Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Serie

Västergötland; socknar & städer utanför Hallands län och landskap

UPPGIFTER & TRADITIONSUPPTECKNINGAR RÖRANDE FOLKLIV, SED OCH TRO SAMT HANTVERK

 Volymer (36 st)

ReferenskodTidAnmärkning 
[H5834]1916Borgstena sn: Uppgifter om mejebläkt. 
[H5835]1916Finnekumla sn: By- och rptestämmor samt majstämmor. Excerpt ur LUF. 
[H5836]1924Mårdaklevs sn: Väderleksmärken och spådomar/tydor. Excerpt ur Nordiska museets arkiv. 
[H5837]1924Mårdaklevs sn:
Ropa för betet i skogsmark /ropa in ett revir/ (s 1)
Om övetro till årstider (s 2)
Om mjölkharar (s 3)
Folktro och sed i samband med julafton (s.4)
Mjölk gavs ej bort utan skyddsåtgärder för att freda mot mjölkharar (s 5)
Sed i sambandd med barns födelse samt en sägen om en hästhandlareas nyfödde son (s 6 - 7 )
Sed för att få kreatur att trivas efter inköp (s 7)
Sed för att få en kvigkalv vid betäckning (s 7 - 8)
Sed om hur undvika "käringmöte" (s 8)		 
[H5838]1924Älekulla sn: Sägner - skattsägen, klok gubbe om förgöring och tjuveri, ordstäv samt gast som föföljer en person (s 1-4). 
[H5839]1924Skephults sn:
Skattsägen (s 3).
En gengångare som förbannat en ek varvid en man dog vid dess fällning (s 4).		 
[H5840]1924Örby sn: Sägen om en tomte som visar vägen hem för en pojke (s 11). 
[H5841]1924Öxabäcks sn: Sägner om Träsko-Kristina (s 12-13). 
[H5842]1924 – 1925Mårdaklevs sn: Visor -
"Lilla Anna" (s 1-3).
"Odens brud" (s 4-8).		 
[H5843]1925Göteborg:
Trolldom om en käring på Kustens varv (s 2).		 
[H5844]1927Ljungarps sn:
Djävulen och kortspelaren (s 1-4).
Djävulen som en svart hund (s 5).
Gumman som gick igen (s11-13).		 
[H5845]1927Sätila sn:
Gengångare:
Gast får ro då hans rätta namn nämns (s 6 - 7).
Fiskare som rkar ut för gastar (s 17 - 18).
En ogudaktig männsika som spökar efter döden (s 20).		 
[H5846]1927Hyssna sn:
Gengångare:
Gastar i Dragareds hagar (s 9 - 10).
Linfrö hindrar spöken (s 16).
Märken efter gastkramning och om gastar (s 23 - 24).		 
[H5847]1927Torslanda sn:
Gengångare:
Om gastar och gastskrin (s 24).		 
[H5848]1927Öxnevalla sn: Gengångare: Den huvdlöse gubben (s 14). 
[H5849]1927Horreds sn: Sägner om Hällesjö - att vattnet var hälslobringande.
SAKNAS; Uppteckning om folkhumor.		 
[H5850]1928Björketorps sn:
Sägen om näcken (s 1).
Sägen om höna som ligge rpå pnegar och silver (s 1).
Tomten som skrattas ut av bonden, blir arg och lämnar gården (s 2).
Folkmedicin - fosterfördrivningsmedel, bot mot kor som får kolik samt d:o för hästar som får kolik (s 3).		 
[H5851]1928Eggby sn: Vid Mickelsmäss skulle allt vara inbärgat och det skulle vara festligt.Excerpt ur Nordiska museets arkiv. 
[H5852]1929Larvs sn: Tjänstefolket flyttade vid Mickelsmäss. Excerpt ur Nordiska museets arkiv. 
[H5853]1936Ransbergs sn: Folktro om "stupvände döde" och "nedstenade döde";material från ULMA. 
[H5854]1941Svanshult, Sätila sn: Lövskörd, anteckningar jämte ett foto, undersökkt av Albert Sandklef. 
[H5855]1941Brämhult (sn strax norr om Borås):
