Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Televerket Kabel-TV-Divisionen 1981-1991

Televerket

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420509/072
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wKMNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
47,1 Hyllmeter  (-)
Datering
1981 – 1991  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Televerket
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning över

420509.072

Televerket
Kabel-TV-Divisionen
1981-1991










Förteckning: Helena Hultbring, 1996
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet 1997
Handläggare: Roger Nyberg
Inledning (äldre form)Kabel-TV-divisionen 1981 - 1991


Verksamheten

Kabel-TV-verksamheten inom Televerket startade som ett projekt våren 1982 efter tidiga diskussioner redan i början av 70-talet. Den 31 oktober 1983 startade det första Kabel-TV-nätet i Lund. Då kopplades 500 hushåll in och kunde för första gången se både reklam-TV och flera utländska kanaler, bl.a. öst- och västtysk TV. Flera radiokanaler distribuerades också. 2 paraboler i 12 meters diameterstorlek lyftes upp med speciell kran och monterades på sjukhusets tak. Projektledaren Lars Petterson, numera distriktschef i Malmö, var med och firade "födelsedagen" 10 år senare med en hejdundrade fest. Kostnader för anslutningen var 5.000:- för villaägare och sedan 50:- i månaden. Fastighetsvärdar betalade 30:-/lägenhet i abonnemang och hyresgästerna 200:- i anslutning och 50:- i månaden. På TV-n i Televerkets butik på Kungsgatan 56 i Stockholm visades det ryska programmet Horizont, som togs in via en parabol på Televerkshusets tak i Sundbyberg. Året därpå invigdes Kabel-TV i Upplands-Väsby med 2.500 hushåll och Skarpnäck med c:a 15.000 hushåll samt även Sundsvalls Granloholms-projekt. Man skulle nu marknadsföra och utvärdera dessa provområden inför en fortsatt verksamhet. Den organisatoriska och ekonomiska utveckling samt den administration verksamheten har haft, beskrivs i bifogade PM av projektledaren för Kabel-TV:s bodelning, Stig Eriksson, bilaga 1. Källor till denna finns bl.a. i serie F 6:25-28 och F 4:5-9.

Marknadsföring och försäljning med kampanjer, kundbearbetning och reklambroschyrer och - prylar var
en viktig del i verksamheten som därmed skiljer sig ifrån Televerkets monopolsituation. Detta sköttes operationellt av regionerna medan Hk framställde vissa broschyrer och sales-promotion-material. Att
bygga upp ett återförsäljarnät var också viktigt.
Den tekniska verksamheten "startade" i södra Sverige och växte sedan över landet i och med att ny-
anläggningar gjordes vid anslutningar av fastigheter i form av nät och överlämningspunkter (ÖP)
med mera. Driften och underhåll av huvudcentraler och nät, centralantenner, paraboler, förstärkare
och kablar med mera skedde först i samarbete med Televerket Radio, men byggdes sedan upp inom
var och en av de fem regionerna i divisionen.
En stor del av arbetsuppgifterna var naturligtvis att sköta kundregistren i ett avancerat system, som
även utgjorde underlag för fakturering med mera. Ekonomiska analyser och långtidsprognoser
utgjorde förstås ett huvudsakligt underlag för fortsatta prioriteringar i framtida verksamhet.

Verksamheten överfördes den 1 januari 1992 till Svenska Kabel-TV AB, som sedan dess handhaft arkivalierna på olika platser i landet.


Arkivet

Handlingar angående Kabel-TV-verksamheten finns samlade från i huvudsak 1983 och fram t.o.m. 1991
och omfattar c:a 80 hyllmeter. Om handläggare på Televerkets 20 Teleområden medtagit handlingar
rörande Kabel-TV-verksamheten till sina nya tjänster - inom Kabel-TV-Divisionen fr.o.m. 1 juli 1985
och/eller inom de 5 regionerna fr.o.m. 1988 samt inom Affärsområdena Företag och Konsument fr.o.m.
1990 - har dessa handlingar inte tagits ur pärmarna eller arkiven. De har fått behålla sin proveniens
fullt ut och förtecknats nder den region, som arkivlagt dessa. På samma sätt kan en del Kabel-TV-material ligga kvar i vissa av Televerkets teleområdes- och regionarkiv, då handläggare stannat kvar där och övergått till andra arbetsuppgifter. Även p.g.a. många olika verksamhetsadresser, byten av lokaler och omflyttning samt avgång av personal har många handlingar "försvunnit på vägen", vilket tycks ha varit fallet speciellt
med Region Södras arkiv.



Arkivbildning verkar ha skett genom vars och ens försorg och sökingångar till arkivet finns inte, bortsett
från diarieföringen under c:a 1 års tid enligt C-serien och tillgången på dossiéplaner i D-serien. Huruvida
regelrätt gallring förekommit i Räkenskaperna är svårt att säga, även om såda instruktioner har funnits
med i administrativa rutiner. Datortätheten var stor och uttag för arbetsmaterial likaså, inte minst med
tanke på ovanstående system.

Förteckningen har Kabel-TV-Divisionen som arkivbildare och det mesta av regionernas handlingar ligger som undergrupper till F- och G-serierna. Allt ligger i kartonger om ej annat anges. Lucka/Saknas har bara angivits vid antagandet att de borde ha funnits någon dokumentation. en utförlig beskrivning av arkivbildare inom Televerket finns i deras arkiv.

Hänvisningar angående förekommande förkortningar i förteckningen och i handlingarna görs till bilaga 2
och angående dossiénummer till olika dossiéplaner i volym D 1:1.

Protokoll saknas vad gäller ledningen, såtillvida att verksamheten har drivits mycket obyråkratiskt och informellt. Vid ledningsgruppernas (K, KoC samt regionvis) möten har endast anteckningar gjorts. MBL-protokoll i original och justerat skick finns dock. Däremot saknas helt handlingar och protokoll
från Skyddskommittén.

Broschyrer och trycksaker har sammanlagts från regionernas arkiv, då det varit svårt att se om detta producerats centralt eller ej.

Korrespondensen är mycket osammanhängande och ihoplagd av diverse pärmar från regionerna,
eftersom de inte kunde inrangeras under någon lämplig rubrik i F-serierna.

Ekonomiska handlingar finns till viss del i F-serierna, bl.a. budgetmaterial som arbetsmaterial, för att
täcka eventuella förluster i G-serierna. En del Tlo-handlingar finns här, som underlag för regionernas
budget för bildandet av dessa 1988.

Marknadsföringens handlingar finns i flera F-serier och även hopsamlat i serie B 1- och Ö 2-serierna. Material angående försäljning och ÅF finns även i Organisations- och Verksamhetshandlingarna.

