Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Gymnastiska Centralinstitutets samling av enskilda arkiv


Inledning
Den moderna gymnastiken har sitt ursprung i Europa under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet (not 1). 1800-talet såg två konkurrerande gymnastiksystem växa fram; dels den tyska turngymnastiken (som inte vidare behandlas här), dels den svenska linggymnastiken. Under 1900-talets lopp kom de sedan båda att minska i betydelse till förmån för den framväxande motions- och tävlingsidrotten.

1. Gymnastiska Centralinstitutet och linggymnastiken
Linggymnastikens grundare, Pehr Henrik Ling, vistades utomlands några år alldeles i början av 1800-talet och tog då starka intryck av den gymnastik som praktiserades där. Utifrån dessa erfarenheter och de som vanns under åren som fäktmästare i Lund och som föreståndare för det i Stockholm grundade Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) utarbetade han sin gymnastikfilosofi, vilken slutligen systematiserades av sonen Hjalmar Ling under 1860-talet. Gymnastikrörelserna utformades - vetenskapligt hävdades det - efter människokroppens anatomi och fysiologiska egenskaper. Ett viktigt inslag var tanken att man genom de rätta rörelserna kunde förebygga och råda bot på kroppsliga lyten. Rörelserna syftade ytterst till att utveckla människan till både kropp och själ, till en harmonisk individ. Ling delade in gymnastiken i fyra grupper: pedagogisk gymnastik (skolgymnastik), militär gymnastik (fäktning m.m.), medikal gymnastik (sjukgymnastik) samt estetisk gymnastik. Under en lång följd av år, ca 1820-60, prioriterade GCI:s ledning sjukgymnastiken på bekostnad av övriga grenar. Först i samband med en genomgripande omorganisation av institutet 1864 upplevde de pedagogiska och militära sidorna en renässans. Den estetiska gymnastiken däremot, kom aldrig att spela någon mera central roll inom linggymnastiken. Från 1864 utbildades vid GCI tre olika typer av lärare: militära intstruktörer, sjukgymnaster och vanliga gymnastiklärare. Bland eleverna fanns många officerare, som beordrats genomgå institutets gymnastikutbildning. Genom 1864 års reform gavs också kvinnor möjlighet till utbildning vid GCI.

Linggymnastiken började så småningom utövas även utanför institutets väggar, framför allt i den militära utbildningen och, från slutet av 1800-talet, inom skolgymnastiken. Gymnastik à la Ling spreds med tiden också utanför Sveriges gränser. De tidigare "missionärerna" gav sig ut i världen redan på 1830-talet. Bland dem som länge verkade utomlands fanns Carl Fredrik de Ron (Finland, Ryssland 1837-58) och Carl August Georgii (Frankrike, England 1846-77).

Trots att linggymnastiken firade triumfer inom utbildningsväsendet och vann terräng utomlands, bildades ändå relativt få frivilliga linggymnastikföreningar här i landet. En bidragande orsak till detta förhållande kan vara att linggymnastiken av många ansågs stel och tråkig. Den gymnastik de flesta kommit i kontakt med - skolgymnastiken - utfördes efter kommando på militärt vis och med en rörelse i taget. Det ansågs på sina håll att förändringar måste till, men med tiden hade det lingska systemet stelnat till en slags dogm, ett system en gång för alla givet, och varje reformeringsförsök stötte på hårt motstånd. Steg i frigörande riktning togs ändå under 1910- och 20-talen. En av pionjärerna i denna process var Elin Falk, vars idéer senare utvecklades av bl a Maja Carlquist och "Sofiaflickorna". Till dessa den rätta linglärans inre "fiender" sällades sig yttre. En bitter strid blossade nämligen upp med början ca 1880 mellan linggymnastikens anhängare och den spirande idrottsrörelsen.

Fram till 1930-talets mitt fortsatte GCI att utexaminera både civila och militära gymnastiklärare samt dessutom sjukgymnaster. En omorganisation hade dock länge debatterats och kom slutligen till stånd 1934. Den innebar en radikal förändring: Arméns gymnastik- och idrottsskola övertog utbildningen av militära instruktörer. Sjukgymnastutbildningen förblev formellt i GCI:s regi, men flyttades i praktiken ut till olika sjukhus. Kvar på GCI stannade den egentliga, "civila", gymnastiklärarutbildningen, som med tiden mer och mer inriktades på idrott. Lings gymnastiska system skulle vid mitten av 1900-talet snart ha spelat ut det mesta av sin roll.


2. Gymnastiska Centralinstitutets samling av enskilda arkiv
Institutionen GCI har bildat - och bildar fortfarande, nu under benämningen Idrottshögskolan i Stockholm - ett arkiv, vars äldre delar sedan länge förvaras på Riksarkivet. Med början under 1800-talet växte parallellt en samling av privata arkiv fram vid GCI:s bibliotek (not 2). Det är dessa senare handlingar, som redovisas i föreliggande förteckning. Huvudsakligen ryms samlingen inom tidsramen 1805-1967, men enstaka handlingar härrör även från 1700-talets sista år respektive 1970- och 80-talen.

