Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Melinska stenografförbundet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730517
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/2PVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
23 Hyllmeter 
Datering
1871 – 1995  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Melinska stenografförbundet (1899)
Kategori: Förening. Kulturella föreningar

Innehåll

Allmän anmärkningVissa handlingar förvaras inte av Riksarkivet utan är sannolikt kvar hos förbundet. Det gäller bland annat medlemskort (serie D3B) och gallringsbara räkenskaper.
Inledning (äldre form)Melinska stenografförbundets arkiv

Systemets tillkomst
Det melinska stenografisystemet skapades av löjtnanten, sedermera översten Olof Werling Melin. En utförlig biografi föreligger av Ekman, Ernst L. , Olof Werling Melin, Stockholm: C E Fritzes bokförlag 1971 (F 1 C:18). Melin lärde sig först Gabelsbergers stenografi genom Erik Dahlgren, riksdagsstenograf och senare riksbibliotekarie. Melin utarbetade ett eget system med inspiration från olika andra system. Det publicerades i augusti 1892 "Lärobok i förenklad snabbskrift af O.W. Melin" (se volym F 3 A:1). Tillkomsten av systemet har utförligt beskrivits av Ekman. Till grund lade Melin bl a ordfrekvensundersökningar (F 1 C:2).


Förbundets bildande
Vid bildandet av förbundet fanns redan stenfografföreningar i bl a Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Örebro och Filipstad. Tidning för svensk snabbskrift innehöll den 7 oktober 1899 ett upprop under rubriken Ett svenskt stenografförbund och bildande av en sammanslutning. Frågan skulle diskuteras vid ett sammanträde med Melinska stenografföreningen i Stockholm som hade grundats 1897.

Melinska stenografförbundet stiftades den 2 december 1899 med syfte "att verka för förenklad snabbskrift." De senare antagna stadgarna återges i Ekmans anförda arbete s, 328 f. (F 1 C:18). Förbundet skulle utgöras dels av stenografföreningar, dels av enskilda personer, Förbundets angelägenheter skulle handhas av ett förbundsråd, som hade att utse en styrelse. Förbundets organ skulle vara Tidning för svensk snabbskrift (serie F 5 A). Länge var Melinska stenografföreningen i Stockholm huvudorganisationen för den melinska stenografin.

De systemstrider som präglade de första decennierna har utförligt behandlats av Ekman, a.a.


Donationen
Vid årsmötet 1920-06-20 i Stockholm (vol A 1:1) tillkännagav Melin att han som alltsedan hans stenografisystem publicerats 1892 och förbundets stiftats 1899 ledde dess angelägenheter, nu ville överlämna "bestämmanderätten över systemet samt förlagsrätten till alla av honom utgivna stenografiska arbeten till Melinska stenografförbundet." Nya stadgar antogs. De var betydligt utförligare än 1899 års. Det skulle finnas en överstyrelse som sammanträdde på årsmötet och ett verkställande utskott (Ekman s. 332). Den 1920 aviserade donationen överlämnades vid årsmötet i Malmö 1921-10-23 (vol. A 1:1). Gåvobrevet var daterat 1921-10-20.


Organisation och verksamhet
Ett viktigt propagandamedel i Melinska stenografförbundet blev stenografmärkena som instiftades 1910 och som gavs sin form av Carl Milles som själv i sin ungdom lärt Melins stenografi (serierna F 2, F 6).

Efter revision av stadgarna 1920 angavs syftet vara "att verka för spridande av Melins stenografi samt att befordra grundlighet vid undervisningen i densamma."

Förbundets uppbyggnadsskede kan följas i Tidning för svensk snabbskrift och i handlingar rörande systemets utveckling (F 1 A) samt i minnesskrifter från jubileer (F 1 B). Systemuppfinnarens material i förbundets arkiv förtecknas i serie F 1 C. Ernst L. Ekmans ovannämnda biografi beskriver systemutvecklingen fram till uppfinnarens död 1940. Olof W Melins brev finns också på Kungliga Biblioteket. Hans boksamling skänktes efter hans död till riksdagsbiblioteket (Biblioteksstyrelsens årsberättelse 1941 s. 4).

