings- återtagnings- och införselmålen och dessa tilldelades diarienummer (U-, Å-, resp. I-nr). Handlingarna till dagboken bildar serie E 2. I de fall utmätning (utom i lön), avhysning eller återtagning skedde i ett mål upprättades ett särskilt protokoll (serierna A 2 A och A 2 B). Även vid utmätning i allmänt mål upprättades protokoll (serierna A 3 A och A 3 B).

Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Riksarkivets föreskrifter om förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (RA-MS 1995:45), som utgör bilaga 1 och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Handbok för Exekutionsväsendet – HEX, rubrik 26, bilaga 6), ändrad sista gången 1994-01-01, som utgör bilaga 2.

Gallring har skett i arkivet med stöd av RA:s gallringsbeslut nr 1985:91, 1986:5, 1986:43 och 1989:30, RA-MS 1993:1, 1995:44, 1998:32 och 2002:33, RA-FS 1991:6, samt SFS 1953:716, 1986:617 och 1994:348. KFM i Gotlands län var typmyndighet, varför vissa serier vilka är gallringsbara enligt föreskrifterna har undantagits från gallring.

Sökvägar till arkivet utgörs, förutom av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet (serie C 1 B), med diarieplaner (bilaga 3), registret över skuldsaneringsärenden (avdelning C 6 B), diariet över fastighetsförsäljningsärenden (serie C 7 B), samt de mikrofilmade uttagen ur utsöknings- och indrivningsdatabasen REX (serierna D 9 BA–D 9 BD).

Arkivet inventerades och omförtecknades 2012–2013 av Erik Petersson, arkivarie vid Skatteverket, inför leverans till Landsarkivet i Visby.


Sekretessbestämmelser

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) 34 kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Enligt OSL 34 kap. 2 § gäller sekretess under motsvarande förutsättningar som i 1 § i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Enligt OSL 34 kap. 6 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i ärende om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.


Bilagor

1. Förteckningsplan för kronofogdemyndigheterna (RA-MS 1995:45)

2. Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna (HEX, rubrik 26, bilaga 6)

3. Diarie-/dossierplaner m.fl. handlingar rörande diarieföring på KFM

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2018-07-30 15:19:58