Personal- och utbildningsfrågor har mestadels skötts centralt, så viss hänvisning måste ske till Televerkets centrala arkiv, då väldigt lite av detta återfunnits i detta material.
Personalakterna i F 6-serien ansvarade Region Stockholm för men vid Bolagsbildningen övertogs de av Televerkets Region Väst. Avställningen för detta arkiv gjordes per 31/12 1992 i samband med Telias bolagisering. Personer som slutat tidigare finns därför i Region Västs arkiv. Enstaka telefonlistor i serie
D 1:2 kan ge en liten orientering om förhållandena.

Tekniska handlingar återfinns i F-serierna, mest under F 3, men några få typritningar har lagts i volym
F 4:13. Tekniska utvecklingsplaner och internationella jämförelser kan enligt uppgift förekomma i budgethandlingarna.

Organisation och verksamhet kan innehålla likartade handlingar beroende på regionernas egen rubricering
av materialet. Programstatistik i årliga sammandrag finns i serie F 6:53-54, men finns i utförligare skick
i vissa regioner, bl.a. F 4-serien.
Verksamhetsberättelser/årsredovisningar ingår årligen i Televerket.



Räkenskaperna har i några regioner fått huvudböckerna kompletterade med dagböcker. Anläggnings-
och leverantörsredovisningarna har ibland varit ofullständiga och att hitta relevanta uttag har varit
mycket svårt.

Övriga handlingar är Divisionschefens arkiv och Film och foto med mera. Per Nilsson samlade sina handlingar i ett mappsystem under sin verksamhet 1985-1991. Dessa arkivlades vid bolagiseringen
på detta sätt och skäl och tid har ej funnits att ändra på denna proveniens. Här återfinns de enda
sekretessbelagda handlingarna i arkivet. Den andra serien består av material från olika håll och är i vissa
delar odefinierat och utan årtal. Volymerna Ö 2:5-7 innehåller en förteckning över filmtitlarna i respektive
kartong.

ADB-system som använts finns i bilaga 3 och viss dokumentation av dessa finns i serie F 7.
Dokumentation över system som bevarats digitalt finns i arkivförteckningen för Televerkets
Bodelningsarkiv på Riksarkivet.


Övrigt

Bodelningsprojektet har letts centralt av Telia med både anställda och konsulter inblandade på olika nivåer och för en insikt i detta hänvisas till projektets egen slutrapport. För Svenska Kabel-TV AB:s del finns även en slutrapport daterad augusti 1996, varur kan summeras:

Materialet var tämligen svåröverskådligt och arkivbildningen ojämn med varierande praxis. Personalen var i stort sett ny och endast några få personer fanns kvar att fråga om "förr i tiden" och många hade därmed av förståeliga skäl ett ganska svalt intresse av projektet. Intern assistans med praktiska åtgärder var svår att få i början, men ordnades senare med extra hjälp externt istället. Flera ombyggnationer och flyttningar av arkiven har stulit mycken tid och orsakat merarbete. Mycket mer material har kopierats med anledning av tidigarelagd leverans till Riksarkivet och uteblivit återlån av handlingarna. Det har varit svårt att beräkna arbetsinsatser och åtgång av arkivmaterial samt att ordna praktiska arbetsplatser vid inventering och kartongering med mera.

Detta fragmentariska arkiv speglar den obyråkratiska verksamheten genom sin strukturlöshet och inbördes ordning, byggd på en ohejdad intraprenörsanda och inspirationskraft, med vilken den entusiastiska personalen via en intensiv marknadsföring - affärsmässigt och strategiskt - förde verksamheten till en marknadsledande position i Sverige.
Idag finns insikten om vinsterna av en god arkivordning och fortsatt forskning i ämnet kan förhoppningsvis lättare finna ett bra underlag härför i bolagsarkivet i framtiden.


Stockholm den 1 juli 1996

Helena Hultbring, Arcadia







Bilaga 1

Stig Eriksson 1995-05-17

Kabel-TV:s Historia


BAKGRUND

Televerkets första diskussioner och utredningar om att engagera sig i distribution av radio- och
TV-program via kablar tog sin början redan i det tidiga 70-talet. Några smärre försök gjordes också,
t.ex. i Kiruna då man samarbetade med den statliga TRU-kommittén. Vidare i samarbete med Rundradiokommittén, i Flemingsberg inom Huddinge kommun och i Annedal i Göteborg.

Televerket bidrog också med ett par utredningar för Utbildningsdepartementets räkning för 1972-års
pressutredning om teknik, kostnader, tidsplaner och resursbehov vid en eventuell utbyggnad av
Kabel-TV-nät i Sverige.

Diskussionerna resulterade så småningom i att direktionen den 11 februari 1975 beslöt att tillsätta en Kabel-TV-kommitté. Dess uppgift skulle bli att följa utvecklingen inom Kabel-TV-området och att
pröva Televerkets kommersiella och strategiska intresse.

Kommitténs arbete resulterade i en rapport "Televerket och centralantenn/Kabel-TV-frågan" som överlämnades till direktionen den 2 september 1980.

Rapporten ledde i sin tur till att Carl-Gustav Källberg och Valdemar Persson fick Generaldirektörens
uppdrag att utreda och föreslå former för en eventuell kommande Kabel-TV-utbyggnad. Utredningen
resulterade i en rapport som den här gången fick namnet "Kabel-TV i Televerkets regi". Den presen-
terades i en första utgåva i november 1982 och i en slutgiltig version den 12 februari 1982.


Utredningen rekommenderar att:

* Televerket förbereder sig för en utbyggnad som skall kunna genomföras under en 5-årsperiod
med start 1984/85.
* Utbyggnaden skall bedrivas på affärsmässiga grunder och varje avgränsat nät skall bära sina
kostnader.
* Televerket ska kunna åta sig att bygga såväl basnät som fastighetsnät.
* Televerket bör ta initiativ till att tekniska bestämmelser och normer utarbetas för Kabel-TV-nät
och centralantennanläggningar.
* Investeringskostnaderna skall finansieras genom inträdesavgifter så att full kostnadstäckning
erhålles efter 4 år.
* Kabel-TV-verksamheten bör bedrivas helt i Televerkets regi. Lokal med teleområdena som
primärt ansvariga. Centralt bör N bli ansvarig.

En särskild projektgrupp föreslås tillsättas för fortsatt detaljutredningsarbete med rapportskyldighet
till en ledningsgupp på sektionschefsnivå. Vid ett direktionsmöte den 16 februari 1982 fattades
beslut enligt förslaget.



CENTRAL KABEL-TV-PROJEKTGRUPP

Lars Aronsson blev ledare av projektgruppen och Sven-Ingvar Larsson sammankallande i ledningsgruppen. Larsson ersattes senare, sent i november -82, av Hilding Corneliusson.

