Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Fattigvårdsstyrelsen i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00177
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/OwMsiD2VJa2AmlkXyH9u05
ExtraIDSOC
Omfång
188,5 Hyllmeter  (Text)
Datering
1806 – 1957  (Tidsomfång)
VillkorJa
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Fattigvårdsstyrelsen i Malmö (1806 – 1957)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00177











Förteckning

över

Fattigvårdsstyrelsens i Malmö arkiv





































Arbetet med fattigvårdens arkiv
avslutades i juli 1979 av Torbjörn
Fogelberg.
Förteckningen reviderades 1995 av
Jan Östergren.
Inledning (äldre form)Fattigvårdsstyrelsen i Malmö

Frånsett redovisningar av uppburna fattigskatter i stadens räkenskaper finns inga arkivalier rörande den kommunala fattigvården bevarade förrän fram emot mitten av 1700-talet. De för tiden 1742-1806 bevarade fattigkasseräkenskaperna med bilagor har utbrutits ur den 1938 upprättade förteckningen över fattigvårdens i Malmö arkiv och överflyttats till stadens äldstes arkiv.

En ordnad fattigvård genomfördes 1806, då en särskild fattigförsörjningsdirektion trädde i funktion. Fattigfogdar tillsattes och en fattigförsörjningsanstalt inrättades. Direktionen uppdelades på en förplägnads- och en arbetsdivision. En fast avlönad syssloman ersatte de 2 tidigare oavlönade sysslomännen. Vidare tillsattes en skolmästare och en huvudkassaförvaltare.

De fattiga indelades liksom tidigare i fyra klasser. Till första klassen hörde de som av ålder eller sjukdom var oförmögna att förtjäna något samt därjämte betalade hushyra och alltså måste undsättas med alla behov. Till andra klassen hörde de som var lika oförmögna till förtjänst men hade fria husrum. Tredje klassen omfattade dem som som genom arbete borde kunna förtjäna halva uppehället. Till fjärde klassen slutligen fördes de som väl kunde arbeta, men dock ej tillräckligt för sin utkomst. För var och en av stadens åtta rotar tillsattes en direktör, som skulle se till att ordentliga längder över de fattiga upprättelse. ”Fattigförsörjnings-och arbetsinrättningsdriektionen” och fr.o.m. 1847 fattigvårdsstyrelsen. Från och med 1807 skulle de fattiga besökas av rotedirektörerna, som skulle lämna skriftliga berättelser vid kvartalsmötena. År 1818 överenskoms att fattigmönstring borde verkställas två gånger om året, omkring Mikaeli samt strax efter påskhelgen.

I det år 1803 färdigställda fattighuset kunde ca 80 personer tas emot. Vid fattigförsörjningsdirektionens sammanträde den 12 juli 1806 framhölls att en arbetsinrättning var ” i oskiljaktigt samband” med en fattiganstalt. Som arbetsinrättning fick förra kronobarnhuset i kvarteret Gråbröder i korsning Västerlånggårds- och Hyresgatorna disponeras. Denna stadens s.k. ” enskilta arbetsinrättning” var i verksamhet på våren 1807. Vid denna tid beslöts att upplösa en lädre länsarbetshusinrättning samt att fattigförsörjningsdirektionen skulle utse deputerade att överlägga med direktionen för den s.k. ”allmänna arbetshusinrättningen” tagit sin början den 1 augusti.

Några år in på 1820-talet väcktes frågan om en ny arbetsinrättning, som trädde i verksamhet den 3 oktober 1831. Fattigförsörjningsdirektionens arbetsavdelning upprättade en taxa varefter arbeten av särskilda slag vid arbetsinrättningen skulle betalas. Styrelsen för arbetsinrättningen, som borde vara en avdelning av fattigdirektionen, skulle bl.a. köpa nödiga råmaterialier av lin, bomull, ull m.m. och utdela lämpliga kvantiteter därav till hjonen samt tillse att arbetena verkställdes ordentligt och bestämma arbetslönerna. Fattigfogden förde journal över vad som dagligen utgavs och inlämnades.
År 1838 inreddes en sjukhusinrättning för de fattiga i dåvarande kolerasjukhuset och fattigvårdsdirektionen utsåg samma år inom sig en av tre ledamöter bestående sjukhusdirektion.

