Sök i arkiven
Genvägar MENY

Johan Adolf Lindberg  (1839 – 1916)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
Alternativa namn
Adolf Lindberg
HistorikJohan Adolf Lindberg föddes den 4 september 1839 i Stockholm. Föräldrarna var snickaren Johan Lindberg och Christina Charlotta Lundin.
Adolf Lindberg ville egentligen bli målare och skrevs därför 1852 in i konstakademiens principskola för att få övning i teckning. Han gick då kvar i folkskolan. Efter avslutad folkskola och moderns död måste Adolf Lindberg skaffa sig en försörjning och kom mellan 1853 och 1856 i guldsmedslära hos P.F. Palmgren och därefter hos J.E. Rydbeck. På kvällarna studerade han samtidigt vid slöjdföreningens skola, där en av lärarna, Carl Ahlborn, fäste sig vid honom och förmedlade en elevplats hos sin hustru Lea Ahlborn.
Sålunda blev han 1856 och tolv år framåt elev hos myntgravören Lea Ahlborn vid Kungliga mynt- och kontrollverket. Mot slutet av denna period bedrev Adolf Lindberg studier vid Konstakademien i Stockholm.
Han fick stipendium och reste under ett år till Köpenhamn och Paris där han studerade för P. Tasset och A. Oudine. Den senare ville göra medaljgravyr till en självständig konstart och inte enbart återge andras idéer. Efter hemkomsten från Paris öppnade Adolf Lindberg egen gravyrateljé i Stockholm och till en början sysselsatte han sig med mer hantverksmässiga uppgifter, då möjligheterna till en mer självständig konstnärlig verksamhet på medaljområdet starkt begränsades av en övermäktig konkurrens från Lea Ahlborn och skulptören J.E. Ericsson. Adolf Lindberg gjorde dock porträttmedaljonger i gips och i vax eller som kaméer. Så småningom vågade han sig på att gravera några medaljer.
Den första självständigt skapade medaljen, över August Blance, väckte ett visst uppseende och ledde till att beställningarna kom tätare. Genombrottet kom 1875 med en medalj över Elise Hwasser och därigenom fick han uppdraget att göra en medalj till Uppsala universitets 400-årsjubileum.
Efter detta gjorde han en ny studieresa till Frankrike, där han bl.a. studerade Tassets reduktionsmaskiner, som han vid hemkomsten lät tillverka åt sig.
Genom kontakt med kammarherre Magnus Lagerberg ökade antalet beställningar och uppdrag. Under 1880-talet fick Adolf Lindberg allt fler förtroendeuppdrag. Under olika perioder var han mellan 1886 och 1904 ordförande i Konstnärsklubben, 1886 var han tillförordnad lärare i antikritning vid Kungliga Akademien för de fria konsterna (FrKA), 1887-1892 och 1902-1906 ledamot av FrKA:s läroverksnämnd, 1887-1890 ledamot av FRKA:s förvaltningsnämnd, 1888-1899 ledamot av styrelsen för Tekniska skolan och 1888-1904 ledamot av Statens inköpsnämnd.
Adolf Lindberg skaffade sig elever och ibland kunde de uppgå till ett trettiotal. Bl.a. utbildade han sin son Erik.
1892 blev han professor i figurteckning vid FrKA, och så småningom även myntgravör vid Myntverket och Lea Ahlborns efterträdare. I praktiken innebar det att han flyttade sin verksamhet och sina elever och maskiner till Kgl.Myntet. I och med denna tjänst fick han automatiskt alla officiella medaljbeställningar såsom både Svenska Akademiens och Vetenskapsakademiens medaljer och likaså uppdraget att göra de nya mynten efter unionsupplösningen.
Adolf Lindberg avled den 27 juni 1916.
Källor: Svenskt Biografiskt Lexikon
Svenska Män och Kvinnor
Adolf Lindbergs arkiv är en gåva till Kungl. Myntkabinettet från Erik Lindbergs sterbhus 1967.
Förteckningen upprättad i ATA 1986
Brigitte Straubinger
ReferenskodSE/ATA/ENSK_68
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/4ViJZYAkzgBTgYNnE81ns4
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_68