Projektgruppen fick uppdraget att operativt genomföra, d.v.s. marknadsföra, anlägga och utvärdera, tre provnät. I uppdraget ingick också att, tillsammans med branschorganisationen CANT, driva normarbetet.


Tre officiella provområden fick stödpengar:

o Lund, där man testade uppbyggnad med konventionell teknik och materiel. Provet var också en
marknadstest genom distansmottagning av tysk TV för att simulera satellit-TV.
o Skarpnäck söder om Stockholm, där man skulle pröva modern teknik i största möjliga utsträckning.
Bl.a. prövades överföring med optoteknik på glasfiberledare.
o Slutligen Granloholm, ett bostadsområde strax nordost om Sundsvall. Där utfördes provet i samarbete
med Högskolan i Sundsvall och hade som mål att undersöka de boendes mediavanor före och efter
ett utökat TV-utbud. Resultatet finns i såväl forskarrapporter som C-betygsuppsatser i nämnda
högskolas "Avdelning för Kommunikationsvetenskap".



TELEVERKET KABEL-TV:s "FÖDELSEDAG"

30 november 1983 beslutade direktionen att starta den egentliga utvecklingen att genomföra ytterligare
prov med Kabel-TV. Vid årsskiftet 1983/84 inordnades därför projektgruppen i basorganisationen under Marknadssektionen som då hade Ingemar Wåhlström som chef. Lars Aronsson svarade även nu för Kabel-TV-verksamheten. Ledningsgruppen blev vid samma tidpunkt en referensgrupp med Kaleb Hölén som sammankallande. Det är den här tidpunkten man egentligen kan kalla Kabel-TV:s "födelsedag".

Flera Teleområden börjar nu förbereda och påbörja nätutbyggnader och under 1984 kommer provsänd-
ningar i gång på ytterligare några orter.



KABEL-TV SOM EGET AFFÄRSOMRÅDE

Från 15 maj 1984 blir Kabel-TV eget affärsområde på koncernnivå. Som ansvarig för projektet utsågs
Jan Jönsson. En viktig uppgift för projektledaren blev nu att ta fram konkreta operativa förslag till strategi och mål för Televerkets kommande satsning på Kabel-TV. Jönssons tid i Kabel-TV-verksamheten blev emellertid kort, den 1 oktober 1984 efterträddes han av Lennart Sjögren vars Kabel-TV-karriär inte blev särskilt mycket längre. Under våren 1985 ersatte Per Nilsson Sjögren som projektledare.






TELEVERKETS KABEL-TV-DIVISION BILDAS

Projektet blev från 1 juli 1985 organiserat som division "Kabel-TV-divisionen K" direkt underställd General-
direktören. Per Nilssons projektledarskap övergick vid samma tidpunkt till att bli chef för divisionen "KC".

Divisionen bestod vid den här tidpunkten bara av en central stab. Ett fåtal personer med uppgift att samordna teknik, ekonomi och marknadsföring.

Ansvaret för utbyggnad av näten och försäljning låg fortfarande ute hos teledirektörerna. På teleområdena bildades därför i rask takt Kabel-TV-enheter under varierande organisationsformer. Vanligen i projektform men även enheter på sektionschefsnivå.

Divisionens roll var att samordna verksamheten och att utveckla en enhetlig strategi och affärsplan. Dessutom att samordna och inför Gd redovisa en sammanställning av alla 20 teleområdenas Kabel-TV-
budgetar. För att avlasta KC det direkta samordningsarbetet ute på områdena knöt han 4 st "samordnare (SAMO)" till divisionen (1986). Dessa svarade var och en för samordningen i utpekade geografiska områden och fanns utlokaliserade i respektive område. Kompetens för distribution av radio och TV fanns av hävd på Televerket Radio. Kabel-TV-divisionen byggde dock successivt upp sin kompetens och övertog ansvaret för mottagningsstationerna (head-ends), klart 1988. Viss kompetens för den tekniska utvecklingen på nätområdet för radio- och TV-distribution har dock legat kvar på Televerkets Nätdivision.



STRATEGIPLAN

En färdig strategi- och affärsplan presenterades inför säljstarten hösten -85. Planen, som en grupp samman-
satt av divisionsledningen, SAMO, och konsultföretaget Ekonomisk Företagsledning, arbetat fram. Denna skulle gälla gemensamt för hela landet. Fram till den tidpunkten hade avsaknaden av en gemensam strategisk plan och prissättning gjort att marknaden uppfattat Televerkets Kabel-TV-verksamhet som splittrad. Vart och ett av Teleområdena som kommit igång med utbyggnaden hade sin egen strategi och prissättning. Bl.a. här hade "samordnarna" en av sina uppgifter: att bidra till att Televerket Kabel-TV uppträdde som -ett- företag mot kunderna. Andra uppgifter var att biträda vid teleområdenas sälj- och utbyggnadsplanering, budgetberedning m.m. samt följa upp verksamheten.



MASSMEDIAKOMMITTÉN

Parallellt med att tilltänkta Kabel-TV-operatörer gjorde utredningar kände man också på regeringsnivå att tiden växte ifrån gällande lagar och regler för sändning och distribution av radio och TV. Sommaren -82 bildades därför, på regeringens uppdrag, "Massmediakommittén" som fick till uppgift att utreda mass-
mediafrågor samt skapa regler för distribution av radio och TV via kablar. Från Televerket deltog Valdemar Persson som expert i den utredningen. Även Lars Aronsson, Torgny Rustan och Rolf Jaensson deltog i
olika referensgruppers arbete.






Kommitténs rapport som blev en hel bok kallad "Via satellit och kabel" publicerades sommaren 1984 och
gick sedan ut på sedvanlig remissbehandling. Propositionen, som blev resultatet av utredningen fick nummer 1984/85:199 och kallades "Om radio- och TV-sändningar i kabelnät", lämnades till riksdagen 1985-04-11. Konstitutionsutskottet tillstyrkte dock endast delar av propositionen under våren -85 varför rikdagsbeslutet samma vår bara kom att omfatta koncessionssystemet, förutsättningar för sändningstillstånd, finansiering
och reklam.

Reglerna för återkallade av sändningstillstånd, rätt att meddela sändningsförbud och ansvarsregler för
lokala kabelsändningar beslutades av höstriksdagen. Det slutgiltiga riksdagsbeslutet om kabellagen kom
1985-12-12. Lagen trädde i kraft på nyåret 1986.

Kabellagen kom dock att föregås av en tillfällig lag som möjliggjorde att regeringen kunde ge tillstånd till försöksverksamhet med distribution av radio och TV via kabel. Den lagen kom att vara verksam från 1984-04-15 till 1986-03-31. Televerket fick tillstånd att sända i ett 25-tal nät enligt den tillfälliga lagen.



