Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

19:e Kustbevakningsdistriktets i Helsingborg arkiv 1923-1937


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11689
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/iCfmXOUelaMkH022Tzjad5
ExtraID11689
Omfång
3,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1923 – 1938  (Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
19:e kustbevakningsdistriktet i Helsingborg (1923 – 1937)
Kategori: Statlig myndighet. Kustbevakningsområden

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBESKRIVNING ÖVER 19:E KUSTBEVAKNINGSDISTRIKTET, HELSINGBORG

Kustbevakningens uppgift är främst att upptäcka och förhindra överträdelser mot de författningar som de har att övervaka, främst olovlig varuinförsel. Andra arbetsuppgifter är att samarbeta med lotsverket med sjöräddning samt att utöva tillsyn över fiskeriförhållanden och jakt på sjöfågel.

Kustbevakningen var en integrerad del av tullverket där kustposteringarna löd under tullförvaltaren vid närmaste tullkammare som i sin tur löd under Generaltullstyrelsen i Stockholm. Överinseendet över kustbevakningen utövades av en kustbevakningsinspektor i Generaltullstyrelsen.
Kustbevakningens distriktledning och personal var skild från den övriga lokala tullförvaltningen. Under distriktet fanns kustposteringar (Kp).

På grund av den stora smugglingen på sydkusten fanns det en kustbevakningschef för Skåne och Blekinge respektive Hallands, Göteborgs och Bohus län.
Kustbevakningen i Skåne och Blekinge upphörde den 31 december 1922. Enligt Kungl. Generaltullstyrelsens cirkulär den 9 december 1922 angående utsträckningen av och det lokala chefskapet vid rikets kustbevakning (TFS 431/1922) indelades Sverige i 24 kustbevakningsdistrikt.

Distriktet stod under befäl av tullförvaltaren vid tullkammare. Dessa var först numrerade, men 1928 döptes namnen om efter den plats där tullkammaren, med befälhavande tullförvaltare, låg. Detta var enbart en namnändring, verksamheten förblev densamma.
Hela arkivet är förtecknat som ett arkiv.

Dess distrikt var från Rydebäcks bäck (där 18:e distriktet i Malmö slutade) till gränsen mellan Kristianstads och Hallands län (och därefter följde det 20:e distriktet i Halmstad). Den bestod av Helsingborgs tulldistrikt och stod under befäl av dess tullförvaltare.

Arkivet för det 18:e kustbevakningsdistriktet i Malmö förvaras i Malmö stadsarkiv.

Denna organisation upphörde den 30 juni 1937 och ersattes från den 1 juli av Malmö kustdistrikt (ej identiskt med det 18 distriktet).

TULLVERKETS HISTORIK

Upptagande av olika former av tull har gamla anor i Sverige. Trots det brukar dagens Tullverk räkna sina anor till år 1636. För Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän infördes tullen i och med försvenskningen av dessa landskap.

Den lokala tullförvaltningen har länge haft ett när samband med stapelstadsrätten. Städer som hade denna rätt fick bedriva utrikesfart med egna fartyg (aktiv stapelrätt) och ta emot utländska köpmän i hemmahamnarna (passiv stapel). Vissa städer hade enbart det ena av dessa stapelrätter. Stapelstäder upphörde 1927, även om vissa mindre delar fortlevde till 1973.
I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas. Det fanns även städer med en tullkammare som saknade stapelrätt. Det fanns även tullanstalter på andra orter än stapelstäder. Dessa tullplatser, som löd under en närliggande tullkammare, benämndes tullstationer och tullexpeditioner.

Tullkammardistrikt fanns först huvudsakligen längs kusten, men bättre kommunikationer (järnvägar och flyg) gjorde att även inlandet 1928 införlivades i distrikten, som samtidigt omdöptes till Tulldistrikt.

Den utrikes tullen (även benämnd stora tullen) var uppdelad i sjötullen samt landtullen. Sjötullen omfattade varor som exporterades och importerades sjövägen, och landtullen omfattade varor som passerade den norska och finska landgränsen. Sjötullen var den dominerande utrikestullen pga. Sveriges långa kuster och den stora roll som sjöfarten under lång tid spelade i jämförelse med de landväga transporterna.
Fram till 1810 fanns även en inrikes tull för varor som passerade gränsen mellan städer och landsbygd som benämndes lilla tullen. Även efter dess avskaffande fanns det fram till runt 1860 en viss bevakning vid stadsgränserna mot lösdrivare m.m.

Sjötullen förvaltades under Kommers- eller Kammarkollegiet. Under perioderna 1726-1765, 1777-1782 samt 1803-1824 utarrenderades verksamheten till ett privat arrendebolag, Generaltullarrendesocieteten. Under perioden 1813-1824 förvaltades tullverket av en kunglig tulldirektion som 1825 avlöstes av Generaltullstyrelsen. Denna avlöstes 1 juli 1995 av Huvudkontoret och upphörde hel den 1 juli 2004.

TULLVERKETS UPPGIFTER

Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda varor samt att lägga på införseluppgifter. Tullverket handlade även ärenden för tullrestitution, d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet eller bearbetning. Detta kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer, m.m. Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket att förhindra olovlig införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera att bl.a. smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser. Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer och enligt vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning inte förde in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet. Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden. Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket genom att de förde statens talan i de ärenden som föll under åtal.


Sökingångar till arkivet:
-arkivförteckningen
-diariet

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2005-01-03 00:00:00
Senast ändrad2020-09-21 14:03:06