Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Arbetslivsinstitutet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420719
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/BtZRfYggwao906E7mySnz6
ExtraID420719
Omfång
617,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1995 – 2007  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmDelar av Arbetslivsinstitutets forskningshandlingar skyddas av sekretess i enlighet med offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL). De mest relevanta lagrummen är OSL 24 kap. 1§, 31 kap 12§-14§, 24 kap 8§, samt 1 kap 6§. En del register som har bevarats har avidentifierats för att skydda individer.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Arbetslivsinstitutet

Innehåll

Allmän anmärkningArbetslivsinstitutet, nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor, bildat 1995, nedlagt 1 juli 2007. Forskning bedrevs bl.a. inom områden som hälsa och ohälsa i arbetslivet, arbetsrätt, arbetets organisering, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker, integration och mångfald samt utvecklingsprocesser i arbetslivet. Arbetslivsinstitutet, som finansierades via statsbudgeten, bildades genom en sammanslagning av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. Arbetslivsinstitutet gav ut den vetenskapliga skriftserien Arbete och Hälsa samt tillsammans med AMS tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Källa: www.ne.se
Inledning (äldre form)Myndighetens organisation och arbetsuppgifter

Arbetslivsinstitutet (ALI) bildades den 1 juli 1995 i samband med att Arbetsmiljöinstitutet (AI), Instututet för Arbetslivsforskning (ALFI, tidigare Arbetslivscentrum; ALC) och Arbetsmiljöfonden (AMFO) upphörde. Samtidigt bildades den medelbeviljade myndigheten Rådet för arbetslivsforskning (RALF). Pågående projektärenden från ALFI, AI och AMFO införlivades i ett särskilt projektregister (juli 1995-december 1995) medan pågående administrativa ärenden skrevs in i huvuddiariet. Myndigheten upphörde den 30 juni 2007.

Mellan juli 1995 och december 1998 låg Arbetslivsinstitutet under Arbetsmarknadsdepartementet och fr.o.m. 1999 under Näringsdepartementet. Enligt myndighetens instruktion (SFS 1995:864 med ändringar, se bilaga 1 i pappersförteckningen) hade Arbetslivsinstitutet till uppgift att bedriva och främja forskning och utbildning samt utvecklingsprojekt som rör arbetsliv, arbetsmiljö och relationerna på arbetsmarknaden. Institutet skulle samverka med andra myndigheter, vetenskapliga institutioner, universitet och högskolor inom och utom landet. Arbetslivsinstitutet skulle inom sitt verksamhetsområde särskilt
- bedriva och främja en långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling
- främja forskning om kvinnors villkor i arbetslivet
- bedriva och i sin forskning främja lokala utvecklingsprojekt
- utarbeta och sprida information samt svara för dokumentation och
bedriva utbildning.
Institutet skulle även ge Arbetsmiljöverket råd och underlag för dess föreskrifts- och tillsynsarbetesamt informera Arbetsmiljöverket om planerad forskning.

Under tiden juli 1995-maj 1995 bestod institutet av sju (7) forskningsenheter fördelade under tre (3) huvudområden: arbetshälsa, arbetsorganisation och arbetsmarknad. Därtill fanns en administrativ enhet, bibliotek, informationsenhet, internationellt sekretariat, planeringsenhet och utbildningssekretariat (se bilaga A i pappersförteckningen). Mellan åren 1995 och 1997 fanns myndigheten i Stockholm och Umeå. År 1998 tillkom verksamhet i Östersund. För att förbättra förutsättningarna för den tvärvetenskapliga forskningen omorganiserades institutet i maj 1999. Institutet var under tiden maj 1999-juni 2002 en s.k. programorganisation (se bilaga B i pappersförteckningen). Under 1999 tillkom dessutom programverksamhet i Norrköping, Göteborg och Malmö.

I juli 2002 återinrättades enhetsorganisationen (se bilaga C i pappersförteckningen). Arbetslivsinstitutet hade därefter sex (6) basenheter: Arbetets organisering och marknad (AoM), Forskning och utvecklingsprocesser (FoUO), Arbetshälsa (AH), Arbete och den fysiska miljön (ALI-norr), Villkor i arbete med människor (ALI-syd) och Industrin och den mänskliga resursen (ALI-Väst). Verksamhet bedrevs dessutom inom tidsbegränsade teman, tvärs över enhets- och disciplinsgränser.

I december 2007 kom regeringens beslut att lägga ner Arbetslivsinstitutet. Nedläggningen genomfördes och myndigheten upphörde den 30 juni 2007.