LOKALA KABEL-TV-SÄNDNINGAR

På en del orter kom också lokal TV-sändning i gång. Här blev Sveriges Television tillståndsmyndighet och tillika ansvarig utgivare. Det var ju bara SVT som enligt den tidens gällande lag fick sända radio och TV. Under de tingens ordning beviljades totalt ett 30-tal tillstånd. När kabellagen trädde i kraft på nyåret 1986 blev Kabelnämnden tillståndsmyndighet.



KABELNÄMNDEN

Kabelnämnden bildades således officiellt på nyåret -86. Den hade föregåtts av en organisationskommitté sedan sommaren -85. Kommittén hade att lämna anvisningar och förbereda beslut i den kommande Kabelnämnden. Chef för kommittén och nämnden fram till våren -87 var Thomas Rönnström. Han efterträddes av Wolfgang Rüdel.

Nämnden höll sitt första sammanträde 1986-01-27 då Televerket fick permanent tillstånd för 21 nät.

Kabel-TV-verksamheten reglerades enligt Kabel-TV-lagen, ansvarighetslagen och upphovsrättslagen. Överträdelse kunde innebära indragning av tillstånd, förbud mot program, böter eller fängelse.
Se bilaga för information om den legala statusen efter ett par års verksamhet.



SATELLITER OCH TV-PROGRAM

Allt sedan den första satelliten Early Bird sköts upp på 1960-talet har satelliterna används för tele-
kommunikation, insamling av TV-program och dylikt.

Sovjetiska Horizont direktsände som en av de första satelliterna i världen Moskvas TV 1, det var
därmed det första TV-program som kunde demonstreras för allmänheten i vårt land med den här
distributionsformen. Detta var möjligt redan under första halvåret 1983.

I början av 1985 kom flera satelliter i drift som var avsedda för överföring av TV-signaler. Dessa s.k. kommunikationssatelliter hade relativt svaga sändare och krävde därför stora mottagningsantenner på marken, 4 till 5 meter i diameter. Satelliter ur Intelsat- och Eutelsat-serierna kom tidigt i drift. Med dessa
kom TV-program som: Sky Channel, Music Box, WorldNet, TV5, The Childrens Channel, Screen Sport
m.fl.

För att ta emot och återutsända program som distribuerades via dessa "kommunikationssatelliter" måste kabelnätägaren, enligt kabellagen som trädde i kraft på nyåret 1986, ha tillstånd från Kabelnämnden.

Senare generationers satelliter som Tele-X och satelliterna ur ASTRA-serien, är "direktsändande satelliter" d.v.s. de har så höga sändareffekter att direktmottagning är möjlig med billiga 30 till 80 centimeters antenner direkt vid enskilda bostäder. Att ta emot och vidaresända TV-program från "direktsändande satelliter" reglerades inte av kabellagen.

Eftersom allt fler av programbolagen flyttade ut sina sändningar till direktsändande satelliter blev den här delen av kabellagen ganska snart överspelad och blev helt borttagen i senare kabellag.



MARKNADEN

I november -85 nåddes ett viktigt genombrott på marknaden. Efter segslitna förhandlingar kunde ett centralt avtal tecknas med HSB. Ett avtal som styrde priser och andra villkor när HSB:s bostadsrättsföreningar tecknade köpeavtal.

Några månader senare kunde ett liknande avtal tecknas med SABO, de allmännyttiga bostadsföretagens centrala organisation.

Förhandlingar pågick också med Riksbyggen men de valde att driva Kabel-TV i egen regi, en verksamhet som senare blev "Sweden On Line", SOL. Det företaget skulle senare visa sig bli -en- av tre rikstäckande Kabel-TV-operatörer och en tuff konkurrent på marknaden.

Som alla stora nyheter och förändringar i människors tillvaro, mötte även Kabel-TV-introduktionen på
stora protestaktioner. Många var rädda för att få ett så stort TV-utbud som nu erbjöds. Ett utbud som en
del dessutom ansåg tvingades på de boende.

Den tekniska lösningen med kaskadkopplade TV-uttag i centralantennnäten skapade svårigheter när man ville separera bort de boende som också fortsättningsvis bara ville ha TV 1 och TV 2. Det här var ett problem som vi måste hjälpa fastighetsägarna att lösa för att kunna sälja in anslutningarna. Lösningen på problemet kom hösten -86 i form av ett låsbart filter som kunde placeras direkt i lägenhetens antennuttag. Filtret specifiserades och konstruerades av Hans Brattberg, teknisk chef sedan ett halvt år tillbaka. Två elektronikföretag tog upp tillverkningen. Filtrets funktion var sådan att det spärrade alla kanaler utom
TV 1 och 2 samt den lokala kanalen ("måstekanaler" enligt kabellagen). Därmed tystnade debatten och
det blev i praktiken inte särskilt många filter inkopplade i den här anslutningsformen.








Från den här tidsperioden sköt försäljning och nätutbyggnad verklig fart. Nu gällde bara: muta in så stor del av marknaden som möjligt. Av tabellen nedan framgår inkopplingstakten.

Anslutningar i slutet av respektive år se tabell.
1983 2 000
1984 20 000
1985 90 000
1986 195 000
1987 339 000
1988 530 000
1989 745 000
1990 1 003 000
1991 1 110 000
1992 1 156 000
1993 1 176 000

Marknadsandel runt 75 %. Kontrakt för den miljonte anslutningen tecknades under första halvåret 1989.



KABEL-TV-DIVISIONEN, I ORGANISATIONSSKEDE TVÅ

1 januari 1988 fullbordades Kabel-TV-divisionen på så sätt att nu knöts även personalen som arbetat med Kabel-TV-frågor ute på Teleområdena till divisionen.

Förutom ett litet huvudkontor delades landet in i 5 regioner, som var och en hade fullt resultatansvar för
såväl Betal-TV som basutnätsutbyggnad. Varje region gjorde fullständiga bokslut. Se karta som visar regionindelningen.

Stor-Stockholm bildade egen region, i övrigt fanns det region i syd, väst, norr och ost. Organisationsmodellen visas i figur.

Södra regionen fick säte i Malmö och i ett första skede med säljkontor även i Jönköping. Stig Johansson var regionchef.

Västra regionen med säte i Göteborg hade säljkontor i Borås och Karlstad. Robert Hellström var chef. Robert började arbeta med Kabel-TV redan 1984 och är kvar 1993, nu som affärsområdeschef.

Östra regionen med säte i Falun hade säljkontor i Linköping och Uppsala. Hans Hedström var chef.

