bild
Arkiv

Skarphyttan


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51151
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9RyYrdTB2wJHZLiwcqTLY3
Omfång
0,2 Hyllmeter  (56/72, 9/78.)
Datering
18541862(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Skarphyttan (1638)
Alternativa namn: Skarphytte bruk
Alternativa namn: Skarphyttans bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, bergsmanshammare)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 35/78
Inledning (äldre form)SKARPHYTTAN
Skarphyttan är en av det lilla antal hyttor som byggdes i östra delen av Kroppa socken på en öde skogsplatå söder om sjön Yngen. Det som drog anläggningarna ut i den öde skogstrakten var tillgången på vattenkraft och skog, för framställning av träkol.

Privilegierna på Skarphyttan utfärdades 1638. Den uppfördes vid sjön Skarpens norra ände. Enligt jordeboken var tre bergsmän ansvariga för Skarphyttan. 1651 anlades en stångjärnshammare vid Skarphyttan. Skarphyttan, Bosjö hammare och hyttan och hammaren vid Svartsång kom in på 1700-talet under samma ägare. Enligt beslut av Bergskollegium flyttades 1738 Bosjöhammarens smide till Skarphyttan. Därmed ökades Skarphyttans tillåtna smide till 250 skeppund. Smidet ökades 1748 till 325 skeppund och 1839 till 438 skeppund. Omkring 1740 flyttades Svartsångshyttans tackjärnsblåsning till Skarphyttan.

Efter att under 1600-talet ha varit i bergsmäns ägo kom Skarphyttan på 1700-talet i brukspatroners ägo. Det var brukspatron Olof Olofsson Dahlberg och hans efterkommande, som jämte medlemmar av den befryndasläkten Hagberg i mer än 125 år skulle stå i ledningen för bruket. Efter 1810 var inte någon av brukets ägare bosatt på platsen. Därför anställdes en faktor på Skarphyttan. Detta förhållande rådde så länge som driften upprätthölls.

Smidet vid Skarphyttan nedlades 1850. Verksamheten vid masugnen pågick till 1858. 1856 försåldes bruket till Kymsbergs bruksägare. Dessa sålde redan efter två år bruket vidare till kammarherre Claes af Geijerstam. Därmed hade all järnhantering upphört på skogsplatån öster om sjön Yngen i Kroppa socken. Vattnet vid Skarphyttan drev därefter en liten kraftstation och en takspånshyvel.

Kammarherren af Geijerstam sålde 1863 Skarphyttan med 4 800 tunnland skogsmark till Storfors Bolag.


Litteratur:

Ekman, Gust: "Ur Storforsverkens historia" Anteckningar (1921)
Överström, Simon: "Bilder ur Kroppa sockens historia" (1947)

Kontroll

Senast ändrad2018-12-20 08:47:46