Det äldsta bevarade tryckta reglementet för fattigvården i Malmö antogs den 2 december 1847. Bland fattigvårdens inkomstkällor nämndes den fattigskatt som årligen uttaxerades av magistraten enligt Kungligt. Brev 22.2 1839 för att fylla de behov som fattigvårdsinrättningarna inte kunde täcka med övriga anvisade tillgångar. Fattigvårdsstyrelsen fick indela staden och dess område i 30 eller flera kretsar, vardera ställde under en ordningsman, som förordnades av fattigvårdsstyrelsen för tre år och om möjligt borde bo i den krets för vilke han utsetts. Bland övriga befattningshavare märktes kassaförvaltaren, fattigvårdsstyrelsens sekreterare, som tillika var juridiskt ombud samt sysslomannen, som skulle fattigskatteuppbörrslängderna och rullor över understödstagare. Ordningmännen skulle avlämna skriftliga undersökningsrapporter.

Enligt ett den 10 december 1868 fastställt nytt reglemenete för fattigvården i Malmö indelades staden med dess område i 12 kretsar och dessa i sin tur i fattigrotar. En direktör hade uppsikten över varje krets. Fattigvårdsstyrelsen skulle bl.a. tillse förandet av fullständig matrikel jämte alfabetiskt register samt särskild namnrulla över understödstagarna. Vid slutet av 1870-talet hade antalet kretsar ökat till 16.

Ett nytt reglemente för den öppna och slutna fattigvården stadfästes av stadsfullmäktige 1884. Staden indelades i tre distrikt under varsin tillsyningsman och i ett nödigt antal fattigvårdskretsar, var och en under en direktör. Kretsdirektörer och tillsyningsmän skulle föra rullor över de understödstagande, Tillsyningsmännen skulle även föra dagbok över vidtagna åtgärder, lämnade föreskrifter och förekomna anmärkningar. Ett nytt, i huvudsak likalydande reglemente för fattigvården fastställdes av stadsfullmäktige den 6 dec. 1886.

Ändringar i kretsindelningen kunggjordes varje nyår och har noterats i fattigvårdsstyrelsens brevböcker med uppgift om kretsens nummer samt vilka kvarter resp. områden den omfattade. Antalet kretsar blev oförändrat från 1879 till 1911. År 1885 bestod första distiktet av 1-8 kretsarna (staden inom broarna), andra distriktet av 9-11 och 15-16 kretsarna (= Östra Förstaden) och tredje distriktet av 12-14 kretsarna (=Södra Förstaden). Efter vissa justeringar i det följande bestod första distriktet 1910 av 1-5 kretsarna, andra distriktet av 6-11 kretsarna och tredje distiktet av 12-16 kretsarna.

När Västra Skrävlinge kommun inkorporerades med Malmö 1911 företogs vissa organisatoriska förändringar. Antalet kretsar blev oförändrat men omreglerades för att uppnå en så jämn fördelning som möjligt av antalet understödsfall de olika kretsarna emellan. Antalet fattigvårdsdistrikt ökades till fyra, vartdera omfattande fyra kretsar. Limhamn, som inkorpererades 1915, stod till en början utanför distriktsindelningen.

Sedan en ny fattigvårdslag trätt i kraft med ingången av år 1919 fastställdes ett nytt reglemete för fattigvården i Malmö den 2 december samma år. Kretsarna omvandlades till distrikt, av vilka det 17:e och sista omfattade Limhamn, under uppsikt av distriktsföreståndare. En tillsyningsman tillsattes för 1-8 distrikten och en för 9-16 distrikten. Tillsyningsmännen och assistenter skulle göra förundersökningar och utredningar. Över varje understödstagare skulle assistenterna föra en s.k. personalhandling, som skulle följa understödstagaren om denne flyttade till annat distrikt.