Norra med säte i Sundsvall hade säljkontor i Gävle, Luleå och Umeå och vid starten även i Östersund.
Stig Eriksson utnämndes till regionchef. Stig som börjat i Sundsvall redan under provverksamheten
1984 arbetar fortfarande 1993 med Kabel-TV.

Stor-Stockholm bildar region med Roland Gröndal som chef. Regionen samgrupperas med Hk i Solna.




Det här skedet i historien präglas, som nämnts ovan, av en intensiv tillväxt såväl ekonomiskt och personellt som i antal anslutna hushåll. Därtill kom introduktionen av Betal-TV från hösten -86.

Kostnadskontrollen i en sådan tillväxtperiod blir lätt lidande, så också här. Kapitalkostnaderna för de stora investeringarna växte snabbt med det höga ränteläget som rådde. Prognosen för lönsamhet såg dålig ut och
i slutet av 1990 proklamerade ledningen investeringsstopp, till en ny kalkylmodell utarbetats. En sådan kom
i början av 1991, nu med betydligt tuffare lönsamhetskrav.



PROGRAMUTBUD

Företagets strategi har från starten varit att kunderna ska erbjudas ett basutbud innehållande 10 program eller ge plats för 10 program. Detta omnämns också i de avtal som skrevs med kunderna. I dessa 10 ingår också de s.k. "must-curry"-kanalerna, d.v.s. de program som vi enligt lag är tvungna att distribuera. Från starten har de varit Sveriges Television´s Kanal 1, TV 2 och en lokal-kanal, senare även den marksända
TV 4. Ett krav som företaget ställde var att det inte fick finnas några programavgifter för de kanalerna
som ingick i basutbudet.

Från början kunde det uppstå svårigheter på vissa orter för att fylla basutbudet med 10 avgiftsfria kanaler. Men allt eftersom fler satelliter sköts upp ökade utbudet av program och så småningom blev problemet
det motsatta, det fanns för många kanaler att välja emellan.

För att få hjälp med att välja vilka kanaler som skulle ingå i basutbudet agerades aktivt för att bilda
programråd på orterna. Programrådet skulle representeras av personer som hade en bred förankring
bland de boende. Det blev därför ofta folk från boendeorganisationerna och inte sällan fanns kommunen
representerad.

Förutom Kanal 1, TV 2 och lokalkanalerna finansierades programmen med reklamsändningar.



BETAL-TV

I bland det satellitdistribuerade programutbudet kom allt fler kanaler som finansierades antingen med en blandning av reklam och avgifter eller enbart avgifter. Det senare gällde framför allt de rena filmkanalerna. För att också kunna distribuera dessa introducerades tjänsten "Betal-TV" hösten 1986.

För att kunna ta betalt för programmen krävdes ett system där bara de som betalade extra skulle kunna se programmen. Lösningen blev att programmen kodades, vilket i sin tur krävde en avkodare ute hos kunden,
en s.k. decoder. Betal-TV-systemet var utformat så att var och en decodrarna kunde fjärrstyras från en central kundtjänst. D.v.s. de kunde öppnas och stängas för olika program genom kommandon från kundtjänst. Även kodningen kunde ändras genom fjärrstyrda kommandon. Detta för att hindra eventuella pirater.

För att undvika att ett antal decodrar staplades upp på respektive TV blev företagets policy att alla kodade program skulle avkodas i -en- alldecoder.




Tre olika system introducerades. På södra regionen infördes ett amerikanskt system från Jerrold. I väster
ett japanskt system från Pioner. I resten av landet ett finskt system från Salora. Detta hade utvecklats av
det amerikanska företaget Zenith. Jerrold-systemet har successivt bytts mot Salora.

Den första satellitdistribuerade filmkanalen kom från FilmNet. Deras affärsidé var, förutom att distribueras
i Kabel-TV-nät, att ta´s emot direkt i enskilda bostäder. Även detta förutsatte ett kodningssystem. Kabel-TV- divisionen kunde dock inte nå en lösning om val av kodningssystem vid förhandlingarna med FilmNet.

För att ändå kunna erbjuda kunderna en filmkanal inleddes ett samarbete med "Film-Kanalen" som kunde erbjuda filmer via ett system med bandbunden distribution. Videobandspelare installerades på 4 orter, Stockholm, Göteborg, Malmö och Falun/Borlänge. Bandspelarna matades manuellt med ett antal filmer. Systemet var tungarbetat och kunde under våren -87 ersättas med FilmNet´s utbud sedan ny förhand-
lingslösning hade uppnåtts. Under hösten -89 introducerades ytterligare filmkanaler i form av SF-succé
och TV1000.



KABEL-TV-DIVISIONEN I SKEDE TRE

En konsolideringsfas inträdde nu i företaget. Från nu skulle gälla betydligt högre krav på lönsamhet,
vilken skulle uppnås genom:

- stark kontroll av tillväxten,
- ökade marginaler i rörelsen,
- säkerställd avkastning på nätet.


Den intensiva utbyggnadsperioden är nu slut och organisationsmodellen med 5 regioner byttes i årsskiftet 90/91 ut mot en i det här skedet bättre anpassad modell med 2 senare 3 resultatansvariga "Affärsområden" (AO). Se figur.

Ao Företag som svarar för basnätsanslutningarna dels förvaltning och vård av befintliga dels nyförsäljning med funktionerna marknadsföring, försäljning, utbyggnad, drift, underhåll, ekonomisk förvaltning m.m. Företag fick sitt säte i Göteborg men med driftpersonal och säljare på i stort sett de gamla regionhuvud-
orterna. Robert Hellström blev affärsområdeschef.

Ao Konsument svarar för divisionens Betal-TV-verksamhet med funktionerna marknadsföring, försäljning, decoderhantering, ekonomi samt en kundtjänst som betjänar hela landet i Betal-TV-frågor. Säljansvariga och säljare placerades på de gamla regionorterna. Chef under uppbyggnadsskedet var Stig Johansson, sedan Christer Wassborn som avlöstes av Stefan Sevieri som ersattes av Anders Kyring 1 april 1992.

Ao Nya Affärer bildades -92 och är det senast bildade affärsområdet. Syftet är att skapa nya tjänster för att på så sätt öka omsättningen. Flera kabelunika kanaler tillkommer under detta år: Z-TV, FilmMax, TV-shop och Cable Jukebox. Den sistnämnda är ett försök till interaktivitet i kabel-nätet. Tittaren ringer ett 071-nummer och beställer musikvideo.

Ac Konsument och Nya Affärer samlokaliserades med ett i stort sett oförändrat huvudkontor i Solna.