Förbundets organ har varit årsmötet (A 1), styrelsen (A 2), verkställande utskottet eller arbetsutskottet (A 3) samt under en period ett s k förbundsråd (A 4). Systemnämnden har haft överinseendet över systemutvecklingen (A 5).

Melin var ordförande i förbundet till 1924. Han efterträddes av Pehr Widegren (till 1927), Erik Lindström till 1932, Elisabeth Nilsson till 1935, Carl Smith till 1938, och Erik Elfner till 1956, Karl-Erik Skarvall till 1960, då Frans Josef Broberg tillträdde. Han var ordförande till och med 1990, Lars Melin till 1993 och därefter Britt Almström.

Tidigt genomfördes tävlingar och så småningom märkesprov med stenografering i olika hastigheter. Handlingar härom återfinns i serierna B 1 och B 2. Förteckningar över märkestagare finns i D 4. Medlemsförteckningar och medlemskartotek har beteckningarna D 3 A och D 3 B.

Centralt för att uppfylla förbundets syfte har varit att utge läromedel. Systemuppfinnarens läromedel finns i serie F 1 A (förteckning i bilaga), medan alla övriga läromedel samlats i serien F 1 B (förteckning i bilaga).

Ett särskilt sätt att stimulera användingen av stenografisystemet var skapandet av ett handskriftsbibliotek 1923 (serie F 4, kartotek i D2, förteckning i bilaga till F 4). Stenografer uppmanades att överföra en bok till stenografi och överlämna till förbundet för utlåning till andra melinare. Det första numret skrevs av Melin själv, Selma Lagerlöfs Dunungen (denna skrift har Melin tagit tillbaka och låtit med sin kvarlåtenskap överföras till riksdagsbiblioteket, Ekman, a.a. s. 362. Melins autograferade exemplar har i handskriftsbiblioteket ersatts med en annan utgåva).

Vandringspriser användes också för att stimulera till snabbskrift (serie F 6).

Boksamlingar i allmänna stenografiska frågor och särskilt om andra stenografiska system donerades efter Melins död till riksdagsbiblioteket (Ekman a.a., s. 475).

Melinska stenografförbundets eget bibliotek (kartotek, serie D 2) samt handlingar rörande andra stenografisystem, Ö 3 och stenografihistoriskt material i serie Ö 4 innehåller i första hand äldre skrifter i stenografiska spörsmål. En del böcker har överlämnats till riksdagsbiblioteket vid ordnande 1995 (styrelsens beslut 1995-11-18). Förteckning över de överlämnade skrifterna ingår i vol Ö 3:1 resp Ö 4:2.


Delarkiv
I förbundets vård har länge funnits material som överlämnats av kapten Einar Nordfelt (1873-1956) en stenografipionjär som betytt mycket för systemtets utveckling och som var medredaktör för Tidning för svensk snabbskrift under ett decennium och dess auotgraf under drygt tre decennier (Ekman a.a., s 519). Nordfelts handlingar återfinns i serie Ö 6. Hans brev till Melin i F 1 C.

På liknande sätt har riksdagsstenografen Albert Lundman (1890-1959) efterlämnat handlingar som ordnats i ett delarkiv, serie Ö 7. Lundmans läroböcker, bl a i debattskrift, återfinns i F 3 B.

Ordnande och förtecknande
Melinska stenografförbundets arkiv ordnades och förtecknades första gången hösten 1995. Handlingsbeståndet fanns sedan 1979 nedpackat i kartonger respektive i pärmar, väskor och andra förvaringsmedel i förbundets lagerutrymme, Munbron 17, plan 1. Förbundet hade tidigare ett större lagerutrymme till förfogande, men krympte sina lagerutrymmen väsentligt och samlade då alla handlingar och böcker i expeditionen, Lilla Nygatan 4 resp. förrådutrymmet Munkbron 17.

