Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bröderna Anderssons Gjuteri AB:s i Skurup arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30273
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/QCChu611maMVnxaiqISzb7
Omfång
41 Hyllmeter 
1 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i augusti 2023.)
0,3 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i januari 2024.)
Datering
1890t – 2023  (Tidsomfång)
1903 – 1976  (Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
TillståndsgivareChef för förvarande arkivinstitution
VillkorsanmFör delar av volym F X: 24 gäller att handlingarna är fritt tillgängliga först 2034.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1972/60 1975/, S. Nodérus
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Nordenska snickerifabriken i Skurup (1915? – 1958?)
Kategori: Företag. Processindustri (Trävaruindustri)
 
Bröderna Anderssons Gjuteri, AB (1903 – 1976)
Alternativa namn: Bröderna Anderssons Gjuteri- och Mekaniska Verkstad  ( – 1918)
Alternativa namn: AB Bröderna Anderssons Gjuteri  (1918 – )
Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Maskintillverkning)

Innehåll

Allmän anmärkningTilläggsleverans 2000 från Svaneholms slott, ordnat och förtecknat av Suzanne Forsberg samma år.
Inledning (äldre form)AB Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad, Skurup 1903 - 1976

Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad i Skurup grundades år 1903 av bröderna Emil och Olof Andersson. I sjuttiotre år, fram till 1976, tillverkar företaget lantbruksmaskiner och tjänar under dessa år det svenska och framförallt det skånska lantbruket samt medverkar till dess utveckling och modernisering. Företaget hade sin verksamhet i centrala Skurup, vid järnvägen (benämnd ”Grevebanan”) mellan Malmö och Ystad.

De båda grundarna Emil och Olof Andersson var uppväxta i Hassle Bösarp, sydost om Skurup. Deras far Olof Andersson (1835 - 1904) hade ett lantbruk där. Emil och Olof utbildade sig på skolor i Malmö. Emil tog examen vid Tekniska Elementarskolan 1884. Var anställd som ritare på Ystads Gjuteri 1884 och 1885. Filare på Mc Cormicks Skördemaskins Verkstäder i Chicago 1886 och 1887. Montör och ritare på Chicago Aduceringsverkstäder. Filare och förman på Carl Holmbergs Mek. Verkstad, Lund. Delägare i firman F.W Haker & Co, Skurup, 1892 till 1902.

Olof hade gått i skola i Malmö några år och arbetade en tid därefter som lantbrukare hos sin far i Hassle Bösarp. Så småningom utbildade Olof sig till ingenjör i Tyskland med inriktning på sockernäring. Efter avslutade studier hade han anställning på ”Lachmannska” sockerbruket i Ystad.

Sedan Emil sagt upp kompanjonskapet med F.W. Haker beslöt han sig att tillsammans med sin bror Olof starta företaget Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad 1903 i Skurup. Fadern Olof (d.ä.) hade redan 1892 köpt en tomt i Skurup tillsammans med sin bror H.B. Andersson.

På denna tomt lät Emil och Olof bygga sin fabrik med gjuteri, smedja, lokaler för svarvning, montering och kontor. Till en början hyrde de tomten men köpte den 1905. Planlösningen över industriområdet har genom åren varit oförändrad men man kan på fotografier se att en del byggnader har förlängts. Från början byggdes ett mindre gjuteri i ett plan, vilket syns på äldre fotografier. Gjuteriet utökades så småningom med ytterligare våningar. På foto och en teckning från 1918 syns det som en stor kubliknande byggnad. Nytt gjuteri och modellsnickeri byggdes senare (kanske ca 1925).

Arbetsfördelningen mellan Emil och Olof var enligt följande. Emil ansvarade för konstruktioner och verkstad medan Olof ansvarade för kontor med administration och försäljning.

I Hassle Bösarp fanns det i slutet på 1800-talet ett företag, Löfbergs Smidesverkstad som bl.a. tillverkade bredsåningsmaskiner. Efter att Löfbergs Smidesverkstad hade gått i konkurs, köpte Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad deras inventarier och övertog yrkesskickliga arbetare. År 1918 ombildades Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad till aktiebolag.

Bröderna Anderssons tillverkningsprogram har från begynnelsen 1903 omfattat bl.a. stationära halmpressar, hästdragna bethackor, ringvältar, olika typer av tallriksplogar och hammarkvarnar. Från 1940-talet och framåt anpassades redskapen för traktordrift och bogserade halmpressar för traktordrift utvecklades.

I gjuteriet tillverkades gjutgods till en början främst för tillverkningen av lantbruksmaskiner. Det var t.ex. kugghjul som gjöts med stor noggrannhet för att inte i efterhand behöva ”fräsa” kuggarna. Vidare gjöts ringar till ringvältar, växelhus till växellådor och distanser till tallriksplogar m.m.

På senare tid fick gjuteriet allt större betydelse på så sätt, att under år med minskad försäljning av lantbruksmaskiner kunde företaget utföra legotillverkning åt externa kunder.

Fram till 1940-talet var handformning den vanligaste metoden för tillverkningen av gjutformar. Senare inköptes maskiner (Jähle-, SPO- och SP bullformningsmaskiner) för maskinformning. Likaså tillverkades mindre kärnor (fackterm) i speciella kärnblåsningsmaskiner. Större kärnor handformades. Gjuterimodellerna tillverkades i företagets snickeri. Där tillverkades även andra trädetaljer som kunde ingå i lantbruksmaskinen. Det kunde t.ex. vara skaklar för hästdragna redskap.