NY KABELLAG

Från 1 januari 1992 gäller en ny lag som reglerar Kabel-TV-verksamheten. Ändringen var föranledd av ändrad yttrandefrihetsgrundlag. Denna omfattar i fortsättningen inte bara det skrivna ordet utan även
vad som förmedlas genom radio och TV. Enligt den nya lagen behöver nätägare inte längre tillstånd från Kabelnämnden, sändningsområdenas begränsningar togs bort, nätägaren gavs rätt att sända i egna nät
och reklamförbudet för icke-satellitsändningar togs bort. InfoKanalen kunde därmed få ett nytt utseende.



INVESTERINGAR OCH RESULTAT 30 juni 1993

Fram till sista juni 1993 har cirka en och en halv miljard kronor investerats. Omsättningen uppgår till
drygt en halv miljard. Antalet anslutna hushåll uppgår till 1 250 000. Resultatet är positivt och antalet
anställda uppgår till cirka 240. Och multimedia är vid denna tidpunkt enbart ett ord.



BOLAGSBILDNING

Företaget ombildades till bolag inom Teleinvestgruppen med namnet S v e n s k a K a b e l - TV AB 1992-01-01. Till verkställande direktör utnämndes Hans Larsson och Ingemar Wåhlström blev styrelseordförande.

- - - - - -- -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

KÄLLOR

1972-års pressutredning (Utbildningsdepartementet).

Rapport "Televerket och centralantenn/Kabel-TV-frågan", direktionen den 2 september 1981 och en
slutlig version den 12 februari 1980.

Rapport "Kabel-TV i Televerkets regi". En första utgåva november 1981 och en slutlig version den
12 februari 1982.

Massmediakommitténs rapport "Via satellit och kabel" 1984.

Proposition 1984/85:199 "Om radio- och TV-sändningar i kabelnät".

Kabellagar 1984-04-15, 1986-01-01 och 1992-01-01 inklusive ändringar samt förarbeten såsom riks-
dagsprotokoll, propositioner, motioner, utskottsbehandlingar, remissammanställningar och liknande.

Statistik från Kabelnämnden.

Verksamhetsberättelser från Svenska Kabel-TV AB.




Bilaga 2

FÖRKORTNINGSLISTA


A
a a = anfört arbete / ad acta (till handlingarna)
ab = abonnemang
AC = Avdelningschef
ACC = Area Control Center
Ad = Avdelningsdirektör
ADB = Automatisk databehandling
adm = administrativ
AID = Alliance for Distribition by cable
AMLA-Tvt = Lokalt arbetsmiljöavtal vid Televerket
ank = ankommande, ankomst
Anl = Anlägga, anläggning
ANP = Anpassningsgruppen
ANR = Anläggningsregister
ANREG = Anläggningsregister, Redovisning
AoC = Affärsområdeschef
AR = Administrativ rationalisering
ARA = Allmänt reseavtal
ARB = Allmänt arbetstidsavtal
arr = arrangemang, arrangör
ass = assistans, assurerad, assureras
AST = Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän
ATCAS = Air traffic control automatic system
ATF = Allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande statliga och vissa andra tjänster
ATL = Arbetstidslagen
AT&T = American Telephone and Telegraph Company
AU = Administrativ utveckling, arbetsutskott
AV = Audivisuell
AVS = Allmänna verksstadgan
AXE = Elektronisk växel



B
B/s = Byte (tecken) per sekund, överföringshastighet
BAS = MOBITEX basstation
BBC = British Broadcasting Corporation
Bd = Byrådirektör
BEFNIV = Befattningsnivå
BEMPA = Bemanningsplanering inom det personaladministrativa systemet
bg = befordringsgång, budget
bgå = budgetår
bil = bilaga
bit = binär siffra
Bit/s = Bit per sekund, överföringshastighet
bitr = biträdande, biträde
BNT = Befattningsnomenklatur för tjänstemän
BRT = Belgische Radio en Televisie
Bs = Byråsekreterare
BT = British Telecom
BTV = Betal-TV
BuB = Basutbud



C
CA = Centralantenn
CA = Chefsavsnitt
CAD = Computer Aides Design (datorstödd konstruktion)
CAD/CAM = Datorstödd konstruktion och tillverkning
CAE = Computer Aided Engeneering
CAI = Computer Aided Instruction
CAM = Computer Aided Manufacturing
CB = Civilbefälhavare
CBC = Canadian Broadcasting Corporation
CBS = Columbia Broadcasting System
CCIR = Comité Consultatif International des Radiocommunications
CCITT = Comité Consultatif International Telégraphique et Téléphonique
CCTS = Comité de coordination des Télécommunication par Satellites
CEN = Comité Européen de Coordination des Normes
CEPT = Conférence Européenne des ádministration des Postes et des Télécommunications
CFK = Centrala förslagskommitén
CIRM = Comité International Radio Maritime
CL = Centrallager
CMTT = Commission Mixte pur les Transmissions Télévisuelles
CNN = Cable News Network
COMSAT = Communications Satellite Corporation
CPU = Central processing unit
CR = Centralreparation
CSF = Central säkerhets- och försvarsplan
CSK = Centrala skyddskommittén



D
DARA = Dataradiokanal vid FM-ljudradiosändare
DATA-Tvt = Datoriseringsavtal Televerket
dB = decibel
dept = departement
Disk = Skiva
Distr = Distribution, distrikt
dnr = diarienummer
dossnr = dossiénummer
DSB = Dubbel sidbandsändning
DSI = Digital Speach Interpolation
DUA = Datorstödd utbildningsadministration
DUKAS = Drift och Underhåll, Kabel-Administrativa System (stöd)
DUR = Datorunderhåll radio
DUST = Debiteringsutformning SR-Koncernen-Televerket
Dv = Driftvärn
dv = dagsverke
DÖR = Driftövervakning radio



E
EA = Ekonomiadministration
EBU = European Broadcasting Union
ECTEL = European Conference of Telecommunications Industries
e f = enligt förordnande
egb = egen bil i tjänsten
EIS = Ericsson Information Systems
EKAS = Ekonomiskt Kabel-Administrativa System, Redovisning
EMI = Elektromagnetiska störningar
EMP = Elektromagnetisk puls
e o = extra ordinarie
EP = Elektronisk post
EPS = Elektronisk postservice
ERMES = European Radio Message System (system för enkelriktad
informationsöverföring med hög hastighet)
ERP = Effectiv radioation power
ESB = Enkel sidbandsändning
e u = enligt uppdrag
EUA = ELLEMTEL utvecklingsaktiebolag



