Sök i arkiven
Genvägar MENY

SVERIGES SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREPARTI /SAP/ VESSIGEBRO ARBETAREKOMMUN  (1933 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Politisk förening)
HistorikH I S T O R I K
Folkrörelsernas arkiv i norra Halland
524 SVERIGES SOCIALDEMOKRATISKA ARBETAREPARTI /SAP/ VESSIGEBRO ARBETAREKOMMUN
Vessigebro arbetarekommun bildades den 21 juni 1933 på initiativ av den tidigare bildade ungdomsklubben. Förste ordförande var Rudolf Bengtsson. Medlemsavgiften bestämdes till 1 kr. en agitationskommitté bildades, med främsta uppgift att värva medlemmar. Detta resultat i att redan vid årsmötet 1934 var 46 medlemmar anslutna.
Vid detta möte beslöts att söka inträde i ABF och att tillskriva tidningen Ny Tid och begära rabatt på prenumerationsavgiften.
Första motionen till Vessige resp Alfshögs kommunalnämnder gällde tillsättande av en arbetslöshetskommitté. I början av 1934 motionerades även om att få till stånd skoltandvård.
Redan vid möte i juni samma år kunde rapporteras att kommunalstämman i Alfshög hade beslutat om vägbygge enligt arbetslöshetskommitténs förslag. I Vessige kommun hade man motsatt sig att ordna arbetslöshetskommitté. Vid ett möte beslöts att mangrant bevista kommunalstämman för att om möjligt få igenom förslaget.
Redan från starten hade man en hög mötesaktivietet. Som stående punkt på dagordningen fanns en diskussionsinledning över aktuella frågor, eller en bokrecention. Val av inledare cirkulerade blandf medlemmarna. Redan under 1934 hade utrymme för biblioteket och ett litet läsrum hyrts tillsammans med ABF.
Man hade diskuterat möjligheten att bilda en kvinnosektion inom arbetarekommunen.
Vid årsmötet 1935 valdes Arvid Bengtsson till ny ordförande. Vid detta möte hade beslutats att för att klara av arbetarekommunens ekonomi höja kvartalaavgiften från 1 kr till 1:50 och priset på kaffe vid mötena från 35 öre till 50 öre. Vid samma möte beslöts att delta i insamlingen till Per-Albin Hanssons 50-årsdag. Man beslöt också att eventuellt teckna bidrag om en socialdemokratisk tidning kunde startas i Halland. Lokalkostanden vid detta möte var 1:25 kr och till representanten vid kretsmötet beviljades ett resebdirag med 70 öre.
Vid årsmötet 1936 behandlades ett gemensamt upprop från SSU och SLU om stöd till skogsarbetarna och bönderna i Norrland i deras kamp mot skogsbolagen.
I mars 1938 beslöts att tillskriva Kooperativa förbundet för att om möjligt få till stånd en Konsumtionsföreningen i Vessigebro.
Inför kommunlvalet samma år hade i Lafshög överenskommelse träffats om samlingslista där socialdemokraterna skulle kunna få 4 mandat. I Vessige hade man erbjudits endast 2 mandat vilket avvisades. En egen lista kom istället att ge 4 mandat även där.
Från 1 oktober 1939 anslöts lantarbetareförbundets avdelning i orten kollektivt till arbetarekommunen. En bostadsundersökning hos lantarbetarna senare resulterade i skrivelse till respektive hälsovårdsnämnder med påpekande om de dåliga förhållanden som rådde på många håll.
Under krigsåren 1939-1945 har av naturliga skäl verksamheten kanske inte varit densamma som åren före. 1944 hade man dock motionerat i Vessige fullmäktige om sammanslagning med Alfshög till en enhet. 1945 diskuterades om uppförande av sk barnrikehus i Vessige och Alfshög enligt den nya "egnahemsverksamheten".
Vid årsmötet 1949 valdes Ernst Andersson till ordförande, en tidsepok som kom att vara till Ernsts bortgång 1974.
1949 hade inför den kommande kommunsammanslagningen diskuterats att även slå samman arbetarekommunerna. Något beslut togs dock ej. Köinge arbetarekommun sammanslogs 1954 med Ätrafors arbetarekommun, för att sedan 1966 bli gemensamma Vessigebro arbetarekommun.
Den gamla tanken om en Kooperativ Handelsförening i Vessigebor blev verklighet i november 1952 då en affär öppnades i fd handlanden Jonssons lokaler. Föreningen fick vid starten 89 st medlemmar. Vid ett valmöte i Ätrasalen den 9/9 1952 medverkade Ingemar Bengtsson som valtalare. Från årsmötet 1953 noteras att medlemsantalet var 81 st. Arbetarekommunens ekonomi hade också blivit ganska hygglig, tack vare behållning från danstillställningar i Ätrasalen.
Tillsammans med Köinge-Ätrafors arbetarekommun motionerades 1962 i fullmäktige om byggande av pensionärsbostaäder i kommunen. Detta fick positivt mottagande och resulterade i byggnation först i Köinge och sedan i Okome med Ernst Andersson som ordförande i byggnadskommittén. 1968 fick ledamoten i socialnämnden uppdrag att framlägga förslag om fri fotvård för alla pensionärer.
Verksamhten 1968-1971 dominerades av frågor och diskussioner kring den förestående kommunblocksbildningen. Studiearbetet bedrevs kring rådslagsfrågorna.
Till storkommunens första fullmäktige, som tillträdde 1971, erhöll arbetarekommunen en ordinarie plats. Vid senare val till styrelse och nämnder erhölls en förhållandevis något bredare representation.
1971 hade en utredning gjorts med förslag till ändrad partiorganisation. Detta innebar att i kommunen skulle finnas en abetarekommun och övriga skulle ombildas till socialdemokratiska föreningar som kollektivt ansluts till arbetarekommunen. Detta förslag föranledde livlig debatt. Vissa ansåg att vi kanske, åtminstone i ett övergångsskede, skulle riskera att förlora röster. Ett enigt beslut om anslutning till nya organisationen kunde dock tas vid årsmöte i februari 1972.
I november 1981 kunde föreningen för första gången avhålla möte i egen förhyrd lokal, den sk Gula villan i Vessigebro.
Källa: historik skriven av Einar Davidsson, 1983
Förtecknat augusti 1998 av Gun Hildén.
Politisk organisation, Socialdemokratisk organisation
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/FANN/FANN_524
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/lgjPWFFYBKkWKun5WzWbc1
SpråkSvenska
ExtraIDFANN_524