Fr.o.m. 1923 överflyttades nykterhetsärendena från nykterhetsnämnden till fattigvårdsstyrelsen och lades där under en särskild nämnd till och med 1932.
Fr.o.m. 1926 handhades ärenden rörande minderåriga, som behövde vård utom hemmet, av Malmö stads barnavårdsnämnd.
Distriktsindelningen ändrades och 1940 var staden indelad i 5 fattigvårdsdistrikt, varav det femte bestod av Limhamn.
För den slutna fattigvården togs en ny arbets-och försörjningsinrättning i bruk i oktober 1899, uppdelad i en avdelning för män och en för kvinnor. De manliga och kvinnliga avdelningarna uppdelades i frisk-försörjnings- och sinnessjukavdelningar. En avdelning för barn, barnupptagningsanstalten, inrättades 1913.
År 1925 togs lägenheten i Idaborg i bruk som provisoriskt ålderdomshem för kvinnor. Ett nytt ålderdomshem togs i bruk vid Värnhem hösten 1927, och samma år byggdes en upptagningsanstalt. Fr.o.m. 1928 inreddes Malmö gamla asyl, benämnd S:t Petri sjukhus, som vårdanstalt för sinnesjuka kvinnor och som manlig friskavdelning för män. Den sistnämnda kvarstannade men de sinnesjuka överfördes år 1935 till Östra sjukhuset.

År 1936 påbörjades det genom lag den 20 mars samma år påbjudna socialregistret. Detta kompletterar fattigvårdens centralregister, som påbörjats redan 1918 och omfattar akter med registreringsnummer för varje understödstagare samt innehåller läkarintyg, polisrapporter, sjukhusräkningar etc. Utöver centralregistret finns ett antal specialregister som liggare över samtliga å egen anstalt vårdade, register över disciplinärenden, pensionsansökningar, förmyndarärenden samt ombudsmannaexpeditionens register över gjorda resp. mottagna anmaningar till främmande kommuner.

Till grund för föreliggande arkivförteckning har legat en 1938 upprättad och efterhand kompletterad förteckning. En tilläggsleverans gjord år 1968 har föranlett en genomgripande revision av arkivbestånd och förteckning. Vid omordnandet har betydande gallringar företagits, främst bland verifikationerna. Omfattningen av gallringen redovisas vid resp. serie i den äldre och den nya förteckningen. Arbetet med fattigvårdens arkiv avslutades i juli 1979.

Torbjörn Fogelberg


Källor och litteratur:

Berättelser angående Malmö fattigvårdsstyrelses förvaltning 1892-1900, 1902-1910. Malmö 1893 ff.
Bjurling, Oskar. Stadens fattiga. Malmö 1956
Ljungberg, Leif. Några anteckningar om fattigvården i Malmö under början av förra århundradet. Malmö 1938 (Malmö Fornminnesförenings årsskrift)
Lysander, Albert. Fattigvård och enskild välgörenhet I. Fattigvård/ Malmö 1914 s. 469 ff/
Malmö stads antikviteter I, II. 1503-1711
Malmö stads årsböcker 1913 ff.
Malmö Fattigvård. Indelning och organistaion av den öppna fattigvården. Uppslagbok Malmö 1917, 1923
Register till Malmö magistrats protokoll samt magistratens protokoll
Reglemente för Fattigvården i Malmö. Antaget inför Magistraten den 2 december 1847. Malmö 1848
Reglemente för fattigvården i Malmö. Fastställt den 10 december 1868. Malmö 1869
Reglemente för fattigvården i malmö. Antaget af Stadsfullmäktige den 12 sept . 1884 för en tid af två år från och med 1885 års ingång. Malmö 1884
Reglemente för fattigården i Malmö faststäldt af Satdsfullmäktige den 6 dec. 1886, att gälla från och med den 1 januari 1887
Malmö 1897
Reglemente för fattigvården

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Senast ändrad2021-01-26 10:25:23