Ordnande och förtecknandet hösten 1995 gjordes efter beslut vid årsmötet 1995. Vägledande för ordnandet har varit det allmänna arkivschemat och riksarkivets PM "Några råd om hur man sköter ett föreningsarkiv..." samt Smedberg, Staffan, Att ordna och förteckna arkiv 3. uppl 1991.

Handlingsbeståndet är med få undantag inte äldre än 1920. Ett undantag är Olof Melins handlingar (F 1 C). Serien A 3 Verkställande utskottets protokoll börjar 1931 och följs från 1980 av arbetsutskottets handlingar i samma serien. Förbundsrådets handlingar (A 4) finns för perioden 1959-1980. Serien systemnämndens handlingar (F 5) startar 1981. Märkesliggare finns från 1940, men alfabetiska sammanställningar över avlagda märkesprov existerar med uppgifter från och med 1911 (serie D 4). Serien korrespondens (E 1) finns komplett från 1949, men har fragment från 1943-1948. Läromedelsserierna F 3 A och F 3 B innehåller material från 1890-talet till 1995. Huvudbokföring och grundbokföring finns från 1941/42. Verifikationer finns vid ordnandet av arkivet hösten 1995 från 1980/81 (fragment från 1974-76).

Vid ordnandet 1995 befanns att en del kuvert saknade frimärken eftersom de klippts bort, troligen av mottagaren.


Gallringsfrister
Styrelsen beslöt vid ordnandet 1995 om följande gallringsfrister och bevarande av handlingar från typår:

F 5 C Autograferade original för tryckning av Stenografen. Samtliga original 1964-1990 gallras utom autografer för ett nummer vart femte år från och med 1965.

G 3 A Verifikationer. Gallringsfrist 10 år. Alla verifikationer från och med 1989 sparas för alltid, eftersom grundbokföringen (G 2) är alltför summarisk.

G 3 B Betalda fakturor, d v s dels kopior av förbundets fakturor vid försäljning, dels leverantörsfakturor.
1979-86 allt utgallras.
1986 - - Gallringsfrist 10 år. Typår vart tionde år fr o m 1979 sparas.

G 3 C Kontoutdrag postgiro och bank: postgiroutdrag och kontoutdrag från Skandinaviska Enskilda Banken t o m 1985 utgallras. För Skandinaviska Enskilda Banken från och med 1987 tillämpas 10 års gallringsfrist.

G 3 E Momsredovisning. Gallringsfrist 10 år.

G 3 F Kontrolluppgifter, arbetsgivaruppgifter. Gallringsfrist 10 år.

Litteratur om stenografi samt en del mera perifert stenografihistoriskt material som inte förts till Ö 3 respektive Ö 4 har donerats till riksdagsbiblioteket, se lista i vol Ö 3:1 resp Ö 4:2.


Arkivets omfattning
Efter vidtagen gallring omfattar arkivet cirka 23 hyllmeter i förrådet på Munkbron 17 och cirka 2 hyllmeter på expeditionen, Lilla Nygatan 4.


Sökingångar i arkivet
Utöver innehållsförteckningen till arkivet finns bilagor som förtecknar läromedel i F 3 B samt förteckning över det s k handskriftsbiblioteket för material i F 3. För serien F 6 som förvaras på förbundsexpeditionen finns bilaga med förteckning över plaketter m m. För seriena Ö 3 Handlingar om andra stenografisystem och Ö 4 Stenografihistoriskt material finns också bilagor med uppräkning av de arbeten som ingår i samlingarna. Till serie F 1 C finns brevskrivarregister i bilagorna 1-4 till serien och i vol Ö 7:3 finns brevskrivarregister till serien i fråga.

Kontroll

Skapad1996-01-17 00:00:00
Senast ändrad2024-02-22 10:48:26