bild
Arkiv

Gåxsjö byalags arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ÖLA/10632
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Dr9hUFT8rH6cxG02H087k3
Omfång
0,3 Hyllmeter 
5 Volymer 
Datering
1769 – 1984  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1990/24
ArkivinstitutionRiksarkivet i Östersund (depå: Skattehuset)
Arkivbildare/upphov
Gåxsjö byalag
Kategori: By. Byar

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ÖLA/10632

Förteckning 24/1990

Lev. 28/1989









Förteckning

över

GÅXSJÖ BYALAGS ARKIV
Inledning (äldre form)GÅXSJÖ BYALAGS ARKIV - HISTORIK


Byalag allmänt och i Jämtlands län.

Inom germanskt område har byarna sedan lång tid haft betydande självstyre. De tidigaste kända byordningarna är tyska och har tillkommit under 1200-talet.

Flera forskare menar att tillkomsten av landskaps- lagarna har brutit en äldre rättstradition. Före denna tid skulle byalagen ha haft full självbestämmanderätt.

Under 1400- och 1500-talen tycks det danska byalaget ha upplevt en renässans. Sockenstämman hade inte samma starka ställning i Danmark som i Sverige. Byastämmans lokala beslutanderätt i det danska området har därför betydligt äldre historia än i Sverige. Detta tycks emellertid inte gälla i Jämtland och Härjedalen, där både bystämma och sockenstämma förefaller ha haft en mycket svag ställning.

År 1742 utgavs ett förslag till byordning för hela riket. Ett mera norrlandsanpassat förslag kom 1758. Denna 1758 års länsbyordning antogs inte av represen- tanterna för allmogen i Jämtland och Härjedalen trots att det antogs i Västernorrlands län till vilket Jämtland och Härjedalen då hörde.

Landshövdingen fann år 1760 att byordningen inte var lämplig för de speciella förhållandena i Jämtland och Härjedalen. Han planerade därför att utge en särskild byordning för dessa landskap. Det kom emellertid att dröja ända till 1819 innan denna byordning antogs. Den utkom för övrigt i ny och något förändrad upplaga 1822. I väntan på 1819 års byordning hade man, främst i Härjedalen, utkommit med egna handskrivna byordningar.

Redan den 11 augusti 1818 hade landshövdingen ålagt kronolänsmännen att utse ordningsmän (åldermän) i byarna. Dessa skulle fungera som bygdens ledare och som myndigheternas representanter i arbetet för ett förbättrat jordbruk. I en länsbyordning och instruktion 1828 preciserades dessa uppgifter. 1819 års byordning blev mer en jordbruksförordning än en bystadga.

År 1817 stiftades Jämtlands läns hushållningssällska

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-06-01 10:32:18