I smedjan tillverkades många detaljer för redskapen och även s.k. ”tallrikar” till tallriksplogar. Dessa upphettades i ugn och formades i skruvpress.
I slutet på 1930-talet började man med svetsning. För skärande bearbetning anskaffades bl.a. support- och revolversvarvar. Två begagnade chuckautomater (mekaniskt styrda svarvar) anskaffades 1968 från AB Ljungmans Verkstäder i Malmö.

Emil och Olof drev företaget fram till 1947 då Olof Andersson avled. Efter Olof Andersson blev Lars M. Hansson (f. 1888) disponent. Han hade anställts som bokhållare i företaget redan 1922. Lars M. Hansson avgick med pension 1954.
Emil Andersson avled 1951. Hans son John Elis Vifot anställdes samma år på AB Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad som direktör. John Elis hade studerat till civilingenjör på Tekniska högskolan i Stockholm. Han hade arbetat på SKF i Göteborg och i Paris och därefter varit anställd inom Åtvidabergs koncernen med tjänstgöring på orterna Åtvidaberg, Svängsta och Överum.

När John Elis Vifot började på företaget 1951 var förhållandena i verkstaden sämre än väntat. Eftersom han hade störst erfarenhet av verkstadstillverkning började han med att rationalisera tillverkningen. Rationaliseringen bestod bl.a. i att upprätta detaljförteckningar, införa ny ackordssättning och tidsstudier samt anställa ritare för ritning och toleranssättning av produkterna.

Det så kallade ”nya” gjuteriet, förmodligen uppfört i mitten på 1920-talet, byggdes om 1951. Det gamla taket var illa åtgånget och fick i stället ett nytt tak i lättbetong.

För att kunna upprätthålla en jämn sysselsättning behövde tillverkningen ske mot ett lager. Lämplig lokal saknades för lagring och man beslöt därför inköpa Stadsäga 427 B (nuvarande Tegelgatan 21) där en lagerbyggnad uppfördes 1965.

Som granne i söder hade AB Bröderna Andersson bilverkstaden Scaniabilar. Denna bilverkstad med intilliggande bostad och mindre verkstadsbyggnad (före detta Frodelund, Webergs) inköptes 1962. Lokalerna som låg på Tegelgatan uthyrdes sedan fram till början på 1970-talet (1973).

AB Bröderna Andersson behövde utöka sina administrativa lokaler och ritkontor. Därför sammanbyggdes i mitten på sextiotalet (1965) förutvarande kontorsutrymmen med intilliggande bostadsfastighet på Kyrkogatan 29, i den del där det tidigare bl.a. funnits ett Konditori (Hugo Hansson). På ovanvåningen inreddes ett stort och ljust ritkontor där det även blev utrymme för produktionsplanering och kalkylering. Även ett mindre konferensrum kunde inredas här uppe. På bottenvåningen fick företaget en stor ljus entré, en toalett och ett kontor för verkställande direktör.

En annan grannfastighet, Skurups Montagetegel som gränsade till företagets gjuteri, förvärvades 1974. I dessa lokaler tillverkade AB Bröderna Andersson traktorvagnar till Skånska Lantmännen. I den östra delen av verkstadslokalen inreddes en box för sprutmålning.

Detta år 1974 skedde också en större omflyttning av verkstadsmaskinerna. Den äldre lokalen där svarvning, fräsning och borrning skett var för liten. Därför inreddes en ny verkstad för dessa verksamheter i den före detta bilverkstaden Scaniabilar. Plåtslagerimaskinerna som också hade inrymts i den gamla lokalen, flyttades till det gamla snickeriet. Snickeriet flyttades till verkstaden där Frodelund, Webergs tidigare hade varit.

AB Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad såldes år 1976 till Skurupverken. Efter försäljning flyttades en del av företagets produktion över till Skurupverken som sedan 1975 ägdes av Överums Bruk AB. Skurupverken avyttrade också AB Bröderna Anderssons fabriksfastigheter.

Anledningen till försäljningen av aktierna i AB Bröderna Anderssons Gjuteri & Mekaniska Verkstad hade flera orsaker. Både samhälleliga förändringar, jordbrukspolitiska konsekvenser och personliga förhållanden bidrog till beslutet att inte driva verksamheten vidare som ett familjeägt företag.

Skurup den 30 januari 2024
De tre sista raderna reviderad 12 feb. 2024.

Anders Vifot




Arkivet

Arkivet levererades i en första omgång 1975. Senare tilläggsleveranser kom från John E Vifot. År 2000 tillkom en leverans från Svaneholms slott. Troligen hade det materialet kommit dit på 1930-talet när Emil Anderssons son Bror-Magnus Vifot var aktiv i museiföreningen. År 2023 tillkom ytterligare en leverans från John E Vifots son Anders Vifot.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Lantbruksmaskiner (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckning 10/1975. Förteckningen upprättad 1972 av Sandor Nodérus. Kompletterad 1975 av assistent Kjell-Ove Persson. Kompletterad 2000 av Suzanne Forsberg och 2023 av Maria Wallin.
Senast ändrad2024-05-02 07:19:54