bild
Arkiv

Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ARK1_1-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/8ZKxz5MrbY1MCEgcQd1YyA
ExtraIDARK1_1-1
Omfång
4,39 Hyllmeter 
69 Volymer 
Datering
1629 – 1790  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet (1666 – 1785)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad

Innehåll

ArkivhistorikAntikvitetskollegiet/arkivet hade under sin tillvaro skapat betydande samlingar, särskilt av medeltida svenska och isländska handskrifter, brev etc. Därtill ingick i dess arkiv de samlingar som de i institutionen verksamma antikvarierna hopbragt, såväl egna manuskript som insända handlingar (t.ex. de s.k. antikvitetsrannsakningarna). 1780 överlämnades nästan hela handskriftsamlingen till Riksarkivet och Kungl. Biblioteket, varvid merparten tillföll KB och kan sägas bilda grunden för dess handskriftsavdelning. I leveransen ingick även Antikvitetskollegiet/arkivets eget ämbetsarkiv fram till 1720-talet. Delar av Antikvitetsarkivets handlingar kom också - på ej helt kända vägar - till Uppsala universitetsbibliotek. Det som stannade kvar i Antikvitetsarkivet var huvudsakligen föremålssamlingarna.
1788 överlämnades dessutom Antikvitetsarkivets samling av kartor och gravyrer m.m. till KB.
Av verkets arkivaliska samlingar återstod efter överlämnandena ett 40-tal volymer, förutom kanslirådet (antikvitetssekreteraren) C.R. Berchs handlingar, som synes ha räknat ett 15-tal volymer. Bland de volymer, som kvarstannade under Vitterhetsakademiens och riksantikvariens förvaltning, ingick således arkivets ämbetsarkiv fr.o.m. 1720-talet. I början av 1830-talet tycks dessa handlingar ha omordnats och inbundits genom riksantikvarien Johan Gustaf Liljegrens försorg; arbetet utfördes dock inte med någon särskild konsekvens, varför ordningen i de band som överlevde senare omordningar var föga systematisk. Därtill kommer, att man återfinner vissa handlingar med proveniens från antikvitetsverkets ämbetsarkiv i Liljegrens ännu oförtecknade samling, t.ex. i den bundna volymen ”Samlingar. M.S.C:t Runir” 2.
I Kungl. Biblioteket torde också vissa omordningsarbeten ha gjorts i ämbetsarkivet. De bundna volymerna försågs med påtryckta etiketter och åtminstone en volym (Aa 14) nybands 1843. I något fall har lösa, i banden inlagda handlingsomslag fått påskrifter av överbibliotekarien Gustaf Edvard Klemming.
1837 utsågs Bror Emil Hildebrand (1806-1884) till riksantikvarie. Han arbetade energiskt på att bl.a. bygga upp de museala samlingarna i Antikvitetsarkivet, från mitten av 1850-talet även kallat Statens historiska museum. Det framstod då som en brist, att delar av det gamla antikvitetsverkets arkiv låg i Kungl. Biblioteket; där fanns t.ex. beskrivningar över föremål som tillförts museet och som borde tjäna som ”verifikationer” till museiinventariet. I samförstånd mellan Hildebrand och Klemming utverkade därför Vitterhetsakademien 1850 Kungl. Maj:ts tillstånd att överlämna de i KB försvarade delarna av antikvitetsverkets ämbetsarkiv till akademien.
Hildebrand synes - av påskrifter att döma - under 1850-talet ha ordnat delar av arkivet, så att t.ex. alla handlingar rörande fornfynd sammanfördes i en särskild serie, ”Bilagor till inventariet” (nu i serie F 2). Flera band har söndertagits, sannolikt av honom. Då eller senare frånskildes även vissa handlingar, t.ex. efter den inventering av adliga gravar som gjordes på 1750-talet, och placerades på andra håll i bestånden.
1899 lånade biblioteksmannen Vilhelm Gödel en stor del av arkivet till KB, där han använde det för sina forskningar rörande fornsvenska och isländska handskrifter och sin historiska översikt av riksantikvariens ämbete. När Gödel utsetts till chef för Riksdagens bibliotek, tog han 1910 med sig lånet dit. 1926 eller senare återställdes handlingarna till akademiens arkiv med undantag för en del, som han uttagit.
Den kvarvarande sammanhållna delen av Antikvitetsarkivet ämbetsarkiv förtecknades av akademiens arkivarie-bibliotekarie Sigrid Leijonhufvud i ATA:s handskriftskatalog, troligen omkring 1920. I detta skick omfattade arkivet 15 delvis söndertagna folioband, numrerade I-XV. 1926 infördes också den resterade delen, fortfarande förvarad i Riksdagsbiblioteket och bestående av 8 band (”de flesta söndertagna”) och 8 buntar, i handskriftskatalogen. Samtidigt eller vid återställandet påsattes volymerna nya nummer, så att de som stannat kvar i akademien fick nr Aa 1-15, medan de av Gödel lånade numrerades i en Ab-serie.
Gödel hade emellertid tagit ut åtskilliga handlingar ur arkivet för sina forskningar; de omfattade tre kapslar, vilka återlämnades först 1953 från Riksdagsbiblioteket. I ATA kom de att under beteckningen ”Gödels samling” förvaras tillsammans med hans samtidigt överlämnade register och excerpter rörande Antikvitetskollegiet och Antikvitetsarkivet. På så sätt splittrades det gamla ämbetsarkivet ännu mera.
Arkivet befann sig efter alla dessa ingrepp i ett sådant skick, att det var nödvändigt att omordna och nyförteckna det efter moderna principer för att skapa en logisk ordning. Vid detta arbete, som sedan 1988 utförts av förste arkivarie Birgitta Törnell, har även de av Gödel uttagna handskrifterna inplacerats i arkivet.
Delar av Antikvitetskollegiets och Antikvitetsarkivets ämbetsarkiv förvaras alltjämt i Riksarkivet, Kungl. Biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek. Det kan också fortfarande finnas handlingar från Antikvitetsarkivet i ATA:s topografiska dossierer.
Stockholm i november 1996
Stefan Östergren
Våren 1999 har den i ATA kvarvarande delen av Antikvitetsarkivets handskriftssamling rekonstruerats och förtecknats som en Ö-serie.
S.Ö.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:04
Senast ändrad2024-01-03 10:40:53