Traditionsuppteckningar; sagesman Oscar Johansson, f 1876 i Brämhult; 1941 byggmästare och bosatt i Borås. Uppgifter om skogsväsen, troll, älvor och vattenväsen, tomtar, bjäran, gastar, spöksägen, varsel, spökeri, mara, häxor och trollkarlar, svartkonst, kyrkklockor, farsoter, herremän och fruar, hantverkare, föremålsspråk, födelse och dop, död och begravning, kyrkbygge, hemmet, husligt arbete, vårarbete, slåtter, skörd och tröskning, husdjur, husdjurens sjukdomar, slakt, jakt, lucia och jul, påsk, vårhalvåret och hösthalvåret, djur, växter, himlakroppar, naturfenomen, tydor av olika slag m m, "trälhemman"= gammal benämning, skämtsagor, rivalitet mellan olika socknar, något om gårdsnamn och deras tolkning, ordspråk och talesätt, något om allmogens världsförklaring, läkekonst, naturföremål, krig och fejder, husbygge samt festeldar och nödeldar. (40 s)		 
[H5856]1941Brämhult (sn strax norr om Borås):
Traditionsuppteckningar; sagesman Oscar Johansson, f 1876 i Brämhult; 1941 byggmästare och bosatt i Borås. Uppgifter om djävulen, åkerbruk i forna dar och årder. (16 )		 
[H5857]1941Brämhult (sn strax norr om Borås):
Traditionsuppteckningar; sagesman Oscar Johansson, f 1876 i Brämhult; 1941 byggmästare och bosatt i Borås. Uppgifter om sägner om städer och deras invånare, frimurare, spiritus, handel, gårdfarihandel, hemslöjd, och hantverk och dess betydelse för Sjuhäradsbygdens jordbruk, stadens handel med landsbygden samt stadens marknader. (26 s)		 
[H5858]1941Bollebygds sn: Uppteckningar av Gösta von Schoults om möbeslnickeriet i Bollebygd. 
[H5859]1952Mjöbäcks sn: Uppteckning om veckoräkning, om sådd vissa veckor och om sådd vissa dagar (s 6-9). 
[H5860]u åHyssna sn: Teckning föreställanden en kåsa. 
[H5861]u åBerghems sn, Björektorps sn, Fritlsa sn, Hajoms sn, Horreds sn, Hyssna sn, Istorps sn, Kinna sn, Mårdaklevs sn, Sandhults sn, Sätila sn, Torestorps sn, Älekulla sn, Örby sn, Öxabäcks sn, Öxnevalla sn: Anteckningar om slöjd, byggnader, personer m m; fotografier och teckningar av vävmönster. 
[H5862]u åBjurbäcks sn: Svar på frågelista (speciafråga).Ämne: Tjänstefolk och arbetsliv 1870-talet. "När jag tjänte dräng i Bjurbäck på 1870-talet; f torparen Axel Gusbäck, f 1859. Excerpt ur E U. 
[H5863]u åFlo sn: Svar på frågelista (specialfråga) nr 83: Ämne: Arbetsförhållanden och arbetslöner inom diverse yrken - skomakare, skräddare, jordbruksarbetare, kalkbruksarbetare m fl. Excerpt ur E U. 
[H5864]u åOtterstads sn: Svar på frågelista nr 83: Ämne: Arbetsförhållanden och arbetslöner inom jordbruket - rättare, drängar, dagsverkare. Även om Ackordsarbete och biförtjänster. Excerpt ur E U. 
[H5865]u åStenums sn: Svar på frågelista (specialfråga) nr 83: Ämne: Arbetsförhållanden och arbetslöner - ladugårdskarlen. Excerpt ur E U. 
[H5866]u åDala och Varola sn:r: Svar på frågelist (specialfråga) nr 83: Ämne: Arbetslöner - dränglöner i medio av 1800-talet. Excerpt ur E U. 
[H5867]u åFotskäls sn: Uppteckning om veckoräkning, om sådd vissa veckor och om sådd vissa dagar (s 3-4). 
[H5868]u åKorsberga sn: Terminologi angående torkhus sammanställd av Albert Sandklef, u å. 
[H5869]u åRackeby sn: Åkerjordens bearbetning; anteckningar u å, troligen efter Edward Nonnens föreläsningar på Degerberg lantbruksinstitut, Västergötland, som han startade 1834.