F
FA = Förrådsavsnitt, företagsadministration
fd = förråd
FDM = Frequency division multiplex (frekvensdelningsmultiplex)
FIDS = Flight Information Data System
FK = Förslagskommittén, fasta kostnader, fordonskungörelsen
FK-R = Förslagskommittén vid R
FL = Förvaltningslagen
FLSS = Flygledarskolan Sturup
FM = Frekvensmodulering
FML = Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen
fmö = fackmiljö
FoU = Forskning och Utveckling
FRA = Försvarets radioanstalt
frekv = frekvens
FRO = Frivilliga Radioorganisationen
FS = Faktureringssystemet
FT = Förord och tjänstetillsättning
FTT = Flygtelefonitjänst
FÅ = Fackåtagande



G
GATT = General Agreement on Tariffs and Trade
GD = Generaldirektör
GMDSS = Global Maritime Distress and Safety
GrC = Gruppchef
Grs-ledig = Graviditetsledig
GSM = Global System for Mobile Communications



H
H = Handbok, hemlig, Handelsdepartementet
HC = HuvudCentral
HDTV = Högupplösnings-TV (5 ggr större bildinnehåll relativt vanlig TV)
HF = Högfrekvens
hf = högfrekvens
hi-fi = high-fidelity, god ljudåtergivning
Hk = Huvudkontor



I
IA = Informationsadministration
IARU = International Amateur Radio Union
IATA = International Air Transport Association
IBA = Independent Broadcasting Authority
IBC = International Broadcasting Corporation
IBS = International Broadcasting Service
IC = Integrated circuit
ICAO = International Civil Aviation Organization
IEC = International Electrotechnical Commission
IFR = Instrument flight rules
IFRB = International Frequency Registration Board
IH = Informationshantering
IK = Integrerad krets
IKB = Intäkts-/kostnadsbärare
IB-bärare = Intäkts-/kostnadsbärare
ILS = Instrument Landing System
IMCO = Inter-Governmental Maritime Consultative Organization
IMO = International Maritime Organization (Internationella sjöfartsorganisationen)
INFRA = Inköp, förråd Radio
INMARSAT = International Maritime Satellite Organization
INTELSEC = Internationell konferens om energifrågor inom telekommunikation
INTELSAT = International Telecommunications Satellite Organization
I/O = Input/output
IoD = Information och dokumentation
IP = Informationshanteringspolicy
IRM = Information resource management
ISBN = International standard book number
ISDN = Integrated Services Digital Network
ITN = Independent Television News
ITT = International Telephone and Telegraph Company
ITU = International Telecommunication Union
ITV = Interntelevision
Itvt = Instruktion för Televerket



J
JSTV = Japan Satellite Television



K
K = Kabel-TV
KAPRI = Kalkylprislista
KAS = Kabel-TV Administrativa System, Reskontra
Kbit/s = Kilobitar per sekund
KC = Kontorschef
KI = Kostnad och intäkt
KIS = Kontorsinformationssystem
kk = korskoppling
KOC = Kabel-TV-Områdes-Chefer
KORUS = Samarbetsorgan mellan rörelsegrenarna Rr-Rm-Rt
KP = Koncernplan
KR = Kontorsrationalisering, Kustradio
KTV, K-TV = Kabel-TV
KTAS = Kjobenhavns Telefon Aktieselskab
KV = Kortvåg



L
lab = laboratorium
LAC = Länsalameringscentral
LAN = Local Area Network
lf = lågfrekvens
LFR = Luftfartsradio
LFV = Luftfartsverket
lgr = lönegrad
lkl = löneklass
LOTS = Logiskt tillvägagångssätt (utbildningspaket)
LR = Leverantörs Redovisning, modul INESTOR
LRAB = Sveriges lokalradio AB
LRI = Långsiktig Resultat och Investeringsprognos
Lsty = Länsstyrelse
LUT = Ledarutveckling
LV = Långvåg
Lvå = Lokalvårdare



M
MA = Marknadsansvarig
marg = marginal, marginell
MARKIS = Marknadsinformationssystem
MAX-proj = Svenskt förslag till GSM
MB = Militärbefälhavare
MBA-S = Medbestämmandeavtal för det Statliga arbetstagarområdet
MBF = Medbestämmandeförordningen
Mbit/s = Millionbitar per sekund
MBL = Medbestämmandelagen
MBS = Rikstäckande personsökningssystem
MDB = Manuell databehandling
mfö = marknadsförare
MHX 1 = MOBITEX huvudväxel, nivå 1
MHX 2 = MOBITEX huvudväxel, nivå 2
MHz = Megahertz
MINICALL = Personsökningssystem med möjlighet till ton- och textöverföring
MLT = Marknadslönetillägg
MMDS = Multi Microware Distribution Systems
MOBITEX = Mobilradiosystem för text, tal och data
MOPS = Mål och Policy för servicegruppen
MOX = MOBITEX områdesväxel
MRG = Mobilradio med gemensam basstation
MRT = Televerkets interna mobiltelefonsystem
MTB = Mobiltelefonsystem Berglund
MTBF = Meantime Between Failure (= medeltid mellan fel), ett mått på felfrekvens
MTD = Manuell mobiltelefon
MTV = Music TeleVision
MTX = Mobiltelefonväxel
MuB = Mellanutbud
Mux = Multiplex
MV = Mellanvåg
må = manår (definieras som 200 dagsverken)



N
NESTOR = Redovisning (f.d. EKAS)
N-MBS = Nordiskt Mobilsökningssystem
NICAM = Digitalt TV-ljud
NMT = Nordisk mobiltelefon
NMT 450 = Nordisk mobiltelefon (450 megahertz)
NMT 900 = Nordisk mobiltelefon (900 megahertz)
NO = NäringsfrihetsOmbudsmannen
NOAC = Network Operation And Control (datorbaserat presentationssystem för driftcentraler)
NOR = Nit och Redlighet
NORTEL = Nordiska telekonferensen
NR = Nordiska Rådet
N-FMK = Nordiska Rådet - Framtida Mobila Kommunikationer
NR-MSK = Nordiska Rådet - Modulsjonsmetoder för Satellit-Kringkastning
NR-Tex = Nordiskt Textpersonsökningssystem
NTK = Näringslivets Telekommitté



O
OACI = Organisation de l´Aviation Civile Internationale (Internationella luftfartsorganisationen.
Montreal)
OB = Outside Broadcasting = sändning utanför studio
OECD = Organization for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling. Paris)
OG = Objektgrupp
OIRT = Organisation Internationale de Radiodiffusion et Television (Internationella organisationen för
ljudradio och television. Prag)



P
PA = Personaladministration
PAL = TV-system
PART = Policy för Affärsrelationer inom Televerket
PAS = Personaladministrativa systemet
PC = Personal Computer (persondator)
pch = personalchef
PCM = Pulse Code Modulation
P-journ = Platsjournal
PM = Promemoria
PMI = Praktiskt medinflytande
PMP = Punkt till multipunkt
PO = Personalorganisation(er), Pressombudsman
PPV = Pay Per view
PR = Public Relations, Poste Restante
Prao = Praktisk arbetslivsorientering
prot = protokoll
PRV = Patent- och Registreringsverket
PÖ = Parabol - Ö (för satellit-TV)