Samlingens genomgående tema är definitivt gymnastik, men inom den ramen är den tids- och ämnesmässiga spännvidden ändå stor och innehållet varierat. Typiska inslag i samlingen är gymnastikprogram - s.k dagsövningar -, teckningar av gymnastikrörelser, journaler efter sjukgymnastiska behandlingar, manuskript till artiklar och föredrag och andra spår efter ett liv vigt åt gymnastiken i form av t.ex. tidningsklipp och fotografier. Därutöver finns mängder av mera udda dokument - allt från utredningar angående "gevärsgymnastik" och "theoretiska anteckningar över värjföring" till nedtecknade sånglekar och handlingar rörande insamling till en minnesvård av P.H. Ling. De allra flesta handlingar har en mer eller mindre direkt anknytning till GCI och den verksamhet som bedrevs där, men några undantag finns ändå från den regeln. Några av personarkiven speglar, förutom en professionell gymnastikkarriär, också en mer privat sida. Detta gäller t.ex. GCI-föreståndaren Gustaf Nyblaei arkiv, som ger inblickar även i hans litterära författarskap och familjeförhållanden.

GCI-samlingen, som sammanlagt mäter ca 14 hyllmeter, sönderfaller naturligt i två huvuddelar, nämligen arkiv efter gymnastikanknutna personer respektive föreningar. Denna indelning har vid ordningsarbetet sökt bibehållas. Alla handlingars proveniens har dock inte varit självklar, vilket medfört vissa gränsdragningsproblem. Somliga handlingar har t.o.m varit omöjliga att direkt knyta till bestämd person eller förening, varför de fått bilda "anonyma", ämnesordnade samlingar i samlingen.


2.1 Personarkiv och fragment av personarkiv
Större delen av samlingen - 104 volymer - består av personarkiv efter handlingar knutna till olika personer som varit verksamma vid GCI. Bland dessa finner vi arkiv efter förgrundsgestalter inom linggymnastikens pedagogiska, medikala och militära grenar som t.ex. Hjalmar Ling, Lars Gabriel Branting (far till statsministern Hjalmar Branting), Carl August Georgii och Gustaf Nyblaeus. Det lingska gymnastiksystemets grundare själv, P.H. Ling, representeras visserligen av ett smärre antal handlingar, men större delen av hans arkiv förvaras på annat håll (se nedan). Påfallande är också närvaron av flera pionjärer inom den kvinnliga gymnastiken, bland dem Wendela A:son Falck, Sally Högström, Elin Falk och Ester Svalling. Samlingen räknar sammanlagt 23 personarkiv av mer påtagligt omfång, d.v.s en arkivkartong eller mer.

Därtill kommer arkivfragment (oftast inte mer än några få papper i ett aktomslag, i enstaka fall lite mer) efter ytterligare 49 personer. I detta persongalleri finner vi namn som GCI-föreståndaren och idrottsfrämjaren m.m. Viktor Balck (hans arkiv förvaras till största delen på annat håll, se nedan), gymnastikdirektör Oswald Holmberg, gymnastiklärarinnan Wendla Ling (dotter till P. H. Ling), gymnastikdirektör Karin Ljungwaldh, professorn och GCI-föreståndaren L. M. Törngren, konstnären J. W. C. Wahlbom, gymnastikdirektör Amélie Zethraeus, m. fl.


2.2 Ämnesordnade, "anonyma" handlingar
Handlingar till ett omfång av 29 volymer utgör fyra mer eller mindre anonyma samlingar i samlingen (flik 6-9). Liksom i många av personarkiven finns här manuskript och tryck av mycket varierande slag, men framför allt hittar vi här handlingar som uppenbart utgjort en del av undervisningen vid GCI, nämligen dagövningar och sjukjournaler. Här har också samlats vissa handlingar som rör den långdragna frågan om GCI:s omorganisation under 1930-talet, samt, inte minst, fotografier (bl.a äldre porträttfoton på elever), skioptikonbilder och klichéer.


2.3 Föreningsarkiv
I samlingen ingår sex mindre föreningsarkiv. Störst av dem är arkivet efter Svenska gymnastikläraresällskapet (12 volymer). Vidare finner vi här de små men välbevarade arkiven efter Kvinnliga gymnastikföreningen Sverige, som tillkom med syfte att visa upp det bästa av svensk kvinnogymnastik under Olympiska spelen 1912 samt efter Stockholms kvinnliga gymnastik-förening, bildad 1886 med målet att hos kvinnor väcka intresse för "sunda och allsidiga kroppsöfningar". Dessutom rymmer samlingen arkivfragment efter idrottsföreningarna Stockholms allmänna velociped-klubb (dess arkiv förvaras i övrigt av Stockholms stadarkiv) och Svenska sim- och gymnastikklubben i London samt en spillra av handlingar efter Svenska sjukgymnastiksällskapet Ling.


