bild
Serie

LIGGARE (handböcker, samlingar, förteckningar)

Bergskollegium

 Serier (10 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
D 1Liggare rörande kollegium och bergsförvaltningenSerien i arkivkartong. 
D 2AvskriftssamlingarSerien i arkivkartong om ej annat anges. Samlingarna utan inbördes sammanhang. 
D 3Register över bruksprivilegier o.d.Serien inbunden om ej annat anges. Register över de i bergskollegii samlingar befintliga privilegier och resolutioner m.m. angående rikets bergverk, upprättade omkring 1734 av aktuarien, slutlige bergmästaren Lars Harmen; ordnat efter bruksanläggningar i bokstavsföljd. Registret sedermera fortsatt efter samma plan, med bruksnamnen upplagda i nya band efter vissa år. Fortsättningaen 1734 - 1746 uppgjord av Harmen själv, de övriga av åtskilliga tjänstemän hos kollegium. Registret, numera renskrivet (blå band) och delvis kompletterat, benämnes "Harmens register" och finns att tillgå via Riksarkivets forskarexpedition. 
D 4Huvudböcker över smidetSerien i arkivkartong (bd) om ej annat angives. Längder över olika slag av smide vid de svnska bruken, uppgjorda i kollegium; uppgifterna årsvis införda under bruksnamnen i bokstavsföljd. Serierna ej sammanhängande. Primäruppgifterna i Advokatfiskalens arkiv (se dess förteckning). 
D 5Smideslängder och stämpelböcker m.m.Serien inbunden om ej annat anges. Serierna ej sammanhängande. Hammarskatt var en avgift till staten, lagd på smidestillverkniingen. Hammarverken taxerades under 1600-talet för viss årlig tillverkning; (längder över skatten upprättades) år 1695 bestämdes hammarskatten till 1% av tillverkningen; 1803 fördubblades den för nya härdar men 1846 återgick man till 1%. År 1857 nedsattes hamarskatten med hälften för att 1860 upphöra helt. Ägare av bruk å frälsegrund hade viss frihet från hammarskatt (Kungl. Brev 2/8 1731). Genom Kungl. förordning 27/4 1846 och 20/9 1859 erhöll den grövre tillverkningen full frihet men genom Kungl. kungörelse 14/12 1850 upphävdes denna frihet. I masugn bereddes tackjärn av järnmalm; i hyttan utvanns metall ur malmen. Stämpel var det märke som sattes på tack- eller stångjärn vilket togs in till hytta eller hammare. Över dessa fördes stämpelbok. 
D 6Tilas samling av anteckningar och avskrifter - med bilagaSerien i arkivkartong (bd) om ej annat anges. Anteckningar och avskrifter, nedskrivna eller samlade av bergsrådet m.m. Daniel Tilas (1712 - 1772). I sitt Curriculum vita (Kungl. Biblioteket, Biogr. T) ger Tilas (s. 767) en redogörelse för sina samlingar samt om vad som förstördes vid branden 1851. Endast 6 
D 7Almgrens samling av tillverkningslängder och anteckningar m.m.Serien i arkivkartong om ej annat anges. Anteckningar ang. svenska bergverken, nedskrivna av vice advokatfiskalen Johan Petter Almgren (f. 1759, d. 1830), delvis å tjänstens vägnar; åtskilliga insända originalrapporter och koncept är inbundna i samlingar, vilka sammanhållits under Almgrens namn; äldre förteckningar över densamma finnas bland arkivförteckningarna här ovan. Åren i tidskolumnen anger tiden för informationens omfattning i resp. volym. 
D 8Åtskilliga handböckerSerien i arkivkartong. Volymerna 1-10 innehåller Rinmans Bergwerks Lexikcon som också finns i tryckt utgåva (1789) i två delar (1096 resp. 1274 sidor). Nedanstående utgör underlag till den tryckta utgåvan. Författaren, bergsvetenskapsmannen Sven Rinman (1720 - 1792), var bl.a bergsinspektor i Roslagen, övermasmästare, direktör över svartsmidet, assessor med säte och stämma i Bergskollegiet samt e.o. bergsråd. Även om verket är upplagt i alfabetisk ordning, bör man tänka på att det är gammal svensk stavning som använts, varför ord som t.ex. börjar på Kv skall sökas under Qv osv, bokstäverna I och J ansågs vara samma bokstav och är därför blandade under I. 
D 9PostböckerSerien i arkivkartong. 
D 10ExpeditionslistorSerien i arkivkartong.