Q
QBS = QuickData Business System, Reskontra



R
RA = Riksarkivet
RA-Tvt = Rationaliseringsavtal Televerket
RAD = R:s administrativa datasystem
RAD-L = Ledningsgrupp för RAD
RADAF = Radiodivisionens datorstödda fjärrkontrollcentral
RADBAS = Radiodivisionens databas
RADEL = System för radiobaserad datakommunikation
RADTEX = Datatexttjänst via TV-nätet
RAI = Radiotelevisione Italiana
RAMIDA = Radiodivisionens mikrodatorstyrda subsystem
RAMIDA-RI = Radiodivisionens mikrodatorstyrda radiointerface
RAMSUS = Fjärrövervakningssystem
RAPPS = Radiodivisionens planerings- och projektuppföljningssystem
Rass = Radioassistent
RATS = Radioledning, talsystem
rd = radiodirektör
rdc = radiodriftcentral
RDS = Radio Data System
REFF = Radiodivisionens effektivitetsgranskning
reg-nr = registreringsnummer
rek = rekommenderas
rekv = rekvision
RES = Radio Equipment and Systems
RFAKT = Faktureringssystemet
RFI = Radio Frequency Interference (radiostörningar)
rrg = rörelsegren
R Hk = Televerket Radios Huvudkontor
RIPA = Rapportinsändning till personaladministrativa systemet
Rk = Radiokontor
Rl = Radiolänk
RM = Risk Management
RMP = Riksmätplats
RMS = Radio Maintenance Service
RNO = Riktnummerområde
Ro = Radioområde
RoC = Radioområdeschef
ROS = R:s omstrukturering
ROSOP = Samordning av säkerhets- och försvarsberedskapsverksamheten inom Televerket Radio
RPS = Rikspolisstyrelsen
RR = Sveriges Riksradio
Rrcr = Rundradiocentral
RRV = Riksrevisionsverket
RS = Redovisningssystem
rstn = radiostation
Rtve = Radiotelevisión Española
RUPA-kort = Radioverksamhetens Utrednings-, Projekterings- och Arbetsorder-kort



S
SABO = Sveriges Allmänna BostadsOrganisation
SACO/SR = Sveriges Akademikers Centralorganisation / Statstjänstemännens Riksförbund
SamRIK = Samordning av Rundradioverksamheten i krig och vid kris och katastrof
SAR = Search And Rescue
SAV = Statens Arbetsgivarverk
SBA = Sårbarhetsanalys
SC = Sektionschef
SECAM = TV-system
SekrL = Sekretesslagen
sekr = sekreterare
SES = Satellite Earth Stations
SF = Statsanställdas Förbund / Svensk Filmindustri
SFS = Svensk Författningssamling
Sg = Servicegrupp
SgC = Servicegruppchef
SIFU = Statens Institut för Företagsutveckling
sign = signatur, signerat, signum
SOL = Sweden On Line
SIS = Standardiseringskommissionen i Sverige
SjöV = Sjöfartsverket
SK = Skyddskommitté
sking = skyddsingenjör
skomb = skyddsombud
skomr = skyddsområde
SMHI = Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
SMS = Satellite Multiservice System
smtr = sammanträde
SNRV = Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap
SOSAB = SOS Alarmering AB
SOVIM = Sound Video Measurements
SP = Sales Promotion
SPF = Styrelsen för psykologiskt försvar
SPR = Statens Allmänna Tjänstepensionsreglemente
SR = Sveriges Radio AB
SRR = Sveriges Radiohandlares Riksförbund
SSA = Systematisk säkerhetsanalys
SSB = Single Side Band
ST = Statstjänstemannaförbundet
STAR = System för redovisning av felstatistik, radiolänklarmar
Statex = Stationär telex
stf = ställföreträdare
STIM = Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
STN = Statens Telenämnd
SuB = Satellitutbud
SUN = Svensk utbildningsnomenklatur
SVT = Sveriges Television AB
Swedtel = Swedish Telecoms International AB



T
tab = tabell
TAD = Televerkets Administrativa Datasystem
TB = Täckningsbidrag
TCC = The Children Channel
TCO = Tjänstemännens Centralorganisation
TDL = Transport Data Link AB
TDM = Time Division Multiply
TDMA = Time Division Multiple Access
TELDA = Tvt-ubildning 80 p inom TELe och DAta
Tele-X = Nordisk experimentell satellit
TeleF = Teleförordning
tf = tillförordnad
TF = Tryckfrihetsförordningen
TF-länk = Telefonilänk
TFS = Televerkets FörfattningsSamling
tfk = trafik
tfn = telefon (ej tel)
tgf = telegraf
tgm = telegram
TIF = Televerkets Idrotts- och Fritidsförbund
TIKS = Televerkets Interna Kommunikationssystem
TIP = Tele I Pressen
tjf = tjänsteförrättande
TjlF = Tjänstledighetsförordningen
Tjr = Tjänsteresa
T-medd = Trafikmeddelande
TMS = Telematiksystem
TPL = Lagen om försäkring för allmänt tilläggspension
TrA-S = Statligt trygghetsavtal
TRP = Transportstatistiksystemet
TTB = Totalförsvarets Teleberedning
ttk = tjänstetidsklass
TuB = Tilläggsutbud
Tvt = Televerket
Tvt R = Televerket Radio



U
uh = underhåll
UHF = Ultra High Frequency
UIT = Union Internation des Télécommunications (Internationella teleunionen. Genève)
UN = United Nations (Förenta Nationerna. New York och Genève)
UR = Utbildningsradion
URL = Utbildningsrådet Luftfartsradio
Urr = Utlandsreglementet
URSI = Union Radio-Scientifique International (Internationella vetenskapliga radiounionen. Bryssel)
UTC = Coordinated Universal Time (koordinerad Universiell tid)



V
V = Volt; Västra, väster, väst
VA = Verksamhetsavsnitt
WARC = World Administrative Radio Conference
VHF = Very High Frequency
VKOD = Verksamhetskod
vlf = vikariatslöneförordnande
VOR = VHF-Omni Range
VPV = Värnpliktsverket
VTP = Vapenfri Tjänstepliktig
W = Vecka; Watt



X



Y
YO = Yrkeslivsorientering



Z



Å
åf = återförsäljare



Ä



Ö
ÖB = Överbefälhavaren
ÖS = Överdragsstation
öt = övertid

Kontroll

Senast ändrad2022-10-06 13:11:57