3. Berörningspunkter med andra arkiv
En samling av denna typ har förstås många berörningspunkter med andra arkiv och då först och främst med Gymnastiska Centralinstitutets arkiv på Riksarkivet. Gränsen mellan institutets arkiv och den enskilda samlingen är inte knivskarp: det finns i det förra en del material av enskild karaktär liksom det i den senare ingår material som uppenbarligen är att betrakta som "tjänstehandlingar". Kopplingar till andra arkiv skapas också av det faktum att vissa av de ingående arkivbildarna har delar av sitt arkiv här och resten på annat håll. Detta förhållande gäller i högsta grad P.H Ling, vars papper i övrigt förvaras splittrade på flera institutioner (Lunds universitetsbibliotek, Kulturen i Lund, Uppsala universitetsbibliotek och Svenska Akademien). Handlingar som rör medlemmar av släkten Ling (P. H. Ling, Hjalmar Ling, Karin och Eva Ling m. fl.) och linggymnastiken allmänt ingår även i Släkten Lings papper från Södra Ljunga på Riksarkivet. Vidare kan nämnas att en mindre mängd handlingar tillhörande Lars Gabriel Branting har sin hemvist på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Viktor Balck, som här finns representerad med en smärre mängd handlingar, har även lämnat arkivspår efter sig på Krigarkivet och arkiven Sveriges Riksidrottsförbund och Sveriges centralförening för idrottens främjande, båda hos Riksarkivet. På Riksarkivet finns också handlingar efter en utlöpare till det ovan nämnda Svensk gymnastikläraresällskapet, nämligen Svenska Gymnastikdirektörsförbundet.


4. Arkivhistoria
När GCI på 1940-talet flyttade från de ursprungliga lokalerna på Hamngatan till skolans nuvarande plats, granne med Stadion, överfördes även samlingen av enskilda arkiv till den nya byggnaden. Inventeringar av materialet har gjorts vid skilda tillfällen, bl.a. av en representant från Riksarkviet på plats hos Gymnastik- och idrottshögskolan 1977 (not 3). Först 1993 kunde hela samlingen slutligen deponeras i Riksarkivet (diarienummer 54-1131-93, efterleveranser 54-3358-94, 54-3361-95). Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts under 1996-1997. Samlingen är utan restriktioner öppen för forskning

Riksarkivet den 23 augusti 1997
Lena Ånimmer

---
Not 1, Framställningen bygger på Blom-Lindroth: Idrottens historia (1995) samt artiklar i Nationalencyklopedien.

Not 2, "Vid den inventering som företogs i Gymnastik- och idrottshögskolans lokaliteter våren 1977 påträffades en betydande mängd handlingar i högskolans bibliotek, härrörande från f.d. tjänstemän och deras anhöriga. Handlingarna - övervägande donationer - har en stark innehållslig anknytning till KGCI och dess verksamhet, men är formellt tämligen disparata: handskrifter, manuskript, korrespondenser, teckningar, fotografier m.m./.../ Delar av dessa handlignar har förvarats sammanblandade med bibliotekets äldre litteraturbestånd, andra i slutna lådor eller sammanförda i skåp. Efter noggrant övervägande har enstaka av handlingarna överförts till ämbetsarkivet /.../ , i första hand handlingar vilka tillhört L. G. Branting. Andra handlingar har lämnats kvar bland de donerade, eftersom de inte med säkerhet kunnat rubricerats som ämbetshandlingar. /.../ En närmare redogörelse för de donerade arkiven och förslag till åtgärder betr. dessa har lämnats i en särskild promemoria." (Ur Tom Sahléns inledning till förteckningen över Kungl. Gymnastiska Centralinstitutets arkiv, s. 6. En kopia av den omnämnda promemorian, som i original förvaras i Riksarkivets ämbetsarkiv, huvudarkivet 1966-, F 3 AC:3, dnr 1476/S 52, finns i bilaga till denna inledning).

not 3, Se inventeringslista i bilaga till denna inledning. Observera att vissa handlingar som specificeras där har överförts till Gymnastiska Centralinstituets ämbetsarkiv, förvarat på Riksarkivet. Andra av de uppräknade dokumenten har ej följt med depositionen av GCI:s enskilda samling hos Riksarkivet 1993 och återfinns således ej redovisade i denna förteckning.


För information om respektive enskild arkivbildare se historik i del 1.1, personarkiv samt arkivbildare/upphovsman. Brevskrivarregister finns som PDF och ingår även digitalt i RA:s brevskrivarregister.

För information och historik rörande föreningsarkiven se anmärkning till del 3.1.

 Serier (3 st)

ReferenskodTitel 
1Personarkiv 
2Samlingar 
3Föreningsarkiv