Arkiv

Hellerups gårdsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30121

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wYvQAAx0l46rhhtiNqVkw3

Omfång

2,9 Hyllmeter

38 Volymer

Datering

1574 – 1914 (Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1968/4, T. Kjölstad

Brevskrivarregister: Brevskrivareregister

Historik/biografi: Bilagor (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Hellerups gård (1300t)

Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Allmän anmärkning

Arkivet består av handlingar som Fritz Rosenblad medtog vid sin avflyttning 1916. Se historik i arkivförteckningen.

Inledning (äldre form)

Det finns 7 bilagor i förteckningen varav bil. 5 ingår i den manuellt förda förteckningen.

HELLERUPS GÅRDSARKIV

Hellerups gårdsarkiv överlämnades 1948 av godsägaren Fritz Rosenblad i Sölvesborg som gåva till landsarkivet i Lund. Omständigheterna kring överlämnandet framgår av den skriftväxling dåvarande landsarkivarien Karl Mellander hade med givaren och som återfinnes i landsarkivets ämbetsarkiv. Landsarkivarie Mellander har vidare givit en första redogörelse för arkivets innehåll i en artikel i Arkiv, Samhälle och Forskning nr 1, 1953, s. 78: Gårds- och släktarkivet från Hellerup (Halland) i landsarkivet i Lund.

Hellerup ligger i Ljungby socken ungefär en mil norr om Falkenberg. Den förste med säkerhet kände ägaren var Bo Persson (Oxehuvud) från slutet av 1300-talet. Gården, som ännu 1444 innehades av dennes sonson Bo Olofsson övergick genom arv till Arvid Griis, som nämns som ägare 1528. Gården stannade i släkten Griis ägo till 1601, då Arvid Griis, son till Erik Griis, sålde Hellerup till sin styvmor Anne Grubbe. Genom hennes gifte med Brostrup Giedde till Tomarp fördes gården över i denna familjs besittning. Hellerup övertogs 1614 av den senare riksamiralen Ove Giedde, vars arvingar år 1661 sålde gården till vice landshövdingen i Hallands län, Jonas Gyllencrantz. Denne sålde i sin tur året därpå Hellerup till burggrevarna i Göteborg, Israel Norfelt och Gerhard Leijoncrantz.

Genom Israel Norfelts död 1677 blev Gerhard Leijoncrantz ensam ägare till Hellerup. Gården övertogs 1684 av hans dotter och svärson, Maria Leijoncrantz och lagmannen i Halland, Olof Silnecker. Efter Silneckers död 1692 gifte Maria Leijoncrantz 1695 om sig med överstelöjtnanten Jörgen Wilhelm Muhl (d. 1704). Hellerup gick sedan från far till son inom familjen Muhl till 1878, då den siste manlige ättlingen, Wilhelm Olof Georg Muhl, dog. Hans hustru Sofia Rosenblad innehade säteriet till sin död 1914, då det ärvdes av hennes brorson Fritz Rosenblad. Denne sålde gården 1916 och tog vid avflyttningen med sig de arkivalier, som 1948 överlämnades till landsarkivet.

FÖJANDE SAMMANSTÄLLNING VISAR INNEHAVARNA AV HELLERUPS SÄTERI

Slutet av 1300-talet - Medlemmar av släkten Oxehuvud
ca 1500 bl. a. Bo Persson och Bo Olofsson)
1528 (senast) - 1601 Medlemmar av släkten Griis
(bl. a. Arvid Griis, Erik Griis och Arvid Eriksson Griis)
1601-1602 Anne Grubbe
1602-1614 Brostrup Giedde
1614-1661 Ove Giedde
1661-1662 Jonas Gyllencrantz
1662-1677 Israel Norfelt och Gerhard Leijoncrantz
1677-1684 Gerhard Leijoncrantz
1684-1691 Olof Silnecker
1692-1695 Maria Leijoncrantz
1695-1704 Jörgen Wilhelm Muhl
1704-1773 Wilhelm Olof Muhl (omyndig 1704-1720)
1773-1827 Wilhelm Robert Muhl (omyndig 1773-1781)
1827-1878 Wilhelm Olof Georg Muhl (omyndig 1827-1845)
1878-1914 Sofia Muhl f. Rosenblad
1914-1916 Fritz Rosenblad

