Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kristinehamns fabriks- och hantverksförening


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50338
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7sDZ8qUkUKgWAYPQcQDfG3
Omfång
2,6 Hyllmeter 
Datering
1847 – 1991  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Kristinehamns fabriks- och hantverksförening (1847)
Alternativa namn: Christinehamns Hantverksförening  (1847 – 1866)
Alternativa namn: Christinehamns frivilliga Fabriks- och Hantverksförening  (1867 – 1899 (ca))
Alternativa namn: Småföretagarnas Riksförbund, Kristinehamnsföreningen  (1988 – 1990)
Alternativa namn: Företagarnas riksorganisation, Företagarna i Kristinehamn  (1991 – )
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Handel

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 3/92
Inledning (äldre form)KRISTINEHAMNS FABRIKS- OCH HANTVERKSFÖRENING
ARKIVBILDNING
Christinehamns Hantverksförening bildades år 1847, nya stadgar antogs 1867 för Christinehamns frivilliga Fabriks- och Hantverksförening. Vid sekelskiftet ändrades namnet till Kristinehamns fabriks- och hantverksförening och 1988 till Småföretagarnas Riksförbund, Kristinehamnsföreningen. 1991 antogs nya stadgar och namnet blev nu Företagarnas riksorganisation, Företagarna i Kristinehamn. Arkivbildningen omfattar förutom föreningens egna handlingar de välgörenhetskassor, hjälpkassor, fondbildningar, fastighetsinnehav, damorganisation, ungdomsgille och studieklubb som verksamheten givit upphov till.
HISTORIK
Inför föreningens 75-årsjubileum utarbetade redaktör A G Pettersson en skrift över de gångna 75 åren. Ett exemplar av boken återfinnes under seriesignum L 2.
I samband med 100-årsjubileet anförtroddes motsvarande uppdrag skriftställaren Linus Brodin. Den bok som blev resultatet saknas i föreningens arkiv, men återfinnes lätt i Värmlandsarkivs Brodinbibliotek.
1846 års näringsfrihetsförordning stadgade att Fabriks- och Hantverksföreningar skulle bildas. Städernas Magistrat ålades att utse styrelse för föreningarna och att kalla stadens hantverkare till sammanträde. Så skedde också i Kristinehamn. Föreningen arbetade enligt gällande förordning fram till dess den nya näringslivsförordningen kom år 1864. Då avstannade arbetet i föreningen och först 1867 var tiden kommen för att, på de nya villkor som gällde för hantverket, starta föreningen igen. Stadgarna, som antogs 1867, framhävde att föreningen var frivillig och att uppgifter för föreningen hade sociala drag - hantverkarna skulle på olika sätt stödja varandra ekonomiskt. Nödlidande och sjuka medlemmar kunde få hjälp liksom föreningsmedlemmar som behövde kortfristiga lån för sin verksamhet. Verksamheten stabiliserades och den 10 juli 1885 antogs stadgar för en Sjuk- och Understödskassa. Denna upphörde först den 29 maj 1943 sedan kassans medlemmar kollektivt anslutits till Kristinehamns Erkända Sjukkassa och Ålderdomsförbundets Livförsäkringskassa.
Under benämningen "Nedlagda Sjukkassans Understödsfond" förvaltades kvarstående medel i fortsättningen som en fristående fond intill dess medlen överfördes till Understödsfonden. Understödsfonden hade bildats den 31 januari 1914 och stadgar hade antagits den 29 januari 1916. Denna fond uppgick 1980 i den nybildade Premie- och Understödsfonden.
Till denna nybildade fond fördes också medlen Augusta och Albin Anderssons Minne, som tillkommit genom en donation 1943 och Urmakare Otto Larssons Donationsfond som mottogs av föreningen 1955. Premiedelen av den nybildade fonden tillfördes från föreningens Premiefond som bildats 1939 genom gåvor av två medlemmar.
Föreningen arbetade, efter första världskriget, med planer på att bygga ett Borgarhem. Arbetet tog fart efter 75-årsjubileet då staden skänkte en tomt till föreningen. En fond bildades 1927. Något Borgarhem kom dock aldrig till stånd och 1951 återgick tomten till staden. den 31 augusti 1940 ropade föreningen in fastigheten Fabriksgatan 5 på auktion efter "Patron Larsson" för 24 000:-. Därigenom skapade föreningen Värmlands första "egna" Hantverkshus. Det såldes emellertid till Kristinehamns stad den 26 april 1957 för 110 000:-. Stora kostnader hade fastighetens underhåll och ombyggnad krävt under åren. Sedan alla skulder betalts fördes överskottet 75 000:- till en fond med namnet Byggnads- och Dispositionsfonden. Båda de här nämnda fonderna slogs år 1980 samman och bildar nu föreningens dispositionsfond.
Föreningen har under 1900-talet bedrivit ett inåtriktat föreningsarbete och ett utåtriktat arbete för att förstärka hantverkets och småindustrins anseende och möjligheter. Flera av styrelseledamöterna har varit verksamma i distriktsstyrelser och före andra världskriget var föreningens ordförande med i organisationens riksstyrelse.
Det inåtriktade föreningsarbetet karaktäriseras av stadgeenligt hållna kvartals- och halvårsmöten samt av fungerande damklubb och periodvis arbetande studieorganisation och ungdomsgille.
Yrkesutbildningen inom hantverksyrkena har stöttats på allt sätt och få är de årsmöten eller halvårsmöten där en nyutnämnd gesäll icke kunnat hedras.

I Linus Brodins Minnesskrift finns en förteckning över föreningens ordföranden sedan starten och fram till år 1947. Här följer en kompletterande förteckning för de senaste fyrtiofem åren:
Disponent Gösta Engblom 1939 4/2 - 1953
Fabrikör Richard Swänson 1953 - 1954 v0
Redaktör Gunnar Grundel 1954 - 1956
Fabrikör Gunnar Lindström 1956 - 1970
Urmakare Karl-Erik Antonsson 1970 - 1978
Optiker Leif Sandström 1978 - 1980
Fabrikör Rune Andersson 1980 - 1981 v0
Fotograf Alois Öllinger 1981 - 1985
Urmakare Karl-Erik Antonsson 1985 - 1991

Kristinehamn den 24 juni 1992

Kontroll

Senast ändrad2018-06-25 10:21:21