Myndighetens arkiv

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av Arbetslivsinstitutets ärenden var projektrelaterade. Projekten innehöll ofta enkätmaterial. Sådant material bevarades om det bedömdes vara av intresse för framtiden annars gallrades enketerna 15 år efter projektets avslut enligt RA-FS 1999:1 (se gallringsbeslut 1999-1). De publicerade forskningsresultaten är annars de viktigaste handlingarna. Allt bevarat material som tillhörde forskningsprojekten finns i F 1 A serien (handlingar ordnade efter diarienummer). Serien med fotografier, videoband och diabilder från företagsbesök (Ö 4 AA) och serien med informationsenhetens fotografier (Ö 4 AB) har ett kulturhistoriskt värde eftersom de visar arbetsmiljöer från 1980-2000-talet.

Arbetslivsinstitutet spred sina forskningsresultat bl.a. genom omfattande publisering av rapporter och nyhetsblad. Rapporterna producerades ofta i samarbetsprojekt. Rapportena finns oftast i projektakten men kan även finnas i rapportserierna (B 1-serierna).

Utbildning var alltid en viktig uppgift för myndigheten. Arbetslivsinstitutet hade därför mycket utbildningsmaterial. Utbildningarna diariefördes och arkiverades i F 1 A-serien. Förteckningar över utbildningar finns i serie C 3.

Mycket av materialet som publicerades vid Arbetslivsinstitutet fanns tillgängligt elektroniskt: på hemsidor, intranät, individuella datorer, kassettband, CD-skivor och videoband.

Sökingångar

Mellan juli och december 1995 hade Arbetslivsinstitutet ett centralt diarium som förde manuellt samt ett projektregister. Under samma period hade Arbetslivsinstitutet även en datorbaserad version av diariet. Under 1996 integrerades alla projektärenden och adminstrativa ärenden i ett huvuddiarium. Fr.o.m. 1 januari 1996 hade Arbetslivsinstitutet ett helt datoriserat diarieföringssystem som hette ÄHS (ÄrendeHanteringsSystem). För att underlätta återsökning lades alla projektärenden från perioden juli-december 1995 in i huvuddiariet under 1999. Under 2004 lade Arbetslivsinstitutet över all information från ÄHS till diarieföringssystemet Realist. Samtliga ärenden hittas på avslutsdatum (se avslutsdatum i diariet, serie C 1).

I samband med avvecklingen av Arbetslivsinstitutet skrevs listor ut med alla ärenden som upprättats hos Arbetslivsinstitutet. Listorna innehåller information om diarienummer, ärendetext, datum för registrering och avslutsår för varje ärende. Listorna ligger i serie C 3. I samma serie finns förteckningar över de vanligaste utbildningar som Arbetslivsinstitutet höll: utbildning för företagssköterskor, företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer.

Sekretess

Delar av Arbetslivsinstitutets forskningshandlingar skyddas av sekretess i enlighet med offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL). De mest relevanta lagrummen är OSL 24 kap. 1§, 31 kap 12§-14§, 24 kap 8§, samt 1 kap 6§. En del register som har bevarats har avidentifierats för att skydda individer.

Gallringsregler

Ett lokalt gallringsbeslut i enlighet med RA-FS 1991:6 upprättades år 1997. En omfattande uppdatering av det lokala gallringsbeslutet (enligt RA-FS 1997:6) gjordes under år 1999 (se gallringsbeslut 1997-6).

Myndigheten upprättade även ett lokalt gallringsbeslut i enlighet med RA-FS 1999:1 som gällde för forskningshandlingar ( se gallringsbeslut 1999-1). Arbetslivsinstitutets plan för långtidslagring gällde de handlingar som inte fanns lagrade på papper och beskrev hur de olika typer av medier skulle hanteras för att garantera att handlingarna var läsbara i framtiden (se plan för långtidslagring).

RA-MS 2004:70 var Riksarkivets föreskrift om gallring för vissa typer av utbildningshandlingar hor Arbetslivsinstitutet (se bilaga RA-MS 2004:70).

I samband med att Arbetslivsinstitutet lades ner beslutade Riksarkivet om överföring av en del pågående projekt till nya huvudmän (RA-MS 2007:61).

Ansvarig för arkivverksamheten var förvaltningschefen och verksjuristen, som tillsammans med arkivarien ansvarade för myndighetens arkiv.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Bemanningsförteckningar (SE/RA/420699/01/D 5 C)

Kontroll

Skapad2008-01-21 00:00:00
Senast ändrad2016-08-03 12:25:29