Före sin avgång hann landsarkivarie Mellander gå igenom Hellerups gårdsarkiv så mycket att han kunde få en uppfattning om dess innehåll. Bl.a. urskilde han några av de enskilda handlingar som tillhört Norfelt, Leijoncrantz och Silnecker samt några handlingar med ursprunglig proveniens i Göteborgs stadsarkiv. Vissa delar av Hellerups gårdsarkiv undersökte Mellander noga, vilket excerpter och anteckningar vittnar om, men han färdigställde aldrig någon förteckning eller del av förteckning, liksom han inte heller lämnade någon redogörelse för de principer han arbetat efter vid denna första genomgång. När det nu avslutade ordningsarbetet påbörjades, var hela beståndet inlagt i kartonger och fascikelomslag med summariska påteckningar om innehåll, ibland endast i form av en sifferbeteckning.

Det kan således inte fastställas, om Mellander gjort omflyttningar inom arkivet. Vissa tecken tyder på att han tänkt sig en uppdelning av beståndet i en del rörande säteriet som sådant och i en del med enskilda personers papper. Mellander torde även inom det egentliga gårdsarkivet ha tänkt sig en uppdelning på serier, vilket vissa antecknigar på fascikelomslag och kartonger tyder på, men det finns inga möjligheter att avgöra, om Mellander på detta stadium fört samman handlingar till de serierudiment som fanns vid arbetets påbörjande. Under föreliggande ordningsarbete har en uppdelning mellan gårdshandlingar och enskilda personers handlingar genomförts, vilket närmast torde motsvara de intentioner, efter vilka Mellander påbörjade uppordningen.

Ytterligare ett förhållande som försvårat ordningsarbetet är de rubbningar i den ursprungliga ordningen, som kan ha skett före leveransen till landsarkivet. Då Fritz Rosenblad sålde Hellerup flyttade som nämnts, arkivet; det försiggick på så sätt, att Rosenblad "ur hyllor och skåp" plockade ut de handlingar som nu bildar Hellerups gårdsarkiv. Vidare bär arkivmaterialet tydliga spår av att vid flera tillfällen ha fått sin ursprungliga ordning rubbad den tid det förvarades på säteriet. Bl. a. har detta skett i samband med de talrika processer, som förts mellan familjemedlemmar inbördes och mellan säteriet och de omkringliggande socknarna rörande utmarker och fiskerättigheter. Försök till ordning av arkivalierna kan spåras i den serie väghandlingar som numrerats 1-31 och som förmodligen tillhört Wilhelm Robert Muhl; handlingarna förvaras nu i volymen B:1. Ett annar exempel på omplaceringar i arkivbeståndet utgöres av Maria Leijoncrantz brevväxling med sin svärson Axel Patrik Thomson. Vid arvskiftet har de efterlevande samlat breven och klassificerat dem med påskrifter som "onödiga" eller "icke särdeles nödiga", och andra med kort angivande av innehållet. (vol F:5). Dessa omständigheter har gjort, att minsta möjliga ändringar företagits i den ordning som förelåg, då ordningsarbetet påbörjades. Handlingar som kunde ha skilts ut och lagts till de serier som bildats i arkivet, har bibehållits på sin ursprungliga plats. Ett exempel härpå erbjuder Olof Silneckers och Maria Leijoncrantz testamente som påträffades bland Silneckers enskilda papper. I stället för att placeras tillsammans med de övriga handlingarna i serien C, Arvskiftes- och testamentshandlingar, har testamentet fått ligga kvar bland Silneckers papper i serien F, Enskildas handlingar. Genom utsträckt användning av korshänvisningar har olägenheterna med systemet i görligaste mån avlägsnats.

Genom Ulrica Beata Ehrenpohls äktenskap med Wilhelm Olof Muhl kom familjerna Ehrenpohl och Muhl i nära förbindelse med varandra. Bl. a. innehade medlemmar av familjen Muhl Ottersjö säteri, som förvärvats av Anders Ehrenpohl. Förmodligen på grund av dessa förhållanden har en stor mängd handlingar, tillhörande Ehrenpohls, hamnat i Hellerups gårdsarkiv. Genom det inbördes förhållandet mellan de två familjertna intar de ehrenpohlska papperen en särställning i arkivet. De hade med visst fog kunnat föras till den relativt stora grupp handlingar inom Hellerups gårdsarkiv, som sammanförts till en serie Handlingar med främmande eller okänd proveniens, G II.

Bland dessa senare handlingar återfinnes de av Mellander omtalade diplomatiska aktstycken, som låg tillsammans med Silneckers papper. Några av dem kan med säkerhet tillskrivas Johan Gyllenstierna. Mellanders förklaring, att handlingarna hamnat i Hellerups gårdsarkiv på grund av Olof Silneckers nära samarbete med Gyllenstierna vid fredsarbetet i Lund 1679, är otillräcklig. Förhållandet torde i stället vara, att Silnecker, vid uppordnandet och förseglandet av Gyllenstiernas papper efter dennes död, lagt beslag på de aktuella handlingarna. (Se närmare härom i Alf Erlandsson: Skånska generalguvernementet 1658-1693, s. 113 n. 90).

I sin anförda artikel omtalar Karl Mellander de göteborgsarkivalier, som påträffats i Hellerups gårdsarkiv, samt tre protokollsvolymer ur Hallands lagmanstings arkiv. Ytterligare ett antal handlingar, som med säkerhet kan hänföras till Hallands lagmansting, har påträffats under detta ordningsarbete. Handlingarna har skilts ut och placerats i lagmanstingets arkiv. Det är också troligt, att koncept som hänförts till Olof Silneckers enskilda papper urfärdats i hans egenskap av landsdomare och lagman och följaktligen har hemortsrätt i lagmanstingets arkiv, men säkerhet har inte kunnat vinnas på denna punkt.

Några handlingar tillhörande Silneckers efteträdare som lagman i Halland, Jacob Reenstierna, har även påträffats. Enligt påteckning på några av breven har Reenstierna uppehållit sig en tid på Hellerup och brev, ställda till honom, har på det sättet kunnat lämnas kvar eller på annat sätt lagts in bland gårdens papper.

Ytterligare en grupp papper, som något bör omtalas, är ett par räkenskapsböcker för Vegeholm, Rögle, Spannarp, Karsegård och Tomarp, samt en räkenskapsbok för Norra skånska kavalleriregementet. Gustaf Otto Stenbock köpte Vegeholm och Rögle 1663 och Spannarp något senare. Tomarp var en tid anslagen Norra skånska kavalleriregementet som överstelöjtnantsboställe. Förhållandena tyder på något slag av samband mellan dessa arkivalier, men det har inte varit möjligt att närmare fastställa detta.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Ehrenpohl, Anders. Arvsskifte, dagbok m.m.

Ehrenpohl, Johan Georg.

Ehrenpohl, Ulrika Beata.

Gyllenstierna, Joh..

Leijoncrantz, Gerhard. Arvsskifte m.m.

Leijoncrantz, Maria.

Mannerskantz, Sven.

Muhl, Sophie. Arvsskifte m.m.

Muhl, Wilhelm Olof.

Muhl, Wilhelm Robert.

Norfelt, Israel. Arvsskifte m.m.

Reenstierna, Jacob. Lagman i Hallands lagmansting

Silnecker, Olof. Lagman i Hallands lagmansting

Södra dykeri- och bärgningskom. Varberg

VON REHAUSEN, VOLTER.

Ämnesord, sak

Militär, N.Skånska Kav.reg (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess	Nej
Deposition	Nej

Kontroll

Om postens upprättande	Förteckning 4/1968. Förteckningen upprättad i december 1967 av amanuens Torbjörn Kjölstad.
Senast ändrad	2023-07-21 09:22:13

Serier (9 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Åtkomsthandlingar
B	Rättegångshandlingar	Serien i arkivkartonger.
C	Testaments- och arvskifteshandlingar	Se även serien A.
D	Räkenskaps- och kontraktshandlingar
E	Övriga handlingar	Serien i arkivkartonger.
F	Enskildas handlingar	Serien i arkivkartonger med undantag av nr 11, som är inbunden.
G I	Familjen Ehrenpohls handlingar	Serien i arkivkartonger utom nr 1, som är inbunden.
H	Tryck	Samtliga tryck ingår i E:5.
G II	Handlingar med främmande eller okänd proveniens	Serien i kartongen med undantag av nr 4, som är inbunden. I äldre förteckning står "Protokoll, 1654-1663 och 1672-1676, samt inneliggande handlingar, 1672-1693 och odat, tillhörande Hallands lagmansting. Överförda till lagmanstingets arkiv." Det är troligt att Hallands läns lagmansrätts arkiv avses men det är oklart var handlingarna har hamnat i